Bolognaprocessens nya utmaningar

Bolognaprocessen – en europeisk strävan mot harmonisering av högre studier

 

Bologna process logotyp

Sprungen ur en strävan att öka Europas attraktivitet som kunskapsnation tog Bolognaprocessen sin början 1998.

Idén diskuterades mellan de fyra stora europeiska utbildningsnationerna - Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien - när de träffades med anledning av 800-årsjubiléet av Sorbonneuniversitetet i Paris. Idén fick ett entusiastiskt mottagande i många länder runt om i Europa och året därpå 1999 möttes 29 europeiska nationer i det italienska Bologna vid Europas äldsta universitet och undertecknade en gemensam deklaration - Bolognadeklarationen.

Bolognadeklarationen

I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning.

Deklarationen innehåller tre övergripande mål:

  1. att främja rörlighet
  2. att främja anställningsbarhet
  3. att främja Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent.

I dag har 47 europeiska länder anslutit sig till detta europeiska reformarbete inom högre utbildningen.

Som ett europeiskt samordningsprojekt siktade Bolognaprocessen mot att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning - European Higher Education Area - till år 2010. Harmoniseringen av ett stort antal nationella utbildningsmodeller till en gemensam utbildningsstruktur i Europa innebär ett förverkligande i vår världsdel av den gamla drömmen om gränslöshet inom högre utbildning och för forskningens del.

Genom internationell jämförbarhet av utbildningarna vill Sverige och de andra länderna som ingår i samarbetet öka studenters och lärares rörlighet, förbättra examinerade studenters anställningsbarhet samt stärka Europas konkurrenskraft.

Bolognaprocessen – svenska högskolan i förändring

Du som är vår blivande student eller redan studerar vid Högskolan i Borås påverkas av en förnyelse som präglar studier på vår högskola, i Sverige, i Europa.

Bolognaprocessen påverkade även svensk högre utbildning och blev ett viktigt avstamp för den svenska Högskolereformen som trädde i kraft den 1 juli 2007.

Högskolan i Borås genomförde de förändringarna utifrån sin särart – vårt övergripande strategiska mål är att vara ett komplett professionslärosäte, vilket innebär att anställningsbarhet är ett centralt värde i all vår utbildningsplanering. Och Bolognaprocessen lyfter fram professionsutbildningarna som utvecklas utifrån arbetslivets behov och förenar professioner och akademi.

Ny utbildningsmodell

Borås och Bologna – den nya utbildningsmodellens innebörd

För att det ska bli lättare att skapa jämförbara europeiska utbildningsmodeller innebär Bolognaprocessen och den svenska högskolereformen att:

  • En nivåindelning i examensstrukturen genomförs.
  • Ett nytt poängsystem införs.
  • Progression ska prägla kunskapsutvecklingen.
  • Förväntade studieresultat (Learning Outcomes) skrivs in som utbildningsmål.
  • Högre studier kvalitetssäkras.

BolognabroschyrLäs mer om vad varje student bör veta om Bologna i broschyren Från Bologna till Borås.

Högskolereformen innebär att ett nytt pedagogiskt perspektiv etableras. Det sker ett skifte från en lärarcentrerad till en mer lärande- och studentcentrerad utbildningsprocess. Du förväntas i högre grad aktivt och målinriktat inhämta kunskaper. Därmed kan du i ökad utsträckning påverka studieprocessen.

Viktig information om de nya reglerna

En ny högskoleförordning trädde i kraft den 1 juli 2007.

  • De nya reglerna tillämpas på utbildningar som påbörjades efter den 30 juni 2007.
  • Studenter som har påbörjat sina studier före den 1 juli 2007 kan ansöka om examen enligt den gamla examensordningen fram till den 30 juni 2015.
  • En kandidatexamen (gammal eller ny) ger grundläggande behörighet till magister- och masterprogram.
  • Några yrkesexamina tas bort och vissa förändras, så som t ex civilingenjörsexamen blir femårig samt en ny civilekonomexamen om fyra år införs.
  • Betygen ska sättas i relation till hur studenten uppnått de förväntade studieresultaten (Learning Outcomes).
  • 1 poäng i det gamla systemet ska översättas till 1,5 poäng i ETCS-systemet, detta motsvarar en veckas heltidsstudier och är underlag för en veckas studiestöd.
  • 1 termins studier ger nu 30 högskolepoäng.
  • 1 högskolepoäng ska motsvara 25 till 30 timmar studietid.

Professionsutbildningar i ljuset av Bologna

Vilka kunskaper är mest relevanta för att du som student ska snabbt hitta din plats i arbetslivet?

Arbetslivet efterfrågar professionellt kunnande med allt djupare specialisering. Professionsinriktade examina ska tillgodose den regionala, nationella och internationella arbetsmarknadens kompetensbehov.

Varför främjar professionsutbildningarna anställningsbarhet?

  • Praxisnära utbildningar på grundnivå och avancerad nivå kan utformas i samverkan med arbetslivet.
  • Utbildningarna ger en ingång till välfungerande ämnes- och professionsnätverk och möjliggör en tidig förankring på arbetsmarknaden.
  • Handledning ges av både akademiker och representanter för professionsfältet.
  • Professionsutbildningar stimulerar utvecklandet av en entreprenörsanda hos studenterna.
  • Fältstudier med utgångspunkt i professionens empiri är en del av professionsutbildningen.

Vill du veta mer?

Bolognaprocessens nya fas

På agendan vid ministermötet i april 2009 i Leuven/Louvain-la-Neuve (Beneluxländer) stod bl a utvärdering av Bolognaprocessens framskridande i Europa mellan 2007-2009 samt fokusering på frågan om placering av det europeiska utbildningsområdet i den globala kontexten. Övriga prioriterade områden vid mötet i Leuven/Louvain-la-Neuve var nivåindelning, kvalitetssäkringsarbete, erkännandefrågor, förbättrad anställningsbarhet i relation till varje nivå.

Bolognaprocessen lever vidare och ett nytt skede inleddes. Man stakade ut vägen för fortsatt arbete inför ett nytt decennium. De utmaningar som identifierades inför 2020 är framför allt den demografiska utvecklingen och globaliseringen.

Nästa ordinarie ministermöte planeras 2012 i Bukarest, Rumänien - http://regeringen.se/sb/d/9267.
Sidansvarig:

Broney Skogström


Uppdaterad: 2011-08-09
Högskolan i Borås, 501 90 Borås, Besöksadress: Allégatan 1, Borås. Tel: 033-435 40 00, E-post: registrator@hb.se