Forskningsområden

Integrerad vårdutveckling

Vårdvetenskap vid Högskolan i Borås har en tydlig ämnesprofil och definieras som kunskap om vårdande utifrån ett patientperspektiv och är ett autonomt, professionsneutralt ämne med humanvetenskaplig inriktning. Mer specifikt kännetecknas området Integrerad vårdutveckling av:

En tydlig utgångspunkt i patientperspektivet som svarar an mot kraven på patientcentrering, patientfokusering och patientdelaktighet.
En fokus på vårdarbete som syftar till att befrämja patienters välbefinnande och lindra lidande framförallt när det gäller existentiella aspekter i vid bemärkelse.
En inriktning mot forskning som resulterar i långsiktig vårdutveckling genom interventioner och som på det sättet svarar an mot kraven att tillämpa forskningsresultat och göra vårdens praktiska utförande mer evidensbaserat.
En integrerande samverkan av olika perspektiv som svarar mot ett vårdarbete där flera professioner med sina speciella kompetenser möter patienter och närstående.

Forskning som bedrivs vid VHB inom fyra olika fält:

Vårdvetenskap med inriktning mot existentiella vårdfrågor
Forskningen inom vårdvetenskap har framförallt riktat forskningsintresset mot den existentiella innebörden i att leva med olika ohälso- och sjukdomstillstånd utifrån ett livsvärldperspektiv. Inom forskningen söks däremot en generell kunskap med flera tillämpningsmöjligheter.
Vårdvetenskap med inriktning mot vårddidaktik
Vårddidaktiska frågor beforskas inom den nationellt unika vårddidaktiska forskning som bedrivs vid HB. Tre centrala teman styr den didaktiska forskningen; livsvärld, där berättelsen har en central plats, sammanflätningen av teori med vårdarbete samt reflexion.
Vårdvetenskap med inriktning mot vårdetik
Under de senaste åren har forskning inom det vårdetiska fältet utvecklats vid Högskolan i Borås.
Vårdvetenskap med inriktning mot specifika vårdsammanhang
Vid Högksolan i Borås finns fördjupad forskning inom specifika vårdsammanhang, det mest dominerande är det prehospitala fältet.

Forskningsprojekt

Ambulanssäkerhet
Att leva med astma och komma från ett annat land
Barns och ungas rättigheter och behov som närstående till en allvarligt skadad eller sjuk patient
Betydelsen av det tidiga omhändertagandet för prognosen vid stroke
Den elektrokardiografiska kommunikationen mellan ambulanssjukvård och mottagande sjukhus vid misstänkt akut koronart syndrom [1]
Etiska och existentiella frågor inom vård i stridsmiljö Sveriges internationella uppdrag kommer sannolikt att öka i framtiden. Uppdragen kan komma att vara mycket komplexa och variera mellan humanitära hjälpinsatser, fredsframtvingande insatser och ”lågintensiv krigsföring” (three-block war) inom samma uppdrag. Det innebär att soldaten kan komma att skadas eller dö på slagfältet.
Evidensbasering av SOS Alarms prioritering av akuta smärtor/ obehag i bröstet
Hur påverkas ambulanspersonal känslomässigt av sitt arbete? Arbete inom ambulanssjukvård innebär möten med patienter med olika problem, sjukdomar och tillstånd. Arbetet är många gånger tungt såväl fysiskt som psykiskt med en ocensurerad miljö och utan några givna lösningar. Att ta del av andra människors lidande är påfrestande och påverkar vårdarna på olika sätt. Kan det vara så att ambulanspersonal med åren blir känslokalla och har svårt att prata om hur de mår eller blir de tvärtom, mer öppna och känslomässiga inför sina närstående och sina patienter?
Hållbar vårdutveckling I denna studie innebär hållbar vårdutveckling att patienten erbjuds bästa tänkbara vård utgående från evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap, vilket i denna studie innebär att teoretisk, praktisk och även etisk kunskap integreras och kommer patienten till fördel. Patientens och närståendes behov, önskemål och delaktighet beaktas.
Innovativa miljöer som kan bygga broar mellan teori och praxis i professionsutbildningar Projektet syftar till att utveckla kunskap om lärandet för hur innovativa miljöer kan överbrygga och väva samman vårdteori och vårdpraxis i professionsutbildningar med utgångspunkt iden lärandes livsvärld.
Konsekvenser av utlarmning av räddningstjänst och polis vid misstänkt hjärtstopp
Lindrastudien- en klinisk interventionsstudie
Livskvalitet efter hjärtstopp – instrumentutveckling
Misstänka och behandla Svår Sepsis i ambulanssjukvård (MISSIS)
Mätning av livskvalitet efter hjärtstopp
Patientens upplevelse av välbefinnande i ambulanssjukvård
Patientrummets interiör och utformning I den här interventionsstudien undersöks de effekter ett speciellt inrett patientrum med ljud, ljus, och gestaltning kan ha på de människor som vårdas och/eller vistas där, jämfört med ett traditionellt inrett patientrum. Syftet är att studera om detta kan ha en positiv inverkan på patienters fysiska och psykiska hälsa, välbefinnande och trivsel på IVA.
Reflekterande team - en arbetsmodell för vårdutveckling Om betydelsen av reflekterande team för vårdutveckling.
Samband mellan läkemedelsförskrivning och hjärtstopp utanför sjukhus
Skapande av ett webbaserat register genom vårdkedjan
Studier av utnyttjandet av hjärtstartare vid kammarflimmer före ambulansens ankomst
Studie över möjligheten att öka Larmcentralens larmoperatörers precision vid strokediagnostik
Studie över variabiliteten i tid till vård vid akuta smärtor/ obehag i bröstet
Teknologiberoende barns och deras familjers livsvillkor Utveckling av medicinsk behandling, teknologi och omvårdnad gör att barn med svåra sjukdomar eller skador oftare överleva, men många blir beroende av respirator/ventilator och de flesta bor kvar hemma.
Två nya datorbaserade beslutsstöd i den prehospitala vårdkedjan Den första länken i prehospitala vårdkedjan är larmcentralen och dess dirigerings- och prioriteringspersonal sk. larmoperatörer. Centralt i verksamheten är att larmoperatören ska avgöra om det föreligger ett ambulansbehov eller om ett misstänkt ambulansbehov kan identifieras.
Utvärdering av den prehospitala vården i Västra Götaland vid akut hjärtinfarkt
Utvärdering av tidig prehospital syrgasbehandling vid misstänkt akut koronart syndrom med avseende på smärtlindring och prognos
Ventilatorberoende personers och deras familjers samt vårdares erfarenheter av vård i hemmet Projektet syfte är att undersöka och utveckla kunskap om ventilatorberoende personers (barn, ungdomar och vuxna) och deras familjers livsvillkor. Vårdares erfarenheter av att vårda i hemmet studeras också.
Vård efter hjärtstopp
Är hjärtfrekvens en lika säker markör för stress som salivkortisol? Det har visats att förhöjd hjärtfrekvens är kopplat till ökad ohälsa. Ambulanspersonal verkar löpa ökad risk för posttraumatiskt stressyndrom. I studien "Är hjärtfrekvens en lika säker markör för stress som salivkortisol?" Testas hypotesen att ambulanspersonalens hjärtfrekvens samvarierar med kortisol i saliv.

Avslutade forskninsprojekt

ACTION
Att leva med astma och komma från ett annat land
Lindrastudien
Prehospitalt kompetenscentrum för prehospital vård