Huvudmeny

Deltagardrivna processer i offentlig verksamhet, Kulturförvaltningen, Göteborgs stad.


I en kulturpolitisk kontext handlar deltagarperspektivet ofta om tillgängligheten till kulturinstitutioner utifrån ett demokratiskt perspektiv. Den här studien tittar på deltagardrivna processer i gränslandet mellan en kultursociologisk, kulturpolitisk och museivetenskaplig akademisk kontext.

Startdatum

2017-09-01

Slutdatum

2020-12-31

Deltagande och delaktighet är två begrepp har stor resonans inom olika politiska fält idag. Inom kultur relaterar begreppet till kring kulturens och konstens samhällsbetydelse, mot ökad politisk resonans, dialogisk publikkontakt och samhälleligt engagemang. Kulturinstitutioner förväntas idag föra en större dialog med sina besökare kring svåra ämnen så som identitet, politiskt våld, och migration. Detta utgör ett kvalitativt skifte då institutioner så som museer och bibliotek sökt att undvika kontroverser, relaterat till sina traditionella roller som institutioner vilka borgar för bildning och kunskap. Deltagarperspektivet handlar ofta i en kulturpolitisk kontext om tillgängligheten till kulturinstitutioner utifrån ett demokratiskt perspektiv. Utbildning och socioekonomisk status fortfarande har stor betydelse för vem som konsumerar offentlig kultur, varför det är av vikt att finna praktiker som garanterar en mer rättvis distribution. Forskningen kring deltagarperspektiv och inkluderande verksamheter inom kulturen är relativt ny, och mer empiriskt stoff till en ökad förståelse av betydelsen av dessa förändringar efterfrågas.

Projektet syftar till ökad empirisk och teoretisk kunskap kring deltagandepraktiker med kulturförvaltningen i Göteborg stad som empirisk grund. Undersökningen utförs framförallt genom semi-strukturerade intervjuer med personer inom förvaltningens tre sektorer; bibliotek, museer och fri konst och kultur, samt genom deltagande observationer för att studera pågående projekt under undersökningsperioden och litteraturstudier av relevanta politiska dokument.

Projektet utgår från teorier kring deltagandepraktiker som komplexa och ofta karaktäriserade av konflikt och friktion p.g.a. skillnader i kunskap och intressen mellan deltagare. I värsta fall kan diskursen om deltagande och dialog maskera dominansen av vissa kunskapsformer eller kunskapsintressen. Studien befinner sig i gränslandet mellan en kultursociologisk, kulturpolitisk och museivetenskaplig akademisk kontext. 

Områden

Forskargrupper

Centrumbildningar

Samarbetspartner