Huvudmeny

Med anledning av coronaviruset: Högskolan i Borås har förlängt gul nivå till och med 8 november. Gul nivå innebär att verksamheten fortgår men att fysisk kontakt ska minimeras så långt det är möjligt. Undervisningen sker på distans så långt det är möjligt. Håll dig uppdaterad.

Händer klädda i sterila handskar som håller om en världskarta

2020-04-08 12:49

Forskning vid nödläge för folkhälsan


I september 2015 kom Världshälsoorganisationen (WHO) fram till att det behövdes globala riktlinjer för delning av forskningsdata och forskningsresultat i samband med stora nödlägen för folkhälsan. De används nu under Coronaviruspandemin.

Det var i fotspåren av ebolautbrottet i flera västafrikanska länder som det blev tydligt att dåvarande metoder för datadelning hade stora brister. WHO arbetade då med att ta fram globala riktlinjer som skulle kunna användas i samband vid ett större hot mot folkhälsan. Riktlinjerna innebär att forskningsdata och forskningsresultat bör göras tillgängliga för allmänheten så skyndsamt som möjligt för att underlätta vidare forskning inom ämnet. I sina riktlinjer skriver WHO bland annat (i översättning):

Varje forskare som arbetar med att ta fram information relaterad till ett nödläge för folkhälsan, eller en akut händelse som kan komma att utvecklas till ett nödläge för folkhälsan, har en grundläggande moralisk förpliktelse att dela med sig av preliminära resultat så snart de genomgått en tillräckligt genomgående kvalitetskontroll. Det ligger på forskaren, och finansiären till forskningen, att sprida informationen genom pre-print mekanismer, såvida publicering inte kan ske omedelbart via sedvanlig peer review process.

Dessutom är WHO tydliga med att de vill se ett paradigmskifte när det gäller tillvägagångssättet att dela med sig av information i samband med nödlägen. De önskar att man lämnar nuvarande tillvägagångssätt, där tidskrifternas publiceringsplaner styr när informationen kan komma att spridas. Istället vill WHO att informationen ska spridas öppet via vad man kallar ”modern fit-for-purpose pre-publication platforms”. Och uppmanar uttryckligen forskare, tidskrifter och finansiärer att engagera sig för att paradigmskiftet ska kunna ske.

I och med Zikavirusets utbredning under 2016 trädde WHO:s riktlinjer ikraft för första gången. Nu under 2020 är det Coronaviruset som är den stora hälsofaran, och WHO har för att tackla den öppnat dels en informationsportal, dels en portal för relaterad forskning och framsteg. Där kan man ladda ned enstaka publikationer eller hela den samlade databasen med artiklar över Coronaviruset. Det finns även ingångar för forskare och hälsovårdspersonal som håller på med kliniska tester och laboratorier som arbetar med att studera viruset och ta fram behandlingsmetoder och vaccin.

Att tidigt dela med sig av sina forskningsresultat, dessutom öppet för alla, bäddar för att andra ska kunna använda denna forskning och bygga vidare på. Att lära av varandras erfarenheter gör att misstagen inte behöver upprepas flera gånger av olika personer. Det bör medföra att vägen till ett framgångsrikt sätt att behandla och förebygga Coronaviruset blir mycket kortare på detta vis. Att dela forskningsinformation för den sakens skull borde kunna ses som ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten. Och man kan ju fråga sig varför det krävs en pandemi för att förlagen ska dela med sig av forskningsresultat. Är det inte lika värdefullt att alla kan ta del av t.ex. forskning om cancer, hjärt-och-kärlsjukdomar eller Alzheimers?

Text: Signe Wulund & Katharina Nordling
Foto: Mostphotos