Huvudmeny
Lina Palmér och genrebild amning

2019-11-21 09:00

Amning, varför fungerar det inte?


Många nyblivna mammor slutar amma tidigare än de rekommenderade sex månaderna, trots att de egentligen velat fortsätta. Nu ska 1000 mammor ingå i en stor forskningsstudie för att hitta svar på hur kvinnorna kan stöttas.

–  Väldigt många slutar amma redan inom de första två månaderna. Egentligen är det i sig inget problem, problemet är att kvinnor slutar amma fast de egentligen vill fortsätta, förklarar Lina Palmér, universitetslektor på Högskolan i Borås.

Tillsammans med Jenny Ericson, Maria Hårdstedt och Anna Svärd från Högskolan i Dalarna bildar de projektet som ska ta reda på vilket stöd som behövs för de som vill amma. Varför så många slutar tidigare än tänkt kan det finnas flera anledningar till, som att barnet föds sjukt eller att kvinnan får en infektion som gör att det gör ont att amma.

– Vi vet också att tryggheten i amningsrollen är viktig. Om kvinnan tvivlar på sin egen förmåga finns risk för att hon slutar. Ofta beror det på att någon i hennes omgivning ifrågasätter att hon kan klara det eller att hon har tillräckligt mycket mjölk. Det leder henne till att tro att hon inte kan även om det inte finns något biologiskt fel. Då är det viktigt att vi i vården kan ge ett bra amningsstöd, säger Lina Palmér.

Nu vill forskarna ta ett helhetsgrepp kring problematiken genom att se både på amningsstödet och de biologiska faktorerna. I samarbete med läkare, barnmorskor, barnsjuksköterskor och fysiologer ska de samla in enkäter och provtagningar av bröstmjölk, blod och saliv. Projektet har blivit beviljat finansiering om 2 miljoner från Forte och pågår 2020-2022. Jenny Ericson, klinisk lektor i omvårdnad vid Högskolan i Dalarna är projektansvarig. De blivande mammorna rekryteras till studien under graviditeten och data samlas in under graviditeten och fram till 12 månader efter förlossningen. Planen är att inkludera ungefär tusen mammor, varav ett 60-tal kommer att lämna prover.

– Bredden gör det här projektet ganska unikt i sitt slag. De olika professionerna bidrar med varsin pusselbit. Min bit handlar om kvalitativa studier och det vårdvetenskapliga perspektivet. De biologiska proverna ger oss möjligheten att undersöka vad som händer fysiologiskt i kvinnans kropp och se om vi kan hitta förändringar som gör att en del kvinnor exempelvis producerar mindre mjölk.

Studien kommer att fokusera på kvinnor med låg socioekonomisk status, eftersom tidigare studier visat att de ammar i lägre omfattning. Problemet är att samma grupp kan vara svåra att rekrytera till studier. Forskningsgruppen hoppas därför att en app kan vara en lösning.

– Genom appen sker intervjuer och enkäter, där kan kvinnorna också ställa frågor till oss i forskargruppen. Vi tänker att det är ett inkluderande sätt eftersom de flesta ju har tillgång till en telefon, oavsett en lägre socioekonomisk status. Det blir enklare än om de ska boka en tid för intervju eller åka någonstans för att lämna in enkäter.

Varför kvinnor med lägre socioekonomisk status slutar amma tidigt är också något de vill ta reda på.

Lina Palmér ser amning som en kvinnas rättighet. Samhället eller vårdens bristande rutiner eller stöd inte ska sätta stopp för den kvinna som vill amma.

– En ökad amningsfrekvens har ju jättestora fördelar för både mamman och barnet. Amning har visat sig minska mammans risk för bröstcancer. Amning handlar också om hållbarhet. Mamman och barnet bildar ett eget kretslopp, det krävs ingen produktion eller industri som förser dem med något utifrån. Fördelarna är något jag skulle kunna prata länge om, avslutar Lina Palmér.

Text: Andrea Jonsson

Bild: Mostphotos/Andrea Jonsson