Huvudmeny
Spårvagnar

2019-12-13 13:00

Bemötande hindrar funktionsnedsatta i kollektivtrafiken


De kommer fram i tid och inte heller är det något större krångel att lösa biljett. Det uppger personer med omfattande funktionsnedsättning som fått svara på hur de tycker det är att resa med kollektivtrafiken.

Istället är det bemötandet från personalen som är det stora problemet.
– Därför är det viktigt att undanröja hinder relaterade till personalens bemötande och inte enbart fokusera på tillgänglighet av vägar och fordon, säger John Magnus Roos, en av forskarna bakom studien.

Forskningsstudien har gjorts vid Göteborgs universitet av forskare vid Göteborgs universitet, Chalmers och Högskolan i Borås. Metoden är unik då två stora enkäter har jämförts – en med ”funktionsnedsatta” och en med övriga befolkningen. Forskarna pekar på att man fokuserat på ramper, liftar, rullstolsplatser och högtalare där hållplatserna ropas ut för att öka tillgängligheten. Men resultatet från studien visar på att det också behövs förändring hos kollektivtrafikens personal.

– Det handlar om att utbilda personal till att vara lyhörda till specifika människors behov som kan vara svåra att förstå för majoritetssamhället, säger John Magnus Roos.

26 procent av de tillfrågade i studien uppgav att de inte är nöjda med bemötandet från kollektivtrafikens personal. 

Det är anmärkningsvärt. Vi har ställt samma frågor till övriga befolkningen och där uppgav bara 15 procent att de inte var nöjda, säger John Magnus Roos. 

Sedan 1993 finns en lag som ska möjliggöra att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra. Men forskarna menar nu att man fokuserat för mycket på de fysiska hindren. 

– Kollektivresor har ökat hos svenskar i allmänhet, men inte hos människor med funktionsnedsättning. Människor i allmänhet reser mer än dubbelt så ofta kollektivt, jämfört med personer som har omfattande funktionsnedsättning. Studien är särskilt viktig då funktionsnedsatta utgör en utsatt resenärsgrupp, vars röster inte alltid hörs, säger John Magnus Roos. 

Nicklas Salomonson, forskare vid Högskolan i Borås, tillägger att han hoppas att resultaten kan vara av nytta i utvecklingen av en mer tillgänglig och inkluderande kollektivtrafik.

– Responsen på vår tidigare forskning har varit mycket positiv. Det pågår ett kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete i såväl allmän kollektivtrafik som efterfrågestyrd trafik som exempelvis färdtjänst. Forskningsresultat som mer precist pekar ut vilka områden som behöver förbättras uppskattas särskilt. Resenärers behov och upplevelser är ett sådant område.

Fakta


Med omfattande funktionsnedsättning menas här personer som beviljats personlig assistans för grundläggande behov som mat, hygien, klädsel och kommunikation.

Studien ingår i SOM-institutets stora undersökning som släpptes 12 december. Metoden är unik då två stora enkäter har jämförts. Samtliga personer med omfattande funktionsnedsättning har jämförts med ett representativt urval av den övriga befolkningen i två västsvenska kommuner.

Läs Forskningsstudien ”En kollektivresa som andra” på SOM-Institutets webbplats

Författare till studien är John Magnus Roos, verksam vid Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt vid Fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Borås, Nicklas Salomonson, verksam vid Högskolan i Borås samt Frances Sprei, verksam vid Fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.  

Pressmeddelande: Funktionsnedsatta upplever att bemötandet från personalen är det största hindret när de vill åka kollektivt

Text: Cecilia Sjöberg, Göteborgs universitet/Lina Färm, Högskolan i Borås
Foto: Mostphotos