Huvudmeny
Skola

2018-09-03 07:59

Fria skolval samt ordning och reda


Valet 2018 närmar sig. Högskolans forskare berättar i en kort artikelserie vilka frågor de tycker är viktiga inför valet och vilka fakta de kan bidra med. Jakob Billmayer är universitetslektor inom Pedagogiskt arbete.

Jakob BillmayerUtifrån din forskning, vad är den viktigaste frågan inför valet?

– Om jag ska välja en fråga blir det ordning i klassrummet. I min avhandling jämförde jag "klassrumsdisciplin", det vill säga ordning, regler och samspel mellan lärare och elever i klassrummet, i Sverige och Tyskland.

– I årets valrörelse verkar dock detta inte vara av lika stor betydelse som i den förra, däremot har frågorna om friskolors vara och icke-vara, med slagord "vinster i välfärden", och om skolans kommunalisering eller återförstatligande fått större betydelse. I forskningen finns det tecken på att det man hade hoppats uppnå med friskolereformen, fria skolvalet och skolans kommunalisering inte har inträffat och att dessa reformer kan ha bidragit till ökade ojämlikheter och segregation, samt växande byråkrati och bångstyrdhet av skolan.

– Att bygga handlingsanvisningar eller rekommendationer för framtiden på vetenskaplig fakta måste göras mycket försiktigt. Risken att det kommer att bli annorlunda än man trodde finns kvar, hur noggrann den vetenskapliga processen än har varit, eftersom vi forskare inte har någon glaskula som förtäljer oss hur det ser ut i morgon. Vetenskaplig fakta kan inte fatta beslut, det måste politikerna göra, med risken att bli motbevisade av forskning eller livet.

Vilka fakta är viktiga för allmänheten att känna till i frågan när de tar ställning?

– Temat för min avhandling var mer aktuell under förra valrörelsen, där mycket debatter handlade om katederundervisningens vara eller icke-vara. Det jag kan se genom min forskning på detta område är att det länge har funnits en diskurs i Sverige om vilken typ av klassrumsordning som ska gälla, vilken typ samhället vill ha eller behöver för att frodas. Sverige är i denna bemärkelse rätt unikt, då det har funnits en hög tolerans för flertydighet när det gäller hur livet i klassrummet kan och får se ut. Så är det inte i Tyskland och inte heller i den anglosaxiska världen, där det finns mycket mindre utrymme för vad som anses rätt, eller eftersträvansvärd, ordning i klassrummet. Förra valrörelsen handlade då mycket om det skulle bli mer entydigt i svenska klassrum och på vilka sätt detta skulle kunna uppnås.

– Rop för återförstatligande av skolan och större restriktioner för friskolorna kan nog jämföras med ropen efter tydligare regler i klassrummet – även om det kommer från politiskt rätt olika håll. Valmöjligheterna, eller valtvånget, som friskolereformen och reformen om fria skolvalet har inneburit, kan lätt leda till en upplevelse av övermäktig och skrämmande komplexitet som är svår att hantera för den enskilde. Tidigare kunde man bara ha otur, om ens barn hamnade på en dålig skola på grund av var man bodde, nu är det ens aktiva val som kan "ställa till det" för barnen och deras framtid. Att reducera valmöjligheter kan vara en möjlig strategi för att svara på den osäkerhet som kan upplevas i relation till de beslut den enskilde ställs inför i relation till skolgång och utbildning.

Hur vet du det?

– Mitt resonemang bygger dels på min egen empiriska forskning och på andra forskares resultat som jag har arbetat med i samband med mitt eget arbete. När det gäller frågor rörande skolans organisation så är det inte bara utbildningsvetenskaplig forskning som är relevant, utan också forskning inom statsvetenskap, kulturgeografi och nationalekonomi. 

Läs mer

Jakob Billmayers forskarprofil

Hur vet du det (extern länk)

Tidigare i artikelserien

"Öka den digitala kompetensen", informatikforskaren Stefan Cronholm

"Fler slutna kretslopp", samhällsbyggforskaren Agnes Nagy

"Myndigheter behöver samarbeta för att lösa människors behov", ekonomiforskaren Mikael Löfström.

"Sjuksköterskors ledarskap behövs i äldrevården", vårdforskaren Karin Josefsson 

"Material och resurser behöver återvinnas och återanvändas", resursåtervinningsforskaren Anita Pettersson

Text: Anna Kjellsson
Foto: Privat, Mostphotos