Innovationsbloggen: Från forskning till produkt – exempel på lyckade innovationer

I dag vill jag inspirera med ett inlägg om hur snabbt det kan gå från forskning till innovation. Det finns jättemånga exempel att ta upp, både globalt, lokalt och från Högskolan i Borås. Det jag vill dela med mig av den här gången är två olika exempel som jag har stött på. 

Om Innovationsbloggen
Stefan Dahlin och Jan Tengwall är högskolans innovationsrådgivare och vi vill med denna blogg visa på olika delar av våra dagliga uppgifter samt inspirera med olika exempel på hur forskningen kan nyttjas och komma till gagn för samhället. Vi stöter på många intressanta projekt vars deltagare vill komma vidare med sina idéer och forskningsresultat, och där vi kan bidra till att det blir någonting av dessa projekt genom olika former av nyttiggörande nivåer. 

Genom bloggen vill vi inspirera och visa på olika möjligheter till nyttiggörande, främst av högskolans forskning, men även lyfta fram exempel på lyckade innovationsprojekt både lokalt, nationellt och internationellt. Vi vill inspirera dig som läser bloggen till att bidra till hållbar utveckling. Ibland kan det räcka med att kontakta våra forskare och ge dem en ny infallsvinkel, en ny kontakt eller annat värdefullt som kan göra deras forskning än vassare och leda till att den kommer till nytta i samhället.

Hyrfordon utan återlämningsställe ledde till företagsidé

Det första exempel hämtar jag från min gamla hemstad San Diego (jag bodde här i fyra år under tiden som jag både jobbade, spelade fotboll och tog min kandidatexamen). Där har man på senare tid börjat få problem med olika ”Styr & Ställ”-alternativ när det gäller exempelvis cyklar, sparkcyklar och andra hyr/leasing tjänster, där det inte finns några speciella stationer att lämna tillbaka eller hyra fordonet.

Detta fenomen har börjat komma i svenska städer också, men i USA är problemet att folk lämnar fordonen överallt, ofta på privat mark. De har påträffats i allt från soptunnor, under bilar, på balkonger, framför och inne i affärer etc. Privatpersoner har tröttnat på denna form av ”nedskräpning” och letar då efter en firma som kan ta hand om de avställda fordonen, i brist på att uthyrarna tar sitt ansvar för att lösa problemet. Tydligen finns det dock en gråzon i regelverket i USA angående ansvarsbiten för dessa uthyrningsfordon.

En driftig butiksägare som inte tyckte om nedskräpningen utanför sin affär, samtidigt som han fick liknande feedback från lokala boende, gick ihop med en bärgningsfirma och startade ett företag med målet att rensa staden på dessa felparkerade fordon.

Kort sagt är affärsmodellen följande: Ta emot samtal från någon person som klagar över nedskräpning på sin privata mark, bärga bort fordonet gratis, kontakta ansvarig uthyrare med ett bud på cirka 450 kronor för att kunna komma och hämta fordonet. Ifall inte uthyraren hämtar sina fordon behåller den driftige nyföretagaren cyklarna i ett lager för 10 kronor per dygn, tills de hämtas upp, alternativt så säljs fordonen på auktion efter två månader.

Det här är ett fiffigt sätt att utifrån ett gryende samhällsproblem komma på en lösning på problemet. Nu utvecklar företaget en app som kan användas av de som klagar på nedskräpningen av hyrfordon, samtidigt som konceptet på så sätt kan spridas till andra städer. 

Win-win för forskare och driftig entreprenör

Nästa exempel har jag hämtat lite närmare Sverige och Borås. Det handlar om starten av företaget Maurten som på bara ett par år har gått från idé till att bli en ledande sportdryck för långloppsmotionärer.

Utgångsläget var att en forskare på Chalmers, Anna Ström (forskare inom kemi och kemiteknik och farmaceutisk teknologi), träffade en driven ung man som hade en problemställning: Hur kan man göra en sportdryck som inte försämrar munhälsan? Enligt Anna är detta omöjligt enligt hennes expertis om hur man binder sockerarter, men däremot skulle det kunna gå att göra en dryck som var bättre för magen än befintliga alternativt. Vid långlopp behöver kroppen energi och många av alternativen som finns innehåller mycket socker och påverkar dessutom tarmfloran negativt, vilket leder till en del toastopp längs med vägen. Detta problem ville den unge entreprenören lösa och Anna Ström hjälpte honom med att ta fram ett recept som sedermera patenterades. Här fick de hjälp från diverse innovationsstöd, såsom Innovationskontoret, och olika slags verifieringspengar (läs mer om detta i ett tidigare blogginlägg från januari 2019).

Tack vare en bra produkt och en duktig entreprenör kan företaget nu sälja sina produkter i de flesta i-länder, samtidigt som företaget fortsätter växa och förmår allt fler maratonlöpare att använda dess produkter.

Forskaren, entreprenören och företaget har i det här exemplet funnit en win-win-lösning, där företaget sponsrar vidare forskning med dyra material, en entreprenör med affärssinne tar vara på forskningsresultaten och ett företag som omsätter forskningsresultaten.

Även finansiärerna är nöjda, för det är precis det här som många av dem vill finansiera – det vill säga forskning som leder till nytta och kommer till användning.

Det här är två exempel på lyckosamma innovationer och vi kommer ta upp flera inspirerande exempel i bloggen framöver.

Jan Tengwall, Innovationsrådgivare