För att säkerställa kvaliteten krävs ett systematiskt kvalitetsarbete i all verksamhet. En aktiv medverkan från ledning, medarbetare och studenter i att skapa, följa upp och utveckla kvalitet på alla nivåer är en förutsättning för att lyckas med högskolans högt ställda mål. För att alla ska kunna ta det ansvaret måste det vara tydligt att och hur kvalitetsarbetet är ständigt närvarande i verksamheten.
Följande information tar sin utgångspunkt i högskolans visualisering av kvalitetsprocessen för utbildning. Informationen syftar att ge en vidare och fördjupad förståelse om hur vi arbetar med kvalitetsprocessens olika delar.
Information riktar sig till alla högskolans medarbetare och i synnerhet de medarbetare som inom ramen för sina tjänster är direkt ansvariga för eller involverade i det kontinuerliga och systematiska kvalitetsarbetet.
Innehållsförteckning:
Utveckling
Utbud
Information
Antagning och registrering
Undervisning
Uppföljning och analys
På sidan Akademins styrdokument kan du läsa mer om våra rutiner.
Kvalitetsarbetet genomförs vid högskolan utifrån fyra ledord:
Integrerat – Kvalitet i verksamheten erhålls genom anställdas och studenters dagliga arbetsuppgifter och interaktioner. Anställda och studenter ska vara delaktiga och engagerade i att utveckla verksamhetens kvalitet.
Transparent – Högskolans interna information ska ge goda förutsättningar för att anställda och studenter ska ta del av de mål, prioriteringar och förutsättningar som gäller för det egna arbetet och de rutiner som ska leda fram till målen. Information om resultaten av genomförda kvalitetsgranskningar ska vara lättillgänglig för anställda, studenter och omvärlden.
Enhetligt – Kvalitetssäkrande rutiner ska utformas lika för utbildning och forskning vid högskolan såvida det inte finns synnerliga skäl till olikheter. Enhetligheten skapar tydlighet, rättssäkerhet och effektivitet.
Skarpt – Högskolan genomför regelbundna oberoende granskningar av hur kvalitet säkerställs i verksamheten och åtgärdar skyndsamt eventuella brister.
Utveckling
Akademin för textil, teknik och ekonomi strävar efter att inom sina utbildningsområden kunna uppvisa kompletta och nationellt starka utbildningsmiljöer, där forskning och utbildning tillsammans utgör sammanhållna kunskapsmiljöer. Akademins utbildningar ska vara attraktiva för studenter, och de studenter som utexamineras skall vara väl förberedda för sin framtida yrkesroll och ha en för arbetsmarknaden relevant utbildning.
Akademins utbildningar behöver ständigt utvecklas för att vara aktuella för de verksamheter där våra studenter får arbete och nya utbildningar behöver skapas för att möta omvärldens behov.
Idéer till nya utbildningar får vi genom omvärldsbevakning, exempelvis genom kontakter med arbetsgivare och nätverk, både informellt och via programråd.
Förslag till nya utbildningar diskuteras i akademins ledningsråd, på initiativ av berörd prefekt. Efter beredning i ledningsrådet kan akademichef fatta beslut om att initiera arbetet att ta fram förslag på ny utbildning. I samband med detta beslut utses en handläggare som får i uppdrag att leda arbetet.
Den handläggningsordning för inrättande av nya utbildningar som finns beslutad för HB (se länk nedan) innebär bl.a. att förslag till ny utbildning presenteras i högskolans Utbildningsråd, att rektor godkänner att ett utvecklingsarbete påbörjas, samt att akademins handläggare har kontakt med högskolans utbildningssamordnare som ett stöd i den praktiska processen.
Det underlag som ska tas fram inför beslut är en ansökan om att inrätta ny utbildning, till vilken bifogas en utbildningsplan, samt förslag/utkast på kursplaner. Utbildningsplanen skrivs enligt Vägledning för utformning av utbildningsplan. Externa sakkunniga och en intern bedömargrupp utses och dessa granskar sedan ansökan och utbildningsplanen. Sakkunniga och bedömargrupp förordar avslag eller tillstyrkande och deras yttranden bifogas ansökan som underlag till bedömning i högskolans Forsknings- och utbildningsnämnd (FoU) eller i förekommande fall Nämnden för konstnärlig forskning och utbildning (KFU).
Om FoU (alt. KFU) tillstyrker akademins ansökan, fastställs utbildningsplanen och sedan är det högskolans styrelse som till sist beslutar om utbildningen kan inrättas. Därefter påbörjas akademins arbete med att utveckla kursplaner, vilka beslutas av utbildningsutskott (se nedan för information om process för detta arbete). Övriga förberedelser för att starta en ny utbildning innefattar extra insatser kring kommunikation och verksamhetsplanering för att bedriva utbildningen.
Akademin ger också fristående kurser. Idéer till fristående kurser uppstår på liknande sätt som för nya program. Förslag på nya fristående kurser ingår i högskolans process för utbudsplanering (länk) och inkluderas i beslut om utbildningsutbud. Efter beslut utses ämneskunnig medarbetare som får i uppdrag att ta fram kursplan, enligt ordinarie process för kursutveckling. Akademin ger också kurser som uppdragsutbildningar som beställs av olika verksamheter och arbetsplatser.
Befintliga utbildningar utvecklas genom högskolans systematiska kvalitetsarbete och genom samma kontakter som bidrar till idéer med nya utbildningar: programråd, branschorganisationer, samverkanspartners m.m. De programråd som inrättats på akademin täcker in de flesta programutbildningar och fristående kurser som akademin erbjuder.
För samtliga kurser och program vid akademin genomförs utvärdering i enlighet med högskolans och akademins styrdokument (se länkar nedan). Studenternas synpunkter är ett viktigt underlag till kurs- och programutvärdering och ska alltid inhämtas. Tillsammans med övriga underlag ligger studenternas synpunkter till grund för analys av kursens/programmets mål, innehåll och genomförande, vilket utgör underlag för utveckling av både enskilda kurser och utbildningsprogram. Detta kvalitetsarbete drivs huvudsakligen av kurs- och programansvariga.
Beslut om kurs- och utbildningsplaner fattas av högskolans nämnder, företrädesvis genom dess utbildningsutskott. Arbetet i nämnder och utskott regleras av olika styrdokument, beroende på vilken typ av ärende som beslutet avser.
Inrättande av nya utbildningsprogram och nya huvudområden granskas och beslutas av FoU-nämnden, eller i förekommande fall av KFU-nämnden, i enlighet med Handläggningsordning för inrättande av huvudområden och nya utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Borås (Dnr. 422-16).
Revidering av befintliga utbildningsprogram kan antingen beslutas av FoU-nämnd eller dess utbildningsutskott, beroende på vilken omfattning revisionen har.
- Mindre revideringar av utbildningsprogram innebär att ärendet beslutas i utbildningsutskotten
- Större revideringar utbildningsprogram beslutas i FoU-nämnd. Större revideringar av utbildningsprogram, inklusive byte av huvudområde, som gör att utbildningen betraktas som nytt utbildningsprogram innebär också att ärendet hanteras enligt handläggningsordningen för nya utbildningsprogram och nya huvudområden.
Revidering av de befintliga konstnärliga utbildningarna beslutas i KFU-nämnden. Denna nämnd har inga utskott.
Akademin är skyldig att säkerställa god beredning av ärenden, vilket säkerställs genom en gemensam rutin för beredning (se länk nedan).
Huvudprincipen för beredning av kursplaner är att kursansvarig lärare handlägger beredningen och ansvarar för förankring i lärarlag. Större innehållsmässiga förändringar, som exempelvis påverkar utbildningens målmatris eller kompetensbehov för bemanning ska förankras med programansvarig och med ansvarig chef.
Utbud
Akademins utbildningsutbud innehåller de utbildningsprogram och fristående kurser som akademin avser att starta under ett visst läsår. Utbildningsutbudets omfattning och innehåll bereds vid akademin, enligt nedanstående process. Kvalitetssäkring sker med utgångspunkt från styrdokument på högskole- och akademinivå och aktuell statistik om utbildningen vid akademin, samt förankring i institutionerna under beredningsarbetet.
Akademins process för utbildningsutbud följer högskolans process och den årstidplan som tas fram inför varje nytt år (se länk till aktuell process nedan). Detta innebär att akademins utbildningsutbud för hösten det kommande året fastställs av rektor i oktober och utbildningsutbudet för våren det kommande året, fastställs av rektor i maj.
Det är viktigt att alla kurs-/utbildningsplaner är fastställda i god tid inför respektive antagningsomgång, så att informationen finns tillgänglig. Om en utbildning inte har en fastställd kurs-/utbildningsplan, kan ändå beslutet om utbildningsutbud fattas under förutsättning att planerna fastställs innan webbanmälan till utbildningen öppnar.
Information
Akademins kvalitetsarbete avseende information om utbildning syftar till att säkerställa att såväl presumtiva och innevarande studenter som medarbetare har tillgång till relevant och aktuell information om akademins utbildningar, samt att det är tydligt vart man ska vända sig med frågor om akademins utbildning.
Rutiner för information till presumtiva studenter är lika för hela högskolan, och därför gäller högskolans övergripande information kring detta. Information om sökbara utbildningar finns på högskolans webb: hb.se/utbildning
Vid Akademin för Textil, teknik och ekonomi är programansvariga kontaktpersoner för utbildnings-programmet, både internt och externt. Dessa genomför regelbundet möten med intressenter (exempelvis i programråd), samt ansvarar för att upprätthålla och uppdatera intern och extern information om programmet.
En central del i att kommunicera till sökande är utformning av informationsmaterial i utbildningskatalog och på högskolans webbplats. Programansvariga ansvarar för att, i enlighet med högskolans tidtabell för utbildningsutbudet (länk), tillhandahålla uppdaterad information om akademins utbildningsprogram.
Vid Akademin är kursansvariga kontaktpersoner för respektive fristående kurs. Akademin ansvarar för marknadsföring av fristående kurser med hjälp av avdelningen Kommunikation vid behov.
Ansvaret för kommunikation om utbildningsprogram med befintliga studenter ligger främst på de programansvariga.
Inom ramen för programansvarigas ansvarsområde ingår att planera och genomföra välkomst-/introduktionsmöten med nya studenter, där programmet som helhet presenteras.
Under utbildningens genomförande ansvarar programansvariga för att ha regelbundna kontakter med studenterna och svara på deras frågor om programmet, hålla regelbundna avstämningsmöten med varje årskull studenter, samt att medverka i procedurer kring och bistå studenter vid val inriktning i utbildningsprogram eller valbara kurser.
På Kurs- och programtorget på högskolans webb publiceras resultat av genomförda programutvärderingar, i form av programrapporter. Denna information är tillgänglig för såväl innevarande, som presumtiva studenter.
Kursinformation lämnas huvudsakligen via högskolans webbaserade lärplattform. Denna information kan vara samlad i ett dokument, en så kallad kurshandbok, eller som innehållssidor. Kursinformationen ska vara tydlig, strukturerad och lätt att förstå. All kursinformation ska vara tillgänglig för student och kurslag före kursstart.
Samtliga kurser, både fristående och inom ett program, ska inledas med ett kursinformationsmöte, antingen före kursstart eller i samband med första undervisningstillfället. På kursinformationsmötet redovisas kursrapporten från föregående kurstillfälle och eventuella åtgärder diskuteras och motiveras. Kursinformationsmötet innehåller även en genomgång av kursplan, inklusive litteraturlista, där kursens upplägg presenteras, med fokus på hur mål, innehåll och examinationsmoment hänger ihop, samt vilken plats kursen fyller i utbildningsprogrammet.
På Kurs- och programtorget publiceras resultat av genomförda kursutvärderingar, i form av kursrapporter. Denna information är tillgänglig för såväl de studenter som gått kursen som kommande studenter.
Utbildningsplan och kursplaner för både programkurser och fristående kurser ska vara fastställda i god tid före utbildningsstart och finnas tillgängliga på högskolans webb på Kurs-och-programtorget.
Antagning och registrering
För att kunna läsa ett utbildningsprogram eller fristående kurs vid Högskolan i Borås måste studenten först bli antagen till och därefter registrerad på programmet eller den fristående kursen. De regler och rutiner som finns kring antagning till och registrering på utbildningsprogram och fristående kurser är gemensamma för högskolan.
Antagning sker centralt för högskolan och studierektorer involveras i antagningsprocessen endast i de fall motsvarandebedömningar måste göras. Reservantagning till program och fristående kurser hanteras av utbildningsadministratörer placerade på respektive akademi. Eftersom studieplatserna söks i konkurrens krävs att studenten utöver formella förkunskapskrav också behöver tillräckliga betyg för antagning.
Ovanstående beskriver den normala antagningsprocessen till utbildningsprogram och fristående kurser. Därutöver sker också i förekommande fall antagning till senare del av utbildningsprogram och inriktningsval inom ramen för program, som studenten redan är antagen till.
För att bli antagen till de konstnärliga textila utbildningarna, görs en bedömning och urval även på konstnärlig grund och baseras på arbetsprover i portfolio, resultat av arbetsuppgift under provdag samt intervju. Designtekniker, vilken inte är en konstnärlig utbildning, har också tillstånd att använda andra behörighetskrav än områdesbehörighet: Teoretiska och praktiska kunskaper kopplade till manuell mönsterkonstruktion och sömnad mot olika plaggtyper. Dessa kunskaper bedöms utifrån en digital produktpresentation samt under en provdag som utgörs av både praktiska och teoretiska test. Denna del av antagningsprocessen genomförs och bedöms av anställda vid Högskolan i Borås, sakkunniga inom området. Övriga delar i antagningsprocessen sköts av högskolan centralt.
Efter antagning till utbildningsprogram eller fristående kurs måste studenten registreras på utbildningsprogrammet eller den fristående kursen. Vid antagning och registrering på ett utbildningsprogram sker senare också registrering på de i programmet ingående kurserna.
Antagning till utbildningsprogram eller fristående kurs följer, oavsett om det handlar om ordinarie antagning eller reservantagning, regler och rutiner som är gemensamma för hela högskolan.
Ordinarie antagning sköts centralt av högskolans antagningsenhet.
Reservantagningen sköts av utbildningsadministratörer utplacerade på respektive akademi och påbörjas i normalfallet efter urval 2 någon gång i mitten av augusti. Reservantagning kan ske före urval 2 till vissa utbildningsprogram. Vid reservantagning får sökande, rangordnade enligt lista, ett e-postmeddelande som måste besvaras inom 24 timmar. Reservantagning kan ske upp till tre veckor efter terminsstart men det är vanligt med en reservantagningsperiod som bara sträcker sig två veckor in på terminen.
I vissa fall söker studenter till senare del av ett utbildningsprogram. Detta kan ske om en student påbörjat en likvärdig utbildning på Högskolan i Borås, eller på annat lärosäte. Sökande måste ha minst en termin avklarade studier på nuvarande utbildning. Antagningen sker, i mån av plats, till andra terminen eller senare terminer på utbildningsprogrammet.
För att en student ska kunna bli antagen till senare del av utbildningsprogram krävs att studenten har grundläggande behörighet, samt uppfyller de särskilda behörighetskrav som gäller för programmet. Studentens studieresultat ska också svara mot tidigare terminer på programmet än den terminen som den sökande vill bli antagen till. Rangordning kan i förekommande fall behöva göras av de sökande efter avklarade högskolepoäng. Ansökningarna granskas av studierektor, i samråd med programansvarig, som utöver studieresultat även avgör om det finns plats på programmet. Formellt beslut om antagning fattas av handläggare vid Antagningsenheten.
Vissa av akademins utbildningsprogram har, i sin senare del, ett inriktningsval eller valbara kurser. Då valbara kurser och deras koppling till utbildningsmål ska beskrivas i utbildningsplan och tillhörande matris, kvalitetssäkras detta i ordinarie arbete med utbildningsplaner (se avsnitt om Utveckling).
Registrering på kurser inom inriktningar eller valbara kurser sker endast under förutsättning att studenten uppfyller förkunskapskraven på kursen.
När en student är antagen och registrerad på ett utbildningsprogram, ska studenten även registrera sig på de kurser som ingår i programmet. Förutsättningen för att kunna registrera sig på en kurs är att förkunskapskraven för kursen är uppfyllda. Registreringstillfällen skapas i Ladok till kurser inom respektive utbildningsprogram av respektive akademis utbildningsadministratörer. Registreringen inleds 1-2 veckor före respektive läsperiod och stängs 1-2 veckor in i läsperioden.
I de fall studenten inte uppfyller förkunskapskraven för en kurs så kan studenten ansöka om undantag från dessa förkunskapskrav, s.k. dispens. Beslut om undantag från förkunskapskrav grundar sig på en bedömning av studentens möjligheter att klara sig kursen, trots att dokumenterade förkunskaper saknas. Beslutfattare i dessa ärenden är studierektor, som i sin handläggning av dessa ärenden har stöd av kurs- och/eller programansvariga.
Undervisning
Den undervisning som bedrivs vid akademin kvalitetssäkras genom lärares kompetens, kurs- och utbildningsplaner, samt adekvat resurstilldelning och infrastruktur.
Högskolans mål om studentens lärande i centrum innebär att ”Vi ska utveckla en lärandemiljö utifrån aktuell forskning. Utbildningen på alla nivåer ska vara forskningsanknuten och studenterna ska så tidigt som möjligt bli aktivt involverade i forskningen. Studenterna ska ges stora möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt eget lärande.”
Lärarkompetens
På högskoleövergripande nivå ges förutsättningar för lärarkompetens i undervisningen genom krav på högskolepedagogisk utbildning och visad pedagogisk skicklighet för att erhålla anställning som lärare vid högskolan. Dessutom erbjuds högskolans lärare löpande fortbildning inom högskolepedagogik. Närmaste chef genomför årligen utvecklingssamtal med samtliga lärare, där behov av kompetensutveckling, inklusive inom högskolepedagogik, identifieras och planeras. Vid akademin finns därutöver ett antal styrdokument och verksamhetsprocesser som i olika delar syftar till att säkerställa att lärare har tillräcklig och aktuell ämnes- och pedagogisk kompetens.
Kompetensutveckling
Regler för kompetensutveckling ges av lokala arbetstidsavtalet för lärare (Dnr. 663-16).
I utbildningsplaner och kursplaner beskrivs utbildningens innehåll och examensmål, respektive kursernas innehåll och lärandemål. I kursplanerna framgår också de undervisningsformer som kursen innehåller och som skall stödja studenternas lärande, samt vilka examinationsformer som används för varje examinationsmoment.
För utbildningar säkras måluppfyllelse genom en målmatris, där kursernas bidrag till uppfyllande av examensmålen dokumenteras. Målmatrisen är en bilaga till utbildningsplanen och ska biläggas vid beslut om revideringar. I kursplaner tydliggörs samband mellan kursmål och examinationsmoment, genom att det för varje kursmål anges vilka kursmål momentet prövar. Genom denna dokumentation av länkning mellan kurser och utbildningar, samt inom kurser, säkerställs att innehåll och undervisning bidrar till uppfyllande av kurs- respektive programmål.
I utbildningsutskott, och i förekommande fall KFU, granskas kurs- och utbildningsplaner av vetenskapligt meriterade och ämnesmässigt kompetenta lärare, vilket kvalitetssäkrar kursens innehåll inkluderat examinationsformerna i relation till målen. Kursansvariga ansvarar för att planera och genomföra kurser i enlighet med kursplaner, samt att utvärdera genomförandet i enlighet med riktlinjer och rutiner för kursutvärdering.
Resurstilldelningen för kurser inom akademin ges i form av en kursbudget, vilken beslutas av studierektor inför varje kurstillfälle. Kursbudget på en kurs utgår från kursens omfattning (antal studenter och antal högskolepoäng), liksom ämnestillhörighet och klassificering. I kursbudgeten ingår planering, förberedelser, genomförande (såväl undervisning som examination) och utvärdering av kursen.
Resurser i form av lärare på kurser beslutas av studierektor, i samråd med kurs- och programansvariga.
Uppföljning av resurstilldelning sker dels genom återrapportering av utfall för kursbudget i system för tjänsteplanering (TFU) och dels att varje kursutvärdering ska innehålla analys av kursers resurser och hur de använts.
En förutsättning för att bedriva utbildningsprogram och fristående kurser av hög kvalitet är tillgång till biblioteksresurser, ändamålsenliga undervisningslokaler och relevant utrustning i övrigt för respektive program.
Den infrastruktur som krävs för att säkerställa god kvalitet i undervisningen på campus inom akademins utbildningar innefattar tillgång till lämpliga undervisningslokaler. Exempelvis krävs för vissa av akademins utbildningar specifika ämnesrelaterade verkstäder och laborationssalar.
För undervisning på distans är både tillgång till adekvat kommunikationsteknik och pedagogisk kompetens inom flexibelt lärande en förutsättning för hög kvalitet i utbildningen.
Uppföljning och analys
Högskolans uppföljning och analys av utbildningar innefattar utöver de nationella utbildningsutvärderingarna följande typer av uppföljning och analys:
- omvärldsbevakning
- löpande kursutvärderingar
- årliga programutvärderingar
- lokala utbildningsutvärderingar
- nationella utbildningsutvärderingar
Omvärldsbevakning
Akademins omvärldsbevakning sker dels genom att externa ledamöter ingår i program- och akademiråd, och dels genom att arrangera och delta i större och mindre evenemang tillsammans med det omgivande samhället. Även akademins centrumbildningar utgör viktiga kontaktytor mot det omgivande samhället.
Programråd
Vid akademin finns sexton programråd, vilka tillsammans täcker in de flesta utbildningar vid akademin
- Programråd för ingenjörsutbildningar inom IT, maskinteknik och industriell ekonomi (Enbart lärarrepresentanter)
- Programråd för byggutbildningarna
- Programråd för energiingenjörsutbildningen
- Programråd för kemiingenjör – tillämpad bioteknik
- Programråd för masterprogram i resursåtervinning
- Programråd för civilekonom- och ekonomprogrammen
- Programråd för master i management av digital handel
- Programråd för textildesignutbildningen och konstnärligt masterprogram i mode- och textildesign
- Programråd för modedesignutbildningen och konstnärligt masterprogram i mode- och textildesign
- Programråd för kandidatutbildning i textilt management med inriktning mode och handel och programmet textilekonomutbildningen
- Programråd för masterprogram i styrning av textila värdekedjor
- Programråd för masterprogram i fashion management och marknadsföring och magisterprogram i textilt management.
- Programråd för textilingenjörsutbildning
- Programråd för textil produktutveckling och entreprenörskap
- Programråd för designteknikerutbildningen (vilande pga pausat program)
- Programråd för masterutbildning i textilteknik
Akademiråd
Akademirådet fungerar som ett rådgivande organ till akademichefen. Rådets möten är ett forum för strategiska diskussioner avseende akademins utbildning, forskning och samverkan med omgivande samhälle. Utgångspunkt för detta är omvärlds-, kvalitets- och resultatanalys av akademins verksamhet. Rådet innehåller förutom Akademichef, även studenter och externa ledamöter från akademins professionsområden.
Alumnundersökningar
Vid högskolan utförs regelbundet alumnundersökningar, såväl högskoleövergripande, som institutionsspecifika. Det huvudsakliga syftet med alumnundersökningar undersöka hur väl studenter klarar av inträdet till arbetslivet, men de ger även värdefull återkoppling om utbildningarnas kvalitet och relevans. Högskolans årliga alumnundersökning publiceras under titeln Boråsakademiker och finns tillgänglig i DiVA.
Studentbarometer och medarbetarenkät
De synpunkter som framkommer i högskolans studentbarometer och medarbetarenkät är ett viktigt underlag för akademins arbete med att skapa en god studiemiljö, respektive en attraktiv arbetsplats. Resultaten i studentbarometern och medarbetarenkäten presenteras och diskuteras både på personalmöten och i akademins ledningsråd. Dessa diskussioner utgör sedan grund för beslut om åtgärder eller särskilda satsningar på lite längre sikt, exempelvis i verksamhets- och handlingsplaner.
Akademiernas arbete med kursutvärderingar styrs till inriktning och resultat av högskolans gemensamma riktlinjer för löpande utvärdering av kurser (Dnr 589-17). Akademins rutin för kursutvärdering (Dnr 135-18) konkretiserar riktlinjerna och ger stöd i utförandet av kursutvärderingar genom att specificera ansvar och beskriva de uppgifter som utförs.
Syftet med kursutvärderingar är enligt riktlinjerna och rutinerna att:
- möjliggöra för studenter att utöva inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande
- utgöra underlag för systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildning
- utgöra underlag för lokala och nationella utbildningsutvärderingar
Huvudfokus för kursutvärderingarna är huruvida kursens genomförande har varit till stöd för studenternas lärande. Kursutvärdering baseras på ett flertal underlag, vilka tillsammans möjliggör en analys av kursens genomförande, relation till andra kurser och utvecklingsbehov. Varje kursutvärdering sammanställs i en kursrapport, där kursansvarig redogör för de förbättringsåtgärder som ska genomföras till nästa kursstart. Det åligger ansvarig chef att ta del av kursrapporten och tillse att nödvändiga förändringar genomförs. Tillvaratagande av analysresultatet säkerställs vidare genom att det, enligt akademins beredningsrutin, i beslutsunderlag till utbildningsutskotten vid granskning och fastställande av kursplaner ska framgå hur resultatet av kursutvärderingen har beaktats i förslag till revidering av kursplan.
Akademiernas arbete med årliga programutvärderingar styrs till inriktning och resultat av högskolans gemensamma riktlinjer för utvärdering av utbildningsprogram (Dnr 589-17). Akademins rutin för programutvärdering (Dnr 524-17) konkretiserar riktlinjerna och ger stöd i utförandet av programutvärderingar genom att specificera ansvar och beskriva de uppgifter som utförs.
Syftet med programutvärderingar är enligt riktlinjerna och rutinerna att:
- möjliggöra för studenter att utöva inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande
- utgöra underlag för systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildning
- utgöra underlag för lokala och nationella utbildningsutvärderingar
Ett viktigt fokus för programutvärderingarna är huruvida programmets genomförande har gett möjlighet för studenterna att ta ansvar för sitt eget lärande. Programutvärdering baseras på ett flertal underlag, vilka tillsammans möjliggör en analys av samband mellan programmets kurser, samt mellan examensmål, lärandemål, undervisningsformer och examinationer. Varje programutvärdering sammanställs i en programrapport, där programansvarig beskriver programmets utvecklingsbehov. Det åligger ansvarig chef att ta del av programrapporten och värdera förslag till åtgärder och vidareutveckling. Tillvaratagande av analysresultatet säkerställs vidare genom att det, enligt akademins beredningsrutin, i beslutsunderlag till utbildningsutskotten vid mindre revisioner av utbildningsplaner ska framgå hur resultatet av programutvärderingen (studentperspektivet) har beaktats.
Högskolan genomför lokala utbildningsutvärderingar, där också externa sakkunniga ingår. Genomförande av lokal utbildningsutvärdering regleras av de högskolegemensamma styrdokumenten Utvärderingscykel och regler för lokala utvärderingar 2017-2022 (Dnr. 135-17) och Handläggningsordning för utvärdering av utbildning (Dnr 867-16). Processen är uppdelad i tre faser om vardera 6 månader, där förstudie, audit (granskning) och förbättringsarbete utgör de huvudsakliga delarna. Ansvarig för processen är akademichef. Granskande och beslutande instans utgörs av FoU-nämnden alt. KFU och, i förekommande fall, rektor.
För de utbildningar som i högskolans lokala utbildningsutvärdering inte bedöms ha tillräcklig hög kvalitet, ska en handlingsplan tas fram och tillstyrkas av FoU-nämnden alt. KFU-nämnden. Utbildningen kan inte ingå i akademins utbildningsutbud förrän nämnden har tillstyrkt både handlingsplanen och utbildningsplan för utbildningen.
Ett urval av akademins utbildningar kommer att granskas under 2018-2019 enligt utvärderingscykel och regler för lokala utvärderingar 2017-2022.
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har för perioden 2017-2022 lanserat en ny modell för granskning av högre utbildning. UKÄ gör fyra typer av granskningar för att säkra kvaliteten i den svenska högskolan. En del av denna modell utgörs av nationella utbildningsutvärderingar, där UKÄ fokuserar på hur utbildningen säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att nå examensmålen. Granskningarna ska också bidra till lärosätenas eget utvecklingsarbete av kvaliteten på utbildningarna. Underlag för UKÄs granskning är lärosätets självvärdering, studenternas självständiga arbeten och intervjuer med företrädare för den granskade utbildningen, studenter och doktorander samt underlag som belyser lärosätet i ett nationellt perspektiv. När granskningen är klar får lärosätet antingen omdömet hög kvalitet eller ifrågasatt kvalitet. Vid ifrågasatt kvalitet har lärosätet ett år på sig att lämna in en redovisning av vidtagna åtgärder varefter UKÄ gör en ny bedömning. Om bristerna finns kvar återkallas examenstillståndet.
