Huvudmeny

Med anledning av coronaviruset: Med anledning av rekommendationerna från regeringen har Högskolan i Borås ställt om till undervisning på distans, så långt det är möjligt. Detta gäller till terminsslut den 7 juni. Håll dig uppdaterad.

2019-11-12 15:30

Ny bok om utveckling av utbildningspraktiker


Hallå där Lill Langelotz, universitetslektor i pedagogiskt arbete som tillsammans med Ingrid Henning Loeb och Karin Rönnerman är redaktör för den nyutkomna boken Att utveckla utbildningspraktiker: Analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Från Högskolan i Borås medverkar även Richard Baldwin, Anita Norlund och Kathleen Mahon.

Ni skriver om teorin om praktikarkitekturer, vad innebär den? 
– Den innebär att man flyttar fokus från enskilda människor till den praktik som de verkar i. Det som sägs, görs, och hur människor relaterar till varandra, är i fokus. Istället för att bara titta på den enskilde studenten eller läraren, så tar man ett vidare grepp. Man kommer ifrån att det är det barnet eller den läraren som gör fel eller rätt. Teorin skrevs från början fram av australiensarna Stephen Kemmis och Peter Grootenboer, och de senaste tio åren har vi i det internationella nätverket Pedagogy Education and Praxis, PEP, fortsatt att utveckla och pröva teorin i praktiken. 

Hur kan lärare ha nytta av den här boken? 
– De olika kapitlen är hämtade från olika skolsammanhang, från förskola upp till högre utbildning. Där beskrivs hur författarna har använt sig av teorin för att få syn på vad som möjliggör och hindrar undervisning, bedömning eller rektorer utvecklingsarbete, för att nämna några exempel.

Teorin är både ett analytiskt och ontologiskt ”verktyg”. Det är ett sätt att närma sig och förstå det som sker i en praktik och vilka villkor som påverkar praktiken. Teorin kan användas för att zooma in sin praktik och titta på vad som händer här och nu, eller för att zooma ut och sätta det som händer i exempelvis klassrummet i ett större sammanhang. Då studerar vi de olika strukturerna eller arrangemangen, kulturella-diskursiva, materiella-ekonomiska och social-politiska arrangemang, som håller en praktik på plats.

Vi hoppas att boken ska läsas av lärare och studenter, forskare och personer som är intresserade av skola och undervisning. Det här är den första boken på svenska om praktikarkitekturer. Språket och bristen på svenska begrepp kan vara ett hinder för att arbeta med detta ute i skolorna.

Kan ni se vilka faktorer som idag möjliggör eller begränsar pedagogisk utveckling i skolan?
– Ja, men det är väldigt olika, det beror mycket på kontexten. Det handlar till exempel om språk på en arbetsplats, hur man pratar om elever eller med teorins begrepp: de kulturella-diskursiva arrangemangen som påverkar.

I min egen forskning har jag sett hur lärare pratar om elever som bussas in från förortsskolor, som att de var stökiga ungar. När vi synliggjorde detta ökade medvetenheten hos lärarna om att de faktiskt kategoriserade eleverna utifrån bakgrund. Det kan också vara strukturer utifrån som påverkar, som hur policydokument inverkar på praktiken.

Teorin kan hjälpa oss att förstå varför vi har svårt att förändra, och hjälpa oss att se hur vi kan göra det. Ett exempel på det är när rektor och lärare med stöd av lagtext har påverkat sina lokala beslutsfattare, att få med ord som inkludering i policydokument. 

Text: Lina Färm
Foto: Mostphotos/Studentlitteratur, Suss Wilén