Huvudmeny
Barn i klassrum

2019-12-11 11:29

PISA räcker inte för att utvärdera skolan


Nyligen presenterades PISA-rapporten som visar att svenska 15-åringar presterar bättre inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap än tidigare. Två av högskolans experter, Daniel Arnesson och Fredrik Zimmerman, kommenterar resultaten.

Daniel Arnesson, universitetslektor vid Högskolan i Borås, har disputerat om PISA-mätningar.

Daniel Arnesson– Jag menar att PISA ger en mycket bra bild inom det som PISA mäter – färdigheter inom läsning, matematik och naturvetenskap. Samtidigt måste vi komma ihåg att elever inhämtar kunskaper även utanför skolan och att elevernas prestationer inte endast beror på hur väl skolan lyckas med sitt uppdrag. PISA räcker inte till för att utvärdera svensk skola som helhet, eftersom vårt uppdrag inrymmer fler skolämnen och inte minst ett omfattande värdegrundsarbete, säger han.

PISA-mätningen visade också att skillnaderna mellan flickors och pojkars prestationer har minskat.

– PISA-resultaten, även i matematik och naturvetenskap, beror i första hand på läsförmåga. Det är viktigt att tidigt väcka alla elevers intresse för läsning och litteratur. Här vet vi att pojkar läser mindre, men att det samtidigt går att få pojkar intresserade av litteratur med rätt böcker, säger Daniel Arnesson.

Större könsskillnad i slutbetygen

Fredrik ZimmermanFredrik Zimmerman, universitetslektor vid Högskolan i Borås, forskar om pojkars prestationer i skolan relaterat till normer om maskulinitet. Han gläds åt resultatet, men påpekar samtidigt att klyftan mellan könen tvärtom verkar ha ökat under de senaste tio åren, sett till avgångsbetygen i nian.

– Jag tycker att det är viktigt att diskutera varför vi ser en större könsskillnad i avgångsbetygen än i PISA-mätningen, nationella prov och andra liknande tester.

Han menar att det ofta är en katastrof att gå ut grundskolan utan fullständigt betyg och att det är fler pojkar än flickor som hamnar i denna situation.

– Dels är det ett demokratiproblem när en grupp så tydligt presterar sämre än en annan grupp i en skola som ska vara jämlik, dels är det ett problem för individen om den misslyckas i skolan, säger han.

Vilken betydelse har PISA-undersökningarna för er som arbetar med att utbilda lärare?

Daniel Arnesson:

– Dessa undersökningar har endast en marginell betydelse för lärarutbildningarna. Vårt arbete utgår från examensmål och styrdokument.

Fakta om experterna

Daniel Arnesson är universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot matematik och naturvetenskap vid Högskolan i Borås. Disputerade år 2016 vid Umeå universitet med avhandlingen "PISA i skolan". 

Fredrik Zimmerman är universitetslektor i pedagogiskt arbete och forskar om könsnormer och normer kring maskulinitet bland barn och ungdomar, samt demokratifrågor i förskola och skola. Läs mer

Läs mer

PISA-rapporten (extern länk)

Text: Linda Rydh/Anna Kjellsson

Foto: Mostphotos/Ida Danell/Anna Sigge