Huvudmeny

2018-12-19 08:00

Forskning för interkulturell dialog vinner gehör i regionen


Hur får man interkulturell forskning att nå ut praktiken? I ett pilotprojekt, i samarbete med tre lärosäten i Västra Götaland, har ett särskilt forskningsråd arbetat med att knyta samman kommunala verksamheter med forskningen. Nu får rådets arbete genomslag.

Kennert OrleniusDet handlar om Forskningsrådet för interkulturell dialog (FID), inrättat av Västra Götalandsregionen 2015 som ett fyraårigt pilotprojekt för minskad segregation, rasism och ojämlikhet.

Fokus för forskningsrådet handlar om att få kommuner i Västra Götalandsregionen att dra nytta av den forskning som finns kring interkulturell dialog i sina verksamheter för att uppnå socialt hållbara samhällen.

Kennert Orlenius, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås, ingår i forskningsrådet.

– Ska kommunerna satsa på social hållbarhet måste de jobba långsiktigt, från ”bottom up”, men också ”top down”. Det räcker inte med temporära insatser, det kräver långsiktighet och att få med sig högsta politiska nivå, säger han.

Forskningsrådet för interkulturell dialog Forskningsrådet för interkulturell dialog inrättades som ett fyraårigt forskningsprojekt 2015 av Västra Götalandsregionen. Det består av fem representanter från Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Göteborgs universitet samt en processledare från Västra Götalandsregionen. Rådet finansieras av Västra Götalandsregionen.

Syftet med forskningsrådet är att tillföra kunskap till offentliga förvaltningar, skolor och civilsamhället för att motverka diskriminering, rasism och exkluderande normer så att inrikes- och utrikesfödda kan föra dialog som jämlikar. Rådet organiserar och synliggör forskningsresultat för både forskare och praktiker i form av olika arenor.

Nyligen publicerade rådet en antologi, ”Interkulturell dialog i teori och praktik”, där flera resultat från rådets delprojekt presenteras.

Västra Götalandsregionen beslutade nyligen att förlänga rådets verksamhet ytterligare ett år till och med 31 december 2019.

Läs mer på forskningsrådets webbsida: fid.nu

Finansiering klar för 2019

I december godkände Kulturnämnden finansiering för rådet till och med 2019. Målet för rådet är att ytterligare bygga upp kunskapsbanken kring interkulturell dialog.

– Vi har under åren samlat på oss intressant forskningsdata från flera forskningsprojekt. Utifrån dessa data planerar vi att genomföra metaanalyser för att därigenom kunna dra mer generella slutsatser samt att bidra till en praktisk och teoretisk kunskapsutveckling, berättar Kennert Orlenius.

Identifierat forskningsbehov

Sedan starten har rådet inventerat befintlig forskning kring interkulturalitet och kring sociala hållbarhetsfrågor.

– Utifrån det har vi identifierat forskningsbehov utifrån verksamheters perspektiv. Det handlar om forskning som bidrar till kunskapsutveckling hos kommunala verksamheter kring hållbar utveckling och inkludering. Vi har formulerat en forskningsagenda och valt ut ett antal projekt i samarbete med kommuner i Västragötalandsregionen.

Lyckosam satsning i Falköping

Ett lyckosamt projekt har under 2016-2018 genomförts i Falköpings kommun, ”Ett socialt hållbart Falköping”, där rådet bidragit till att kommunens ledning aktivt driver på utvecklingen av detta. Kennert Orlenius har genomfört följeforskning av kommunens arbete med att ta fram övergripande principer och mål och gå vidare till att utveckla former och funktion i praktisk verksamhet. Forskningsprojektet har under vägens gång resulterat i tre rapporter. Den första rapporten handlar om hur kommunen går från policy till praktik.

– Vi har följt hur kommunen jobbar praktiskt med att utveckla en policy för social hållbarhet, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Resultaten pekar på flera spänningsfält och utmaningar när det gäller organisation och ledning, inte minst i fråga om ansvar och mandat när man vill arbeta mer tvärsektoriellt.

Den andra rapporten, författad av forskarkollegan Mary-Anne Holfve Sabel, docent inom pedagogiskt arbete, handlar om ungas upplevelser av skola och fritid kring trygghet. Där framkom att det finns en mindre grupp unga i kommunen som upplever otrygghet och som i mindre utsträckning deltar i fritidsaktiviteter än majoriteten av ungdomarna.

– Dessa resultat är av stor betydelse för en kommun som har satt ett mål om social hållbarhet, menar Kennert Orlenius.

Den tredje rapporten handlar om ungas delaktighet och inflytande i kommunen, där man aktivt försökt få unga att delta i kommunens utveckling. Rapporten beskriver goda exempel på sådant arbete i kommunen, som bland annat har utvecklat olika forum och arenor för dialog med unga, men också utmaningar och möjligheter att bedriva ett fortsatt systematisk arbete för social hållbar utveckling.

Nyligen beviljade Delegationen mot segregation (en myndighet tillsatt av regeringen) stöd till kartläggning, behovsanalys och plan för fortsatt arbete för att motverka och minska segregation. Det har lett till att Falköpings kommun har skapat ett särskilt utskott för social hållbarhet hos kommunledningen.

Mötesplats för asylsökande

Forskningsrådet har också, i samarbete med forskare vid Högskolan i Borås under ledning av Kennert Orlenius, bedrivit följeforskning i ett par samarbetsprojekt mellan Västragötalandsregionen och två testkommuner, Götene och Karlsborg. Rådet följde upp hur mottagandet fungerar för asylsökande och nyanlända när det gäller exempelvis koppling till arbetsliv, samverkan med myndigheter och civilsamhället.

– Syftet med denna följeforskning var att synliggöra och tydliggöra hinder och möjligheter i verksamheter som syftar till att i samverkan med skilda aktörer främja långsiktigt hållbar utveckling, socialt och ekonomiskt, förklarar Kennert Orlenius.

Arbetet resulterade i en rapport som är tänkt att fungera som ett underlag för regionens ställningstagande om huruvida erfarenheterna från testkommunerna kan fungera som modell i andra kommuner.

– Resultatet visar bland annat att även om båda kommunerna har relativt få invånare och omges av landsbygd så är de lokala förutsättningarna mycket olika för att främja inkluderingsarbete i kommunen, säger han.

Text: Solveig Klug
Foto: Mostphotos
Porträttfoto: Ulf Nilsson