Huvudmeny

Med anledning av coronaviruset: Med anledning av rekommendationerna från regeringen har Högskolan i Borås ställt om till undervisning på distans, så långt det är möjligt. Detta gäller till terminsslut den 7 juni. Håll dig uppdaterad.

Stroke

2019-07-25 15:12

Längre tid till vård för personer med låg utbildningsnivå


När stroke slår till utan förvarning kan ambulanspersonalens första bedömning vara ovärderlig för att minska tiden tills patienten får behandling. En ny studie visar ett samband där personer med lägre utbildning och inkomst löper större risk att få längre tid till vård av stroke.

I studien delades patienter in i tre grupper; efter låg, medel och hög socioekonomi. Då kunde forskarna se en skillnad i tiden från larm till röntgen på sjukhuset, där de som befann sig i den grupp med lägst socioekonomi hade ca 30 minuter längre tid till behandling än de som befann sig i den med högst.

Forskningsfrågan uppstod när läkaren Amanda Niklasson skrev en uppsats vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Studien tog hon sedan vidare i en forskningsartikel tillsammans med Katarina Jood, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin och Johan Herlitz, professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås.

– Stroke är ju en sjukdoms om ofta debuterar som en blixt från klar himmel, där patienten blir svag i armar och ben, får svårt att prata eller blir sned i ansiktet. De klassiska symtomen missar inte ambulanspersonalen. Men alla patienter har inte de typiska symtomen, ibland kan de vara mer diffusa, förklarar Johan Herlitz.

En tredjedel känns inte igen

I dag upptäcker ambulanssjuksköterskor ungefär två av tre fall, en tredjedel känner de inte igen. Därför var det intressant för forskarna att undersöka vilka faktorer som kan påverka hela den tidiga vårdkedjan så att vårdpersonalen upptäcker en stroke och prioriterar patienten för snabb behandling.

– Här räknas minuterna, så därför är vi intresserade av att se hur duktig ambulanssjuksköterskan kan bli på att upptäcka stroke.

I det nationella kvalitetsregistret Riksstroke dokumenteras sjukvården, men på nationell nivå kan inte alla variabler räknas in utan att registret blir ohanterbart. Studien har istället använt sig av ett lokalt register i Göteborg som heter Väststroke, där fler variabler finns med. Bland annat dokumenteras den prehospitala komponenten, alltså hur ofta sjuksköterskorna misstänker stroke, vilka symptom som patienten presenterade, blodtryck, puls, syremättnad och tiden från att patienten ringer ambulansen till röntgen för att fastslå om det är en stroke eller inte, såkallad systemfördröjning.

– Vi gjorde nedslag i geografiska områden för att studera socioekonomin och få fram ett genomsnitt på medel inkomsten och utbildningsnivån i området. Sedan har de resultaten relaterats till olika faktorer i den tidiga vårdkedjan, så som exempelvis systemfördröjningen– från larm till röntgen – eller andelen fall som upptäcktes och gavs högsta prioritet av ambulanspersonalen, säger Johan Herlitz.

Vill du läsa mer?
Artikeln heter ”Socioeconomic disparities in prehospital stroke care”av: Amanda Niklasson, Johan Herlitz och Katarina Jood. Den finns att läsa i sin helhet här. 

Varför detta samband?

Resultatet visar att medianen i systemfördröjningen för patienter som befinner sig i gruppen med lägst socioekonomi är 3 timmar och 47 minuter, medan det för personer i gruppen med högst socioekonomi har en median på 3 timmaroch 17 minuter.

– Med lägre socioekonomi var det mindre chans att sjuksköterskan skulle misstänka stroke. De fick en lägre prioritering och systemfördröjningen var längre. Men det viktiga i den här studien är inte minuterna, det viktiga är att det fanns ett samband och det ska vi jobba vidare på. Det här ska ses som en första rapport, en pilotstudie, säger han.

Exakt varför detta samband uppstått har forskarna inget svar på än.

– Ekonomin har jag svårt att förklara. Men en patient som är mer utbildad har kanske bättre möjlighet att förklara sina symptom för sjukvårdspersonalen. Här kan finnas flera så kallade störfaktorer, språksvårigheter skulle kunna spela in. Om dessa faktorer hör ihop med lägre socioekonomi vet vi inte med säkerhet, men det skulle möjligen kunna vara så.

Nu inleds ett samarbete med Amanda Niklasson och Pre-Hospen, (En centrumbildning för prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås) där de ska se vidare på vilka övriga faktorer som kan påverka den tidiga vårdkedjan och vad mer de kan få ut av att studera socioekonomin i relation till vården.

– Vi har bara skrapat lite på ytan i en källa av viktig kunskap där man måste tränga in djupare för att förstå det här, säger Johan Herlitz.

Text: Andrea Jonsson

Bild: Mostphotos