Högskolans forskning om plast

Ätbar plast?

I ett nytt projekt undersöker forskarna möjligheten att ta fram engångsartiklar och bioplastfilm från fruktavfall. Genom att utsätta avfall av äpple och apelsin för tryck och värme eller genom att tillsätta en polymer lösning skapas material som möjliggör tillverkning av hushållsplast eller 3D-produkter som muggar och tallrikar. Förutom att plasten är nedbrytningsbar är den även ätbar. Alla produkter går därför att äta upp när du använt dem färdigt. Hittills smakar tydligen äppleplasten bäst.

Läs mer om ett av de forskningsprojekt som pågår inom detta.
Läs också en artikel om att äpple- och apelsinrester kan bli ätbar bioplast.

Biologisk plast

Traditionellt tillverkas plast av råolja, men högskolans forskare framställer polymerer och kompositer av biologiskt nedbrytbara ämnen som sojabönolja, hampa, lin och cellulosafibrer. Förutom att kompositerna kan återvinnas är en annan fördel att de är lätta, vilket till exempel efterfrågas av bilindustrin när de letar efter lösningar för att minska bränsleåtgången i framtidens fordon.

Läs mer om ett av de forskningsprojekt som pågår inom detta.
Läs också en artikel om hur man försöker ta reda på hur egenskaper hos härdplaster kan styras.

Majs = plast

Kan majs bli plast? Enligt högskolans forskare är svaret ja. Från majs kan de utvinna en trögflytande vätska som stelnar och blir hård i höga temperaturer. Denna kan sedan användas för att tillverka produkter som vanligtvis tillverkas av plast framställd på råolja. Genom forskningen hoppas forskarna ta fram plastmaterial som både är komposterbara och fort kan brytas ner i naturen, men även material som håller. Till exempel får ju inte en plastbåt plötsligt börja brytas ner i naturen...

Läs en artikel om ett projekt där majs används för att ta fram plast

Sociala aspekter kring återvinning

Högskolans forskare har även undersökt sociala aspekter på avfallshantering och varför människor har lätt för att felsortera eller inte sorterar alls. Studien visar att bara i Borås innebär felsortering en årlig samhällskostnad på cirka 13 miljoner kronor. Enligt studien beror främsta orsaken till felsortering på bristfällig kommunikation kring källsortering men även på avstånd till sorteringsstationer. När avståndet till återvinningsstationen blev mindre minskade även felsorterade förpackningar med 30 procent i forskningsprojektets pilotområde. 

Läs en artikel om forskning inom sociala aspekter på återvinning

Läs mer

Lär dig mer om högskolans forskning inom olika områden.