Dessa nya former hänger samman med en omstrukturering av välfärdsstaten där utbildningar bl a övergår från att vara relativt enhetliga till att präglas av individualiserad valfrihet. Denna omstrukturering rymmer inom sig olika diskurser. I mötet mellan dem uppstår vad vi kallar ”hybrida” uttryck, med nya tankekonfigurationer kring hur klassrummet och undervisningen borde utformas. Dessa hybrida verksamheter ger möjlighet för nya meningskonstruktioner och identiteter.