Boken tar upp olika aspekter på människans hantering av avfall och skräp utifrån forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Syftet är att visa att hanteringen av skräp och avfall rymmer mycket mer än de ingenjörsmässiga, ekonomiska och tekniska lösningarna som det ofta handlar om när man pratar om avfallshantering.

Lars Hedegård, doktorand och Eva Gustafsson, docent, båda inom textilt management, vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås, har skrivit ett kapitel i boken som handlar om vad som händer med textiler och kläder i en avfallshanteringsprocess. Kapitlet heter The fashion waste-management process at ReTuna: A study of unstable classifications of textiles goods.

– I mitt doktorandprojekt följer jag, sedan 2015, återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna. Gallerian är ett exempel på hur vi människor försöker hantera skräp och avfall. ReTuna fungerar precis som vilken annan galleria som helst, men erbjuder i stort sett bara återbrukade saker, det vill säga saker som invånarna i Eskilstuna och Strängnäs donerat. Vårt kapitel handlar om vad som händer med de textilier och kläder som lämnas in till ReTuna, säger Lars Hedegård.

En instabil process

– Det vi visar i vårt kapitel är att hanteringen av kläder och textiler för att möjliggöra återbruk är en instabil och nyckfull process som är beroende av både människor, sakerna i sig själva och den miljö sakerna befinner sig i. Till exempel kan olika ljus i sorterings- och butikslokalerna påverka om en regnjacka bedöms som möjlig att sälja eller inte; smuts i en sorteringslokal kan göra en kavaj osäljbar; katthår på en julduk kan göra den äcklig. Processen är också instabil på så sätt att under hanteringen kan till exempel smutsen på kavajen eller katthåren försvinna i transporten mellan två sorteringstillfällen och plötsligt är plaggen och textilerna säljbara igen.

Det är viktigt att förstå hur återbruksprocessen fungerar för att utveckla bättre alternativ till dagens slit- och slängkonsumtion av textilier. För studien gjordes intervjuer med dem som lämnade in saker till ReTuna samt att forskarna var med i hanteringen och sorteringen av de textilier som kom in till ReTuna.

– Genom att följa saker som ska förberedas för återbruk, till exempel genom ReTunas processer, kan vi få kunskap om hur detta kan fungera i praktiken. Att följa produkterna ger dessutom en annan bild av processerna än om utgångspunkten hade varit att enbart intervjua de som arbetar i processerna eller att utgå ifrån hur processerna organiserats från början, säger Lars Hedegård.

Läs mer

Mer om boken Perspectives on Waste from the social sciences and humanities. Redaktörer: Richard Ek och Nils Johansson (extern sida)

Se Eva Gustafsson forskarprofil
Se Lars Hedegård forskarprofil

Text: Annie Klasén
Foto: Lars Hedegård och Erik Wasselius