Sänkt bäddtemperatur i FB-pannor för avfallsförbränning

Sänkt bäddtemperatur i FB-pannor för avfallsförbränning

Detta projekt syftar till att utvärdera om sänkt bäddtemperatur i FB-pannor för avfallsförbränning ger driftfördelar såsom minskad beläggningsproblematik i konvektionsstråket. Om så är fallet, skulle en sådan drift kunna ge färre oplanerade driftstopp, minskat behov av sotblåsning och ökad livslängd för överhettarna vid oförändrad ångtemperatur, eller eventuellt ett ökat elutbyte genom höjd överhettartemperatur. 

Grunden för projektet utgörs av praktiska försök vid Ryaverket i Borås. Försökspannorna är två stycken parallella 20 MWt FB-pannor. Studien baseras på jämförande driftdata och mätresultat från två olika drifttillstånd av pannorna. Förutom de mätdata som normalt loggas i driftsystemet provtogs och analyserades bränsle, askor, partiklar samt bildade beläggningar. 

Bäddaskans egenskaper förändras vid sänkt bäddtemperatur. De små agglomerat som finns i riklig mängd vid normal bäddtemperatur (här ca 870°C) hade försvunnit i proverna tagna vid sänkt bäddtemperatur. Detta har medfört att sandförbrukningen i anläggningen kunnat minskas med ungefär 25 % vid sänkt bäddtemperatur. 

Vid sänkt bäddtemperatur ökade koncentrationen av klor i bäddaska och retursand medan den sänktes i askan från cyklon och textilfilter. I vändschaktsaskan uppmättes en svag ökning av klorinnehållet. Koncentrationen av HCl i rökgasen ökade när bäddtemperaturen sänktes. Detta kan vara en konsekvens av att mindre klor binds upp som alkaliklorider.  
Dessutom visar partikelmätningarna att andelen submikrona partiklar minskade under sänkt bäddtemperatur, vilket är en indikation på att mängden alkaliklorider i rökgasen minskat. 

Mätningarna med beläggningssonder vid överhettarna visade generellt ca 20 % mindre påslagsmängder då bäddtemperaturen i medel minskats från 876 till 714°C. Klormängderna i beläggningarna hade också minskat. Vid materialtemperaturen 500°C (som motsvarar en ångtemperatur av ca 465°C) återfanns avsevärda mängder KCl i beläggningarna oavsett bäddtemperatur. 

Den ekonomiska uppskattningen visade en besparing på ca 1000 kSEK per år genom att sänka bäddtemperaturen i pannorna i Borås. Det måste dock poängteras att det är en osäker uppskattning. 

Resultatet är av intresse för anläggningsägare som kan förbättra driften i befintliga anläggningar genom att justera driftpunkten. Dessutom kan resultaten användas av panntillverkare för att modifiera designen av nya anläggningar.  

Detta projekt är utfört av främst SP och Högskolan i Borås med medverkan och stöd från Dalkia, Metso Power, Stena Metall och Borås Energi & Miljö inom ramen för Waste Refinery.

Slutrapport