Huvudmeny

2018-12-27 08:00

Professorn som aldrig slutar läsa


Tom Wilson vill börja studera hur elektronisk kommunikation påverkar unga människor. Han är senior professor, 83 år och still going strong med nya projekt. – Varför inte, när jobbet är så roligt? säger han och skrattar högt.

Att Tom Wilson skulle bli professor var nog ganska otippat. Han började jobba vid 16 års ålder, som biblioteksassistent hemma i engelska Durham. Men så småningom utbildade han sig till bibliotekarie och pluggade vidare, parallellt med att han jobbade.

– Jag tog examen i sociologi och ekonomi, och doktorerade inom organisationsteori. Sedan forskade jag om något annat, säger han och skrattar igen. 

– Jag har forskat inom ”informationbehaviour”, vilket handlar om samspelet mellan människor och information, samt informationshantering.

I en tidig studie gjordes mängder med intervjuer för att se hur anställda inom socialtjänsten i England tog del av information. 

– Huvudproblemet var att de varken hade tillgång till information eller arbetssätt för informationshantering. Detta var långt före datorernas tid och information var något av en ickefråga. 

Myntade begreppet "information behaviour"

Tom Wilson myntade själv begreppet ”information behaviour”, det forskningsområde han sedan har ägnat sig åt både på universitetet i Sheffield, där han i många år ansvarade för avdelningen för informationsstudier, och på andra lärosäten, som Högskolan i Borås. Nu sitter han i sitt arbetsrum i hemmet i Sheffield med väggtäckande bokhyllor som når ända upp till taket. En klätterpall står intill ena bokhyllan. På varje yta i rummet ligger det travar med böcker. 

Han berättar om förändringen när persondatorer och pc-nätverk smög sig in i arbetslivet. Hur e-posten fick informationsflödena i organisationer att explodera.

– I ett projekt såg jag att brittiska företag ofta hade en strategi för informationsteknologi men saknade informationsstrategi. Jag studerade också kontorsautomation och hur man satsade på papperslösa kontor, som automatiserade nyhetsflöden på BBC.

1981 besökte han Bibliotekshögskolan för att berätta om socialarbetarprojektet. 

Tom Wilson
Född år:
 1935.
Bor: I Sheffield sedan 1972. 
Fritidsintresse: Foto. Publicerar regelbundet bilder på en webbplats. 
Läser: Både e-böcker och tryckta böcker. Mycket om natur och vetenskap, men  också romaner. Till exempel John le Carré, Henning Mankell, Jo Nesbø, Rudyard Kipling och Andrea Camilleri samt gamla detektivromaner, som laddas ned från  gutenberg.com och läses på Ipad.
Läser just nu: Meredith Broussards  "Artificial Unintelligence", som verkar  mycket lovande.
Om jag fick leva om mitt liv: Skulle jag nog inte göra så mycket annorlunda. Allt har hänt slumpvis och jag är helt tillfreds med var jag är nu. Möjligen att jag skulle studera socialantropologi. Det kunde jag inte studera, för det gick inte att kombinera med att jobba. Eller kanske att jag skulle läsa biologi och arbeta på en nationalpark. 
Råd om information: Tro inte att datorer kan lösa dina problem, det är det bara du själv som kan göra. 
Gäster på fiktiv middagsbjudning: Sokrates, Leonardo da Vinci, Marilyn Monroe, Charles Darwin, Fernando Pessoa, Mary Shelley och Ada Lovelace. Det skulle nog bli intressant.
Blir glad av: Jag är oftast glad och behöver inget som gör mig glad. Att finnas gör mig glad.
Blir arg av: Dumhet, särskilt politisk dumhet. Så jag är mer arg nuförtiden än förut.
Svagheter: Dåligt minne. Och skulle gärna vilja vara bra på matte, musik och schack – men är helt värdelös på dessa områden. 
Favoritresmål: Lissabon.

– Sedan har jag återkommit då och då, och precis innan jag gick i pension, år 2000, blev jag gästprofessor. Jag har hjälpt till med handledning av doktorander och presenterat forskningsidéer, till exempel om integration av forskare som flyttade till Sverige från ett annat land. 

Projekt om e-böcker

Nu har han just avslutat ett fyraårigt projekt i Borås, om e-böcker, ”Books on Screens”. Där har författare, förläggare, bibliotekarier, bokförsäljare och läsare intervjuats.

– E-böckernas utveckling är i sin linda. De är ju ett slags biprodukt från tryckprocessen, men förlagen vet inte hur de ska tjäna pengar på dem. På frågan om hur det kommer sig att han fortsätter att jobba år efter år skrattar han länge innan han slår ut med armarna och svarar.

– Om man har så här kul, varför ska man då sluta? Att få använda sin kreativitet och fantasi på jobbet är roligt och dessutom bra för hälsan.

Men visst är det skönt att inte längre ha ansvar för personal, så som han hade på universitetet i Sheffield i många år. 

Nu jobbar han ofta hemifrån, men reser ändå ofta till lärosäten han samarbetar med, som Högskolan i Borås, där han hjälper till att utveckla masterprogrammet om digitala bibliotek och forskaridéer. 

Allianser med andra discipliner

Framtiden för hans område är i viss mån hotad nu när alla behöver information och system för att hantera informationen.

– Därför måste vi bygga strategiska allianser med andra discipliner. Nya program skulle kunna skapas i Borås, till exempel genom samarbete mellan information och vårdvetenskap eller information och textil. 

Under sin långa karriär har han fått ett flertal utmärkelser. Som till exempel hedersdoktor vid Göteborgs universitet 2005 och American Society for Information Studies utmärkelse Award of Merit 2017. Den sistnämnda går till personer som har gjort ”particularly  noteworthy contributions” till forskningen inom informationsområdet.

– Det är en betydande ära att få en sådan utmärkelse, säger han. Att de tycker att jag är så viktig, och att jag fick den 17 år efter min pensionering. 

Sedan berättar han om sina framtidsplaner. Hur han är i början av ett projekt i Litauen, där metoder som underlättar för personer som har svårt att få tillgång till  information ska testas.

– Och i Borås vill vi studera hur elektronisk kommunikation påverkar personer  i åldern 17–24 år. Hur de använder sociala medier och digital publicering. Vi hoppas få anslag så att det projektet kan dras igång. 

Text: Lena M Fredriksson 
Foto: Solveig Klug, Ida Danell