Klädhängare i skolan

Barn – för/skola – samhälle

Barn – för/skola – samhälle

Vi utgår från begreppet barn istället för elev, eftersom vi ser förskolan och skolan som integrerade delar i barns vardagsliv; att studera för/skolan blir ett sätt att studera barns levnadsvillkor och vardag. Förskollärarutbildningen och lärarutbildningarna är några av de största programmen på Högskolan i Borås med flest antal studenter. Forskning som rör barnomsorg och skolväsende, och de individer som berörs av detta, är således av stor betydelse som underlag i den undervisning som bedrivs och som kompetensförsörjning gentemot omgivande samhälle.

Barn i Sverige spenderar sin tid i huvudsak på två arenor, i för/skolan och i hemmet. Varje arena påverkar den andra, men på varierande sätt och grad beroende på barn, familj, för/skola och samhällelig kontext. Förskolan och skolan ska i samarbete med hemmen främja barnens utveckling och lärande. De har i uppdrag att undervisa barnen i ämneskunskaper samt att fostra och bedriva omsorg. Idag går nästan samtliga barn 2-5 år i förskolan, och under skolans första år deltar många i skolbarnomsorgens verksamhet. Skolplikten innebär att barn och föräldrar inte kan välja bort skolan och de kontakter med professionella, och andra barn och föräldrar, som den innebär. Barns liv och lärande i förskolan och skolan, och professionerna som arbetar inom dessa verksamheter, blir således av stor vikt att undersöka, och har fokus i vår seminarieverksamhet. Familjen och livet utanför för/skolan påverkas av barnens skolvardag men är också delar i att forma denna. Därför är vi även intresserade av att undersöka familjelivet och det som karaktäriserar barns hemförhållanden. Förskola, skolbarnomsorg, skola och familj formas i sin tur av den utbildningspolitik, socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och familjepolitik som förs. Analyser av policy, reformer och samhälleliga förhållanden blir härmed också viktiga, och något vi uppehåller oss vid.

I våra diskussioner utgår vi från att alla människor – barn likväl som vuxna – har resurser och möjligheter att påverkar sina och andras liv, men att individuella, sociala och samhälleliga strukturer samtidigt begränsar oss. Vissa barn har kognitiva färdigheter som underlättar lärandet medan andra har funktionsnedsättningar, eller annat, som försvårar. Vissa föräldrar har resurser till gagn för barnet i dess skolgång, som god ekonomi, svenska som modersmål, tid och energi att hjälpa till med skolarbetet, och socialt självförtroende vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Andra föräldrar har begränsningar som gör det svårare att var stödjande i barnets för/skola. Pedagogerna omges å sin sida av begränsningar och möjligheter. Det finns skollag, läroplan och kursplaner att förhålla sig till samt organisatoriska strukturer. Viktigt att komma ihåg är dock att det finns möjligheter, inom strukturerna, att på olika sätt påverka verksamheten och relationen till barn och föräldrar. I det vetenskapliga arbetet som vi bedriver inom ramen för seminariet Barn – för/skola – skola försöker vi kombinera, och utveckla förståelsen för, makro- och mikroprocesser, aktörskap och strukturer. Ambitionen är att bidra med kunskap om barns utveckling och lärande, och hur detta kontinuerligt sker i samspel med andra och i förskolans, skolbarnomsorgens och skolans verksamheter.