Huvudmeny

2019-06-26 08:15

Bibliotekens roll för nyanlända


Hur används folkbiblioteken av nyanlända till Sverige? Och vilken är deras bild av de svenska biblioteken? Efter tidigare studier om hur bibliotekarier arbetar med integration blev forskaren Ola Pilerot intresserad av att vända på perspektivet, och se biblioteken genom nyanländas ögon.

Genom intervjuer med utlandsfödda som kommit till Sverige visar Ola Pilerots studie att deras användande av bibliotek skiljer sig mycket beroende på vilket stadium i livet personen befinner sig i. För de som bor på flyktinganläggningar och svävar i stor ovisshet om huruvida de får stanna i Sverige är biblioteken en trygg och kravlös plats där det går att skapa sig en vardag. För dem som just fått uppehållstillstånd blir biblioteket snarare ett avstamp in i det nya landet, där de kan förbereda sig för att söka jobb eller utbilda sig. Unga nyanlända använder främst biblioteken som en social plats för att hänga på och träffa kompisar, eller göra sina läxor.

Fakta om studien
Studien bygger på 30 intervjuer med nyanlända biblioteksanvändare i åldersgruppen 18–59 år. Deltagarna kommer ursprungligen från Syrien, Afghanistan, Eritrea, Kongo, Sudan, Iran, Rumänien och Albanien. Två tredjedelar av informanterna var män. De hade befunnit sig i Sverige mellan två månader och sex år vid intervjutillfället. Av de intervjuade var alla utom fyra flyktingar från krig och förtryck.

Studien består också av deltagande observationer, där Ola Pilerot har besökt nio bibliotek i både förorter, storstäder, mellanstora kommuner och mindre samhällen, och deltagit i läsecirklar, språkkaféer, ”Svenska med baby”, med mera.

– För nyanlända betyder biblioteken en rad olika saker, berättar Ola Pilerot. Biblioteken uppfattas ofta som en trygg och avslappnad plats där man kan känna sig som hemma, dit man kan gå när man vill utan att behöva boka tid eller betala. För många ses även biblioteken som en plats för frihet att uttrycka sig, att läsa det man vill, vilket inte är en självklarhet i alla länder.

Under studien reste Ola Pilerot runt till sju olika regioner i Sverige för att träffa deltagarna på plats i det bibliotek de brukar gå till. I studien ingick även att ta del av de aktiviteter biblioteket erbjöd, som läsecirklar på lättläst svenska, språkkaféer och babyträffar.

– Det var spännande att konstatera att bibliotekariernas bild av hur de bidrar till integration är annorlunda än de nyanländas. Bibliotekariernas förhoppning är att kunna vara en bro mellan nyanlända och svenskar, men utgången där har inte riktigt varit så positiv som de hoppats. Det kan vara svårt att få kontakt med svenskar även på biblioteken. De nyanlända blir snarare kompisar med andra i samma situation för det är de som också söker sig dit, går på språkcaféer med mera.

Vilken roll spelar då biblioteken för integrationen i det svenska samhället?

– För integrationen spelar biblioteken nog en roll, och jag säger nog, därför att integration är ett klurigt begrepp som kan förstås på många olika sätt. Det jag kan se i min studie är att bibliotek bidrar till integration genom att de tillhandahåller möjligheten att lära sig det svenska språket. Men också för att det finns en social dimension av integration vilket innebär att biblioteken helt enkelt är en plats där man kan träffa människor. Jag skulle vilja påstå att detta spelar en stor roll när det kommer till integration, samtidigt som man måste komma ihåg att inte alla nyanlända besöker bibliotek.

Hur kan folkbiblioteken (och bibliotekarieutbildningar) bli bättre på att möta de behov nyanlända har?

– Man måste komma ihåg att det är problematiskt att kategorisera nyanlända som en homogen grupp människor. Bland dem finns det naturligtvis massor av olika människor med olika behov och intressen. Det är viktigt att inse för de bibliotek som tillhandahåller tjänster för nyanlända. Något som behövs hos både bibliotek och bibliotekarieutbildningar är att bredda rekryteringen där just språket blir en nyckelgrej. För dem som besöker ett bibliotek är det viktigt att kunna känna igen sig, oavsett nationalitet och bakgrund.

– Folkbiblioteken behöver även i högre utsträckning än tidigare samarbeta med andra aktörer. I dag agerar många verksamheter var för sig, när de istället hade behövt jobba mer med varandra. Till exempel kan det vara bra för det lokala biblioteket, att få veta om en flyktinganläggning planeras i närheten.

Läs mer

Tidigare nyheter

Tillgänglig information – nyckeln till integration

Språklig mångfald viktig på bibliotek

Tidigare video om projektet

Bibliotekens roll för nyanlända (HB Play)

Om projektet

Projektsida

Ola Pilerots forskarprofil

Text: Lydia Andersson

Video: Erik Norving

Foto: Mostphotos