Huvudmeny

2020-01-23 08:30

Så formas studenters yrkesidentitet


En ny avhandling från Bibliotekshögskolan handlar om övergången från akademisk utbildning till arbetslivet ur ett studentperspektiv. Studien visar att under en akademisk utbildning sker en kontinuerlig övergång till arbetslivet.

Professionsinriktade moment har diskuterats under lång tid inom utbildningsväsendet. Problemet ligger i att högre utbildning ofta teoretiserar den praktiskt orienterade kunskapen och att studenter har svårt att använda den.

– Studenter upplever ofta ett glapp mellan utbildningen och arbetsplatsen vilket medför en rad utmaningar, säger Sara Ahlryd, som nyligen disputerade inom Biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås.

Begreppet informationspraktiker innebär upprepade handlingsmönster för att söka, använda och hantera information i en social kontext.

– Jag ville se hur studenters informationspraktiker förändrades och utvecklades under utbildningen och i takt med att studenterna mötte yrkeslivet genom olika professionella moment, som till exempel Verksamhetsförlagd undervisning (VFU), praktikperioder, gästföreläsningar, studiebesök eller mentorsverksamhet, säger hon.

Informationspraktiker formas också utifrån kontextens förutsättningar och bär på en rad normer och rutiner. I en praktik är exempelvis deltagare och mänskliga aktiviteter viktiga ingredienser.

– En annan sak jag ville studera var hur studenters informationsaktiviteter anpassas när de möter arbetslivet under professionsinriktade moment och hur det bidrar till att relationen mellan utbildning och arbetsliv omskapas.

Sara Ahlryd har genomfört ca 30 intervjuer med studenter som studerar på utbildningsprogram på grundnivå; idrottsvetenskapligt program, marknadsföringsprogrammet, personalvetarprogrammet, socionomprogrammet och psykologprogrammet. Alla utbildningsprogrammen har inslag av professionsinriktade moment i varierande utsträckning.

– Jag har kunnat se att studenter genomgår några olika steg i takt med att de genomför olika professionsinriktade moment. I början av utbildningen är det mycket fokus på de akademiska praktikerna och informationsaktiviteter kopplade till dessa, förklarar hon.

Det kan vara att söka vetenskaplig information i databaser eller att källkritiskt granska information. Hit hör också att diskutera med andra studenter om t.ex. kursuppgifter och att ställa frågor till sina lärare.

– Vartefter de kommer ut och möter yrkespraktiken börjar studenterna anpassa sina informationsaktiviteter efter hur professionella gör. De socialiseras in i de gemenskaperna på arbetsplatsen. Studenterna pratar också med yrkesverksamma och observerar hur de utför sina arbetsuppgifter, till exempel hur de bemöter brukare i svåra situationer, eller hur medarbetarna talar om sina kunder vid ett kundmöte.

Nära sammankopplat med socialisering på arbetsplatsen är att påbörja skapandet av sin yrkesidentitet. Det kan göras på olika sätt, bland annat att studenters kunskap legitimeras av professionella och att de avgränsar sig mot andra yrkesgrupper.

– Det man kan se är att informationspraktiker är nära relaterat till lärande. Jag har också kunnat se exempel på att studenter tar med sig kunskapen från professionsinriktade moment tillbaka till de akademiska praktikerna och att de kan föra samman dessa olika kunskapsformer till en helhet. Det bidrar också till att forma deras informationsaktiviteter, säger hon.

Hon berättar att hon sett att informationspraktiker skapas och omskapas, förändras och utvecklas när studenter när studenter möter den sociala gemenskapen på arbetsplatsen under professionsinriktade moment.

– Övergången från utbildningen till yrkeslivet sker utlagt över tid och inte vid ett enstaka tillfälle. Det går att se övergången som en pågående förändringsprocess över tid, förklarar Sara Ahlryd.

Läs mer

Länk till avhandlingen (länk till Diva)

Text: Anna Kjellsson

Porträtt: Johannes Rydström, Linnéuniversitetet

Foto: Elisabeth Westlund