Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Ett av de främsta målen för området är att öka antalet forskarutbildade lärare såväl inom lärarutbildningen som inom skolväsendet. En forskarutbildning med fokus på att täcka skolans och kommunernas behov samt för att utveckla nya samverkansformer mellan högskola och kommun i detta hänseende, är viktig vid Högskolan i Borås.

Fyra inbördes relaterade områden skapar ämnet pedagogiskt arbete; Inriktning mot lärarutbildning och lärares arbete, Inriktning mot skolämnenas didaktik i skola, förskola, förskoleklass och fritidshem, Inriktning mot inkludering och exkludering i pedagogisk verksamhet, Inriktning mot förskolans, förskoleklassens och fritidshemmets verksamhet.

Forskningsprojekt

Bedömning för lärande Utgångspunkten för projektet är att fyra kommuner, trots likheter vad avser storlek, befolkningsstruktur, arbetsmarknad m m uppvisar avsevärda skillnader när det gäller elevernas prestationer. Syftet med projektet är att utforska, förändra och utveckla den pedagogiska verksamheten med avsikt att optimera betingelserna för lärarnas bedömning liksom för elevernas lärande med därpå följande förbättrade elevresultat.
Inkluderande och konkurrerande? Gymnasieskolan i skärningspunkten mellan social inkludering och marknadisering De senaste årens snabba utveckling av en svensk skolmarknad har förändrat arbete och prioriteringar påtagligt på gymnasieskolorna. När den utbildningspolitiska avsikten att skolan ska bidra till social inkludering och jämlikhet paras med marknadstänkandet, ställs skolans personal och elever inför nya situationer och utmaningar. Konkurrensen mellan skolor, fristående såväl som kommunala, har ökat kraftigt främst under de allra senaste åren.
Inkludering för bildning är ett fyraårigt projekt där avsikten är att studera utvecklingen i en kommun som vänt en negativ utveckling till en synnerligen positiv.
Klassen-eleven-läraren I korthet berör projektet elevers perspektiv genom undersökning av deras attityder till skolan, läraren och klasskamraterna i ett material om cirka 1500 elever från 78 klasser. Även lärarnas uppfattning om klassen framgår.
Lärararbetets villkor - hur erfarna lärare ser på arbetets förändringar och nya villkor
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Bilder och modeller för att underlätta lärande är sedan lång tid tillbaka en del av skolans vardag.
Skolprestationer och kön. Om undervisning, ungdomsgrupper och lokala villkor Aktuell betygsstatistik för grundskolan visar att flickor på gruppnivå ligger omkring tio procent högre än pojkar. Lyssnar man till mediala och politiska debatter är det lätt att få intrycket att denna könsskillnad är ett nytt fenomen och att pojkars situation nu är betydligt mer bekymmersam än tidigare. Att flickor som grupp har högre betyg än pojkar är dock inte nytt, utan ett välkänt mönster både i Sverige och andra västländer.
Tillämpning av Spectral Segregation Index på små nätverk Tillämpning av Spectral Segregation Index på små nätverk är ett delprojekt av projektet Klassen-eleven-läraren. Utveckling av programvaran har skett i samarbete med docent Anders Bengtsson, Ingenjörshögskolan, HB. Detta gör det möjligt att undersöka hur nätverken av kamrater i klassen påverkar arbetsmiljön i skolan. I förlängningen kommer kartläggningen av nätverkens sammanhållning och struktur göra det möjligt att bedöma huruvida elever är segregerade eller inte.

Avslutade forskninsprojekt

Att utbilda - en fråga om att bilda eller sortera?
Barnkonventionen i en bilateral utbildningskontext. En problematisering av implementering av barnkonventionen i några skolor i Costa Rica och Sverige.
Ett aktivt medborgarskap? Om demokratifostran i gymnasieskolan
Från neo-Fordism till post-Fordism i utbildning och arbetsliv. I vems intressen? En fallstudie av förnyelse av facklig utbildning
Fysiska och sociala villkor för barns möjligheter till inflytande i integrerade verksamheters klassrum
Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum
Gymnasiet som marknad
Kompisars betydelse ”livsviktig” för en gynnsam identitetsutveckling
Kreativitet, performativitet och lärande i hybrida klassrum
Lärandets innehåll och redskap - om informationssökning och lärande
Mjukvaruindustri i förändring: Öppen källkod och dess konsekvenser för programmerares yrkespraktik
Praxis och akademi på lika villkor
Stereotyper, naiva teorier, kulturella normer och deras potentiella och aktuella effekter på meta-kognition och deras skolprestation
Teacher Education for Inclusion
Theory and practice relationship in mentoring in Initial Teacher Education
Ungdomars skolvardag i könsperspektiv - varierande villkor och identiteter
Ungdom och social inklusion: Identitet, lärande och territoriell stigmatisering
Val och utformning av arbetsorganisation och produktionssystem inom tillverkningsindustri – Orsaker och konsekvenser
Yrkesdagbok - reflektion - metorskap. Tre redskap i lärarutbildningen