Innovationsbloggen: Vad menas med social innovation? Har vi några sådana på Högskolan i Borås?

Vad menas med social innovation? Ett svårdefinierbart begrepp eftersom det innefattar så mycket. Lite hårdraget skulle man kunna säga att det inbegriper allt utöver det som innefattas i det klassiska, gamla, begreppet innovation: uppfinningar som kan patenteras och kanske genererar nya företag och jobb.

Om Innovationsbloggen
Stefan Dahlin och Jan Tengwall är högskolans innovationsrådgivare och vi vill med denna blogg visa på olika delar av våra dagliga uppgifter samt inspirera med olika exempel på hur forskningen kan nyttjas och komma till gagn för samhället. Vi stöter på många intressanta projekt vars deltagare vill komma vidare med sina idéer och forskningsresultat, och där vi kan bidra till att det blir någonting av dessa projekt genom olika former av nyttiggörande nivåer. 

Genom bloggen vill vi inspirera och visa på olika möjligheter till nyttiggörande, främst av högskolans forskning, men även lyfta fram exempel på lyckade innovationsprojekt både lokalt, nationellt och internationellt. Vi vill inspirera dig som läser bloggen till att bidra till hållbar utveckling. Ibland kan det räcka med att kontakta våra forskare och ge dem en ny infallsvinkel, en ny kontakt eller annat värdefullt som kan göra deras forskning än vassare och leda till att den kommer till nytta i samhället.

Jag hade uppdrag som innovationsrådgivare åt Almi Företagspartner Väst en period i mitt liv och då sa man ibland, fram till för cirka femton år sedan, lite skämtsamt att ”en innovation ska göra ont om man tappade den på foten”. Första frågan man då ställde till en idégivare som sökte stöd var om idén/uppfinningen kunde patenteras. Blev svaret nej kunde Almi tyvärr inte gå in och ge stöd. Så är det inte riktig längre, men ännu i dag, om jag under en föreläsning frågar åhörarna om de kan nämna några svenska innovationer som gett globalt genomslag, svarar de typiskt ”skiftnyckeln”, ”tumstocken”, ”separatorn”, ”kylskåpet”, ”trepunktsbältet”, och kanske något mer (kan du, kära läsare, komma på något?), alla är patenterade tekniska innovationer i klassisk bemärkelse.

Nya definitioner av begreppet Innovation

En modern definition av innovation som börjar bli alltmer vedertagen kan hämtas ur den svenska nationella innovationsstrategin från 2011:

”Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet skapas i applikationen, användandet och spridningen av en innovation. Det skapade värdet kan vara ekonomiskt, socialt och/eller miljörelaterat.”

Begreppet social innovation har också fått egna definitioner från olika källor. Brittiska Higher Education Funding Council for England (HEFCE), ungefär motsvarigheten till svenska Vetenskapsrådet, definierade det såhär 2015:

”En effekt på, eller en förändring/nytta för ekonomin i samhället, kulturen och för allmän ordning, eller nyttoeffekter i form av tjänster, hälsa, miljö och livskvalitet utanför den akademiska världen.”

Slutligen, ett citat från 2017 från Sveriges kanske främsta forum för social innovation, Mötesplats Social Innovation (Malmö universitet och Region Skåne):

”Begreppet social innovation brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. De främsta drivkrafterna är inte kommersiella, men kan mycket väl innehålla kommersiella inslag.”

Exempel på sociala innovationer

Enligt dessa beskrivningar kan vi alltså lägga till några svenska innovationer i listan med svenska innovationer som gett globalt genomslag: Barnavårdscentralen, ombudsman och föräldraförsäkringen är etablerade begrepp över hela världen sedan decennier, alla helt utan syfte att tjäna pengar, samt Skype och Spotify med kommersiella inslag. Fritidsbanken som startade 2013 i Deje i Värmland finns nu efter bara fem år på 87 platser i Sverige. Alla är bra exempel på sociala innovationer som fått stort genomslag (impact)! Internationella exempel är Airbnb, Über (kommersiellt till den grad att börsintroduktion är förestående men likväl en social innovation), StreetStore, Wikipedia och många andra exempel.

Exempel från Högskolan i Borås

Några exempel från högskolan som fått eller är på väg att få genomslag i samhället är Didaktik, en modell att införa etik i didaktiken framforskat av forskare på Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning (Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT); Pluggkultur, en modell att förbättra elevers inställning och attityd till studierna och personliga relationers betydelse för kunskapsinhämtningen, av forskare på Sektionen för lärarutbildning (Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT); SpacerPad, ett sociokulturellt och socioekonomiskt projekt för att förbättra kvinnors förhållanden i tredje världen (mensfattigdom), av forskare på Sektionen för vårdvetenskap (Akademin för vård, arbetsliv och välfärd) i samarbete med forskare på Sektionen för textilteknologi (Akademin för textil, teknik och ekonomi); samt Ett jämställt Falköping, offentlig (kommunal) verksamhet baserad på jämställdhet, jämlikhet, förebyggande åtgärder, med andra ord social styrning och hållbarhet, och inte främst budgetstyrning som är vanligt idag, baserat på forskning på Sektionen för pedagogisk utveckling (Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT).

Detta är några mycket fina exempel på social innovation från Högskolan i Borås. Det finns sannolikt många fler bra exempel på högskolan där forskningsresultaten nått en mognad så att de är redo att implementeras i samhället. Kontakta innovationsrådgivarna på GIO så hjälper vi er med detta!

Högskolan en aktiv part

Vidare kan nämnas att högskolan, tillsammans med RISE, är en viktig och aktiv part i Innovationsplattform Borås, ett projekt för hållbar stadsutveckling som drivs av Borås Stad. Plattformen vill öka medvetenhet och förmåga att föra in social, ekonomisk, teknisk och miljömässig hållbarhet i samhällsutvecklingen, och jobbar mycket med organisatorisk förändring för att göra detta möjligt. Här har högskolans forskare viktiga roller, både genom att påverka och utbilda stadens tjänstemän och politiker och genom att få möjlighet att implementera sina forskningsresultat i samhället. Undertecknad representerar högskolan i plattformen, så kontakta mig om du vill veta mer.

En fråga som ofta kommer upp, inte minst av finansiärer och bidragsgivare, och som är svårt att entydigt besvara, är hur man mäter och utvärderar sociala forsknings- och innovationsprojekt. Initiativ och modeller för detta har presenterats under de senaste åren och som vanligt får de förkortningar såsom PESTEL, NESTA och IRL. Beskrivning av dessa och andra nyttiga verktyg och förkortningar i innovationssammanhang (NABC, SWOT, TRL, med mera) får bli ämnet för en framtida blogg.

Stefan Dahlin, innovationsrådgivare