Huvudmeny

Med anledning av coronaviruset: Högskolan i Borås har förlängt gul nivå till och med 8 november. Gul nivå innebär att verksamheten fortgår men att fysisk kontakt ska minimeras så långt det är möjligt. Undervisningen sker på distans så långt det är möjligt. Håll dig uppdaterad.

Hissad flagga för att fira sjuksköterskedagen2020

2020-05-12 08:20

Flaggan i topp för världens sjuksköterskor


Idag 12 maj firar världen sjuksköterskans dag och födelsedagen för Florence Nightingale. Den brittiska sjuksköterskan föddes för 200 år sedan och anses vara moder till det professionella sjuksköterskeyrket. I juni får yrkeskåren ett tillskott på 84 nya sjuksköterskor som tar sin examen vid Högskolan i Borås.

Sedan 1999 då Vårdhögskolan blev en del av Högskolan i Borås har närmare 6100 sjuksköterskestudenter inklusive specialistsjuksköterskor tagit sin examen vid lärosätet. En av dem är Frida Andersson, från Falkenberg, som flyttade till Borås för snart 3 år sedan för att studera på sjuksköterskeutbildningen. Den 5 juni tar hon sin kandidatexamen och blir legitimerad sjuksköterska.

Idag 12 maj påbörjar du din tre veckors slutpraktik på Ortopediavdelningen på Alingsås lasarett.

Hur känns det?

– Just nu är det lite nervöst och läskigt att komma ut eftersom det är min första dag på slutpraktiken, allt är nytt och jag kan inte verksamheten, men annars är det bra och jag håller i övrigt på att skriva klart min C-uppsats om transpersoners upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvård.

Brukar du fira 12 maj?

– Nej, inte direkt. Vi får ett mejl från Vårdförbundet som uppmärksammar dagen, men inget annat firande så.

Idag är det 200 år sedan Florence Nightingale föddes? Har du någon förebild inom sjuksköterskeyrket?

– Jag hade en sjuksköterska när jag var liten som jag tyckte mycket om och som jag hade kontakt med ofta. Hon blev en trygg punkt för mig och var dessutom väldigt bra och mysig.

Frida Andersson

Det är snart dags för examen. I vanliga fall firar ni den med gemensam brunch på stan och stor avslutning i Gustav Adolf kyrkan. Hur blir det i år med tanke på Coronasituationen?

– Tyvärr har allt fått ställas in. Jag tror att lärarna planerar något på Zoom istället. Man vill ju fira lite så det blir med några klasskompisar, men inte som tänkt med hela tjocka släkten, så lite synd är det.

Var ska du jobba efter examen?

– Jag ska jobba på SÄS (Södra Älvsborgs sjukhus) på hematologi- och onkologiavdelningen. Det är avdelningar som vårdar personer med cancer och blodsjukdomar. Jag fick sommarjobb där som undersköterska mellan termin 4 och 5, så jag känner mig bekväm med det och det är en trygg arbetsplats med fina arbetskamrater.

Vad tycker du kännetecknar en bra sjuksköterska?

– En person som är lugn och lyssnar på vad patienten säger och som följer patienten längs sjukdomen. En bra sjuksköterska är trygg och tar hand om patienten. Jag tycker också att det är en person som alltid ska vara den som patienten träffar i samband med besöket.

Har du något område som du vill specialisera dig inom?

– Ja, mitt mål är att jobba som barnsjuksköterska och helst på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Hur tänker du kring den coronapandemi som pågår?

– Hemskt förstås, men samtidigt att det är ännu en ny sjukdom som vi får acceptera att den finns och försöka hantera på bästa sätt. Utbildningsmässigt har den påverkat en del nu på slutet bland annat fick jag byta min VFU-plats från Skene lasarett till Alingsås lasarett och att den blev framflyttad flera veckor.

Varför ville du bli sjuksköterska?

– Jag har blivit bra bemött av sjukvården när jag var yngre. Sjuksköterskorna var alltid de som var snälla och pedagogiska, jag själv fick hjälpa till mycket. Nu vill jag ge något tillbaka. Jag minns att jag lekte doktor redan som liten och visste som 8-åring att jag ville bli sjuksköterska.


Invigning av institutionen för vårdvetenskaps nya lokaler 1998

På bilden bredvid dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, som invigde de nya lokalerna på campus 1998, ser vi Eva Fransson som idag är lärare på sjuksköterskeutbildningen.

– Jag gick den första treåriga sjuksköterskeutbildningen här i Borås. Vi var 14 studenter i Eva Franssonmin klass och samtliga kvinnliga studenter hade denna högtidsdräkt vid avslutningen, berättar Eva Fransson och fortsätter:
– Jag har arbetat här på Högskolan i Borås sedan 2008 och är idag kursansvarig för en ny kurs i grundutbildningen som heter Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Jag är också kursansvarig för kliniska färdigheter samt för två VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i termin 3. Jag har även slutsamtal med termin 6 studenter på Rehabiliteringsmedicinsk avdelning.

 


Sjuksköterskeutbildningen från 1940 till idag
I Borås har sjuksköterskeutbildning bedrivits sedan 1940. Då hette utbildningen Västra Sveriges sjuksköterskeförening och var en del av landstinget i Älvsborg. Utbildningen fick sedan namnet Vårdhögskolan. 1993 förlängdes sjuksköterskeutbildningen från 2 år till 3 år, samma år fick Vårdhögskolan i Borås sin första disputerade lektor. Några år senare erhölls kandidaträttigheter i ämnet vårdvetenskap och från 1999 utfärdade lärosätet magisterexamen i ämnet omvårdnad. Samma år blev Vårdhögskolan en del av Högskolan i Borås och flyttade från lokaler vid Södra Älvsborgs sjukhus till nya lokaler vid nuvarande campusområdet i centrala Borås. Dessa lokaler är fortfarande hemvist för utbildningen. Institutionen bytte vid årsskiftet 2001/2002 namn till Institutionen för vårdvetenskap. Idag är utbildningen en del av akademin för vård, arbetsliv och välfärd. I juni 2016 gavs högskolan tillstånd att bedriva forskarutbildning inom området Människan i vården.

Källor: Boken ”Hur Knallebygden fick sin akademi” och Högskolan i Borås

Fyra frågor till Ingela Höglund 

En av många profiler som varit stor del av sjuksköterskeutbildningen i Borås är barnsjuksköterskan Ingela Höglund som värvades till Vårdhögskolan som lärare 1974. Hon har varit utbildningen trogen, med undantag av några år på 90-talet då hon arbetade i ett EU-projekt, och innehaft flera olika roller fram till sin pensionering 2017.

Vad minns du främst från din tid som lärare och studierektor med mera?

  – Att det hände så mycket hela tiden. Det har verkligen inte stått stilla. En stor sak för mig
var att det i slutet av 70-talet bestämdes att det skulle bli en akademisk högskoleutbildning. Jag och några kollegor var med och införde denna utbildningsreform som skulle vila på mer vetenskaplig grund.

På vilket sätt blev den akademisk?

– Det var ett nationellt ställningstagande att forskningen behövde komma in i utbildningen.
Vi skulle nu luta oss mot beprövad erfarenhet och forskning i likhet med alla andra akademiska utbildningar. Den patientnära verksamheten skulle inte bara ha praktiska metoder, utan ha ett forskningsbaserat arbetssätt. Det var en stor förändring då och som kom att genomsyra och utveckla hela utbildningen sedan dess.

Hur ser du på sjuksköterskeyrket idag?

– Den stora skillnaden jämfört när jag började på 60-talet är att yrket idag grundar
sig på forskningsbaserad kunskap och en akademisk examen. Det tycker jag är den stora förändringen.

Hur firar du sjuksköterskans dag?

– Jag tänker på alla duktiga sjuksköterskor som vi har utbildat genom åren.

Relaterat material  


Lyssna på podden om sjuksköterskans uppkomst

För dig som vill veta mer om sjuksköterskeyrkets uppkomst i Sverige rekommenderas
podden som du hittar på webbsidan #vadhänderutanoss

Sara Heyman, författare till boken Sjukt, Syster! intervjuas och berättar om
resan från Florence Nightingales dagar till idag.

Lyssna här

I år 2020 uppmärksammas sjuksköterske- och barnmorskeyrket med en särskild kampanj av WHO (World Health Organization)

Läs mer här

Se vilka utbildningar Högskolan i Borås erbjuder inom vårdområdet på både
grund- och avancerad nivå:

https://www.hb.se/Utbildning/Omraden/Vard/

Text: Henrik Grönberg

Fotomontage: Anna Sigge/Henrik Grönberg
Foto: Frida Andersson
Historisk bild: Ur boken "Hur knallebygden fick sin akademi"
Foto på Eva Fransson: Henrik Bengtsson