Huvudmeny

2019-05-21 11:19

Nu är det dags för praxissymposium – möt våra tre huvudtalare


22-24 maj går för andra gången symposiet ”Praxis inom högre utbildning” av stapeln på Högskolan i Borås. Högskolan bedriver i dag en av de största forskningsmiljöerna inom pedagogiskt arbete inom högre utbildning i Sverige.

Nu kommer deltagare från nordiska lärosäten samt andra internationella gäster under tre dagar för att diskutera utmaningar och frågeställningar som högre utbildning ställs inför. Möt symposiets tre ”keynote speakers” och hör deras tankar kring högre utbildningar här.

Vilken tycker du är den största utmaningen för högre utbildning i de nordiska länderna i dag, och hur kan vi arbeta med lösningen?

Petra AngervallPetra Angervall, professor, Högskolan i Borås, Sverige:

– Den nordiska högre utbildningssektorn står mitt i ett korsdrag som riskerar få stora strukturella konsekvenser för hierarki, ledarskap och prioriteringar, men också för synen på kunskap, forskning och undervisning. Växande populism, marknadskrafter, globalisering och konservatism blåser in. Utmaningen för universiteten i dag är stå stadigt i denna vind, värna forskningens autonomi, men också forskarens kritiska roll för samhällsutveckling och demokrati. Vi behöver modet att visa motstånd, ifrågasätta, avvika och kanske avstå. Det är möjligen viktigare än någonsin.

Eva Bendix Petersen, professor, Roskilde Universitet, Danmark:

– En utmaning som alla system och institutioner inom högre utbildning möter är känslan av meningslöshet. När vi till exempel har möten bara för att hålla ett möte, eller skriver en forskningsartikel bara för att vi känner att vi måste producera något. Undervisning blir meningslös när lärare känner att studenter bara engagerar sig strategiskt – går på kurser för att fylla närvaron, eller plagierar eller fuskar för att klara en kurs så de får ihop tillräckligt med poäng för sin examen. Undervisning blir Eva Bendix Petersenockså meningslös när arbetsbördan innebär att kvaliteten kompromissas – för att det inte finns tillräckligt med tid för förberedelser, för att möta studenterna informellt, eller ge dem grundlig feedback på deras arbete.

– Vi måste fortsätta framhärda för det meningsfulla och hålla tillbaka när något inte känns meningsfullt. Vi måste tänka på vad jag, eller vi, kan göra, för att förbättra situationen och skapa en bättre framtid – och agera för detta, varje dag, i såväl stora som små frågor. Ingen säger att detta är ett lätt arbete. Och det kräver mod, vilket är precis vad mitt ”keynote speach” kommer handla om.

Petri SaloPetri Salo, professor, Åbo Akademi, Finland:

– Den extrema formen av "McDonaldisering" inom både forskning och undervisning, vilket innebär krav på snabb leverans, standardisering, förutsägbarhet och fokus på kvantitet istället för kvalitet. I kombination med detaljstyrd byråkratisk kontroll, projektifiering och brist på institutionellt och professionellt förtroende blir resultatet en dödlig cocktail för banbrytande forskning, både inom naturvetenskap och humaniora.

– Vi skulle kunna hantera detta genom att återgå till metoderna som brukar känneteckna vad Nobelprisvinnare använder. Jag kallar det ”slow science”, sant vetenskapligt arbete som behöver tid – tid för djupt tänkande, tid för övervägande, tid för att söka alternativa perspektiv, tid för oväntade upptäckter och kreativa överraskningar. Grundregeln för att göra korrekt forskning är att du inte kan få svaret på din forskningsfråga innan du har gjort ”re-search”, med innebörden att söka efter svaret igen.

Om Praxis

Praxis symposium äger rum 22-24 maj i Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Läs mer om symposiet på högskolans hemsida.

Läs mer om högskolans pedagogiska arbete

Läs mer om Petra Angervalls forskning på högskolans hemsida

Text: Lydia Andersson
Bild: Privat