Bakgrund och syfte

Högskolan i Borås har att visa att studenter med beviljad examen uppnår respektive examens nationella examensmål.

Primära verktyg för att säkerställa att målen uppfylls samt att vetenskaplig nivå upprätthålls är vid högskolan beslutade utbildningsplaner och allmänna studieplaner (ASP). Progressionsbeskrivningar, olika former av målmatriser samt Individuella studieplaner (ISP) utgör centrala arbetsverktyg.

Ansvarig

Beslut och granskning: Berörd nämnd och dess utbildningsutskott

Uppföljning/kontroll: Prefekt

Genomförande: Kurs- och programansvariga

Genomförande

Grundläggande komponenter:

• Inrättande av utbildning
• Upprättande av utbildningsplan
• Upprättande av kursplaner
• Upprättande av målmatriser som visar förhållandet mellan de nationella examensmålen (utbildningens mål) och de kurser (lärandemål) som ingår i utbildningen.

Utbildningsplaner och kursplaner fastställs av kollegialt tillsatt nämnd eller dess utbildningsutskott.

Utbildningens upplägg ska översiktligt och systematiskt framgå av utbildningsplanen. Utöver examensmålen uttryckta i högskoleförordningen ska utbildningarna också uppfylla de särskilda krav som kan vara uppställda vid högskolan. Måluppfyllelsen följs särskilt upp i aktiviteten Lokal utbildningsutvärdering [aktivitet 7a]. Utbildningssamarbeten som avser leda till en examen ska hanteras enligt särskilt beslutade riktlinjer.

Utbildningens genomförande ska tillsammans med valda examinationsformer stödja studentens kunskapsutveckling och aktiva lärande, samt ge studenten goda möjligheter att uppnå uppsatta mål. Det ska framgå vid fastställandet av kursplaner vilka undervisningsformer som är valda för att stödja studentens lärande och stödja god måluppfyllelse. Detta följs särskilt upp i aktiviteten Kursutvärdering [aktivitet 2]. Utbildningens genomförande ska tillgodose studentens koppling till en lärande- och forskningsmiljö. Forskningsanknytning följs särskilt upp i aktiviteterna Kursutvärdering [aktivitet 2] och Programutvärdering [aktivitet 4].

För varje utbildning upprättas en examensmålsmatris som visar förhållandet mellan de nationella examensmålen (utbildningens mål) och de kurser (lärandemål) som ingår i utbildningen. För övrigt om måluppfyllelse, se aktiviteterna: Lokal utbildningsutvärdering med externa granskare [aktivitet 7a] och Nationell utbildningsutvärdering genom extern granskning  (UKÄ) [aktivitet 8].

Dialog, åtgärder och återkoppling

Utbildningsutskott följer upp att och hur genomförda kurs- och programutvärderingar, samt i förekommande fall lokala utbildningsutvärderingar, får genomslag i kurs- och utbildningsplaner.

Erfarenhetsutbyte genomförs årligen, enligt ett fastställt årshjul, mellan högskolans två nämnder och mellan FoU-nämnden och de utbildningsutskott som är inrättande under denna nämnd. Rektors lednings- och kvalitetsråd informeras av nämndordföranden om utfallet från nämndernas erfarenhetsutbyte.

Tidplan

Inför varje kurs eller programtillfälle.

Kommunikationskanaler

Kurs- och utbildningsplaner finns tillgängliga via webbplatsen samt via högskolans lärplattform.

Studentinflytande

Studenterna har möjlighet att vara representerade i nämnder och utskott.

Relaterade styrdokument och mallar

• Handläggningsordning för inrättande av huvudområden och nya utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, dnr 841-21.
• Handläggningsordning för revidering av utbildningsplan på grundnivå och avancerad nivå, dnr 842-21.
• Vägledning för utformning av utbildningsplan, dnr 597-12-502.
• Vägledning och regler för utformning av kursplan, dnr 339-15
• Riktlinjer för klassificering av kurser i utbildningsområde, dnr 911-14
• Successiv fördjupning inom ett huvudområde, dnr 377-09-519
• Handläggningordning för utbildningssamarbeten som leder till examen, dnr 1117-22

Huvudsakliga intressenter

Prefekter, proprefekter, programansvariga, kursansvariga, examinatorer.

Bakgrund och syfte

Högskolan i Borås har att visa att studenter med beviljad examen uppnår respektive examens nationella examensmål.

Primära verktyg för att säkerställa att målen uppfylls samt att vetenskaplig nivå upprätthålls är vid högskolan beslutade utbildningsplaner och allmänna studieplaner (ASP). Progressionsbeskrivningar, olika former av målmatriser samt individuella studieplaner (ISP) utgör centrala arbetsverktyg. För utbildningssamarbeten som avser leda till examen finns en särskild handläggningsordning.

Ansvarig

Beslut och granskning: Berörd nämnd och dess utbildningsutskott

Uppföljning/kontroll: Studierektor för forskarutbildning

Genomförande: Kursansvariga, handledare och examinatorer

Genomförande

I den allmänna studieplanen (ASP) ska de olika delarna i utbildningen översiktligt beskrivas i dess upplägg och genomförande samt knytas till examensmålen.

För varje doktorand upprättas också en individuell studieplan (ISP) och en lärandemålmatris. Av ISP ska framgå dels vilket arbete som den forskarstuderande avser att utföra under det år för vilket planen gäller, dels vad som redan har utförts. Lärandemålmatrisen tydliggör koppling mellan aktivitet i forskarutbildningen och examensmål i allmänna studieplanen och visar hur de nationella och lokala målen för examen uppfylls. ASP och ISP fastställs av kollegialt tillsatt nämnd eller dess forskarutbildningsutskott.

För övrigt om måluppfyllelse, se aktiviteterna: Lokal utbildningsutvärdering med externa granskare [aktivitet 7b] och Nationell utbildningsutvärdering genom extern granskning  (UKÄ) [aktivitet 8].

Dialog, åtgärder och återkoppling

Examensmål för utbildning på forskarnivå följs upp via ISP samt genom de rutiner som gäller för disputation. ISP rapporteras och fastställs i forskarutbildningsutskott minst en gång per år. Forskarutbildningsutskotten följer upp att och hur genomförda utbildningsutvärderingar och för forskarutbildningen övriga relevanta utvärderingar eller undersökningar tillämpas i den allmänna studieplanen.

Tidplan

ASP – uppföljning efter genomförd utvärdering.

ISP - årlig uppföljning på individnivå.

Kommunikationskanaler

De allmänna studieplanerna finns tillgängliga via webbplatsen.

Studentinflytande

Doktoranderna har möjlighet att vara representerade i nämnder och utskott.

Relaterade styrdokument och mallar

• Riktlinjer för Allmän studieplan, dnr 775-14
• Riktlinjer för Individuell studieplan, dnr 300-16
• Handläggningsordning - utbildningssamarbeten som leder till examen, dnr 1117-22

Huvudsakliga intressenter

Examinator, handledare, kursansvarig, studierektor, doktorand.

Bakgrund och syfte

Högskolan i Borås ska utveckla en lärandemiljö utifrån aktuell forskning. Utbildning på alla nivåer ska vara forskningsanknuten. Studenterna ska ges stora möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt eget lärande.

Syftet med kursutvärdering är att:

• möjliggöra för studenter att utöva inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande
• utgöra underlag för systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildning
• utgöra underlag för programutvärderingar samt lokala och nationella utbildningsutvärderingar

Fokus för denna aktivitet är uppföljning av studentens lärande.

Ansvarig

Uppföljning/kontroll: Prefekt
Genomförande: Kursansvarig

Genomförande

Kursutvärdering utförs på ett sådant sätt att kursens intressenter, som inbegriper studenter, lärare och andra aktörer, kan se de slutsatser och de erfarenheter som gjorts i kursen. I utvärderingen ingår även kvantitativa data, tidigare kursrapporter och vidtagna åtgärder.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Kursutvärderingen sammanställs i en kursrapport [aktivitet 3].

Tidplan

Kursutvärdering genomförs i nära anslutning till avslutad kurs.

Kommunikationskanaler

Kursrapporterna tillgängliggörs på kursens area i lärplattformen.

Studentinflytande

Studenterna utvärderar kursen via kursutvärdering.

Relaterade styrdokument och mallar

• Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram, dnr 589-17.
• Riktlinjer för löpande utvärdering av forskarutbildningskurser, dnr 852-17
• Akademispecifika rutiner för kurs- och programutvärderingar.
• Aktiviteten ”Kursvärdering – resurssidor”, på lärplattformen.

Huvudsakliga intressenter

Lärare i kursen, studenter/doktorander, proprefekt, studierektor för forskarutbildning.

Bakgrund och syfte

Kursrapporten sammanställer den information och redogör för den analys som har genomförts i aktiviteten Kursutvärdering. Rapporten syftar till att identifiera kursens utvecklingsbehov.

Ansvarig

Uppföljning/kontroll: Prefekt
Genomförande: Kursansvarig

Genomförande

Rapporten ska ta sin utgångspunkt i en analys av kursens utvecklingsbehov baserat på den kursutvärdering [aktivitet 2] som är genomförd.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Kursansvarig ansvarar för återföring till studenter i såväl utvärderad kurs som studenter i kommande kurs. Resultat ska kommuniceras och göras tillgängliga på ett sådant sätt att kvalitetsutvecklingen blir transparent. Det åligger ansvarig chef att ta del av kursrapporter och tillse att nödvändiga förändringar genomförs.

Kursrapporter på forskarnivå delges nämnd alternativt forskarutbildningsutskott.

Tidplan

Kursrapport ska delges senast 3 månader efter kursens avslut.

Kommunikationskanaler

Kursrapporterna tillgängliggörs på lärplattformens kurssida.

Studentinflytande

Kursrapporten baseras delvis på studenternas kursutvärdering.

Relaterade styrdokument och mallar

• Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram, dnr 589-17
• Riktlinjer för löpande utvärdering av forskarutbildningskurser, dnr 852-17
• Akademispecifika rutiner för kurs- och programutvärderingar
• Mall för kursrapport

Huvudsakliga intressenter

Lärare kopplade till kursen, studenter/doktorander, utskott, studierektor för forskarutbildning, proprefekt.

Bakgrund och syfte

Högskolan i Borås ska utveckla en lärandemiljö utifrån aktuell forskning. Utbildningen på alla nivåer ska vara forskningsanknuten. Studenterna ska ges stora möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt eget lärande.

Syftet med programutvärdering är att:

• möjliggöra för studenter att utöva inflytande och ta ansvar för sitt eget lärande
• utgöra underlag för systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildning
• utgöra underlag för lokala och nationella utbildningsutvärderingar

Fokus för denna aktivitet är att följa upp studentens progression och lärandemiljö.

Ansvarig

Uppföljning/kontroll: Prefekt
Genomförande: Programansvarig

Genomförande

Programutvärdering utförs på ett sådant sätt att programmets intressenter, som inbegriper studenter, lärare och andra aktörer, kan ge återkoppling på utbildningen. I utvärderingen ingår även kvantitativa data, mötesanteckningar från programråd [aktivitet 6] samt tidigare kurs- och programrapporter [aktivitet 3 och aktivitet 5].

Dialog, åtgärder och återkoppling

Programutvärderingen sammanställs i en programrapport [aktivitet 5].

Tidplan

Programutvärdering ska göras för varje avslutat utbildningsprogram. Om antagning till utbildningen görs både höst och vår kan programutvärdering samordnas till en gång per år.

Kommunikationskanaler

Programrapporterna ska tillgängliggöras på webbplatsen [aktivitet 5].

Studentinflytande

Studenterna är med och utvärderar programmet via programutvärdering.

Relaterade styrdokument och mallar

• Riktlinjer för kurs- och programutvärderingar, dnr 589-17.
• Akademispecifika rutiner för kurs- och programutvärderingar
• Aktiviteten ”Programutvärdering - resurssidor” på lärplattformen

Huvudsakliga intressenter

Lärare kopplade till programmet, programråd, proprefekt, studenter.

Bakgrund och syfte

Programrapporten sammanställer den information och redogör för den analys som har genomförts i aktiviteten Programutvärdering [aktivitet 4]. Rapporten syftar till att identifiera programmets utvecklingsbehov.

Ansvarig

Uppföljning/kontroll: Prefekt
Genomförande: Programansvarig

Genomförande

Rapporten ska ta sin utgångspunkt i en analys av programmets utvecklingsbehov baserat på den programutvärdering [aktivitet 4] som är genomförd.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Programansvarig ansvarar för återföring till studenterna i utvärderat program och kommande programstudenter och ska göras tillgänglig på ett sådant sätt att kvalitetsutvecklingen blir transparent. Programrapport delges programråd [aktivitet 6] där identifierade utvecklingsbehov diskuteras.

Det åligger ansvarig chef att ta del av programrapport och tillse att nödvändiga förändringar genomförs. Akademierna återkopplar och sammanfattar årligen samtliga genomförda programutvärderingar i samband med chefsforum. 

Erfarenhetsutbyte genomförs årligen, enligt ett fastställt årshjul, mellan högskolans två nämnder och mellan FoU-nämnden och de utbildningsutskott som är inrättande under denna nämnd. Rektors lednings- och kvalitetsråd informeras av nämndordföranden om utfallet från nämndernas erfarenhetsutbyte.

Tidplan

Programrapport ska senast 3 månader efter programmets slut kunna delges.

Kommunikationskanaler

Programrapporterna tillgängliggörs på webbplatsen. 
Chefsforum och nämndernas erfarenhetsutbyte utgör diskussionsforum.

Studentinflytande

Rapporten baseras delvis på studenternas programutvärdering.

Relaterade styrdokument och mallar

• Rektors riktlinjer för kurs- och programutvärderingar, dnr 589-17
• Akademispecifika rutiner för kurs- och programutvärderingar
• Mall för programrapport

Huvudsakliga intressenter

Lärare kopplade till programmet, studenter, programråd, chefsforum, nämnd och/eller utskott.

Bakgrund och syfte

Syftet med programråd vid Högskolan i Borås är att kvalitetssäkra utbildningars relevans, med särskilt fokus på professions- och forskningsanknytning för akademiernas utbildningar.

Programrådet är ett forum där externa och interna intressenter möts för att diskutera strategiska utbildningsfrågor samt identifierade utvecklingsbehov utifrån framtagna programrapporter [aktivitet 5].

Ansvarig

Beslut: Akademichef

Uppföljning/kontroll: Prefekt

Genomföra: Programansvarig

Genomförande

Programråden utgör rådgivande organ till programmets lärarlag samt institutionsledning. Programråden förväntas diskutera såväl frågor av övergripande betydelse för utbildningsverksamheten inom sitt område, som programspecifika utmaningar och möjligheter. Rådens arbete ska huvudsakligen fokusera på diskussion, snarare än information. Varje möte bör behandla ett fåtal frågor av strategisk karaktär.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Programrådet ska arbeta med programrapporter. Minnesanteckningar från rådets möten ingår som underlag vid programutveckling. Minnesanteckningarna tas även med in i nästa programutvärdering [Aktivitet 4].

Det åligger ansvarig chef att bidra till och tillse att nödvändiga förändringar genomförs.

Tidplan

Programråd ska sammanträda minst två gånger per läsår.

Studentinflytande

Studenter finns representerade i programråden.

Relaterade styrdokument och mallar

• Riktlinjer för inrättande av programråd, dnr 396-20
• Akademins styrdokument för inrättande av programråd

Huvudsakliga intressenter

Externa ledamöter från utbildningsområdets profession(er), studenter och akademins kvalitets- och utbildningssamordnare (om sådana finns).

Bakgrund och syfte

Syftet med de lokala utbildningsutvärderingarna är att på regelbunden basis med hjälp av externa bedömare granska om högskolans utbildningar uppfyller kraven i högskolelagen, högskoleförordningen och examensbeskrivningarna. Utifrån granskning ska utbildningarnas styrkor och utvecklingsområden identifieras och goda exempel spridas mellan akademierna.

Ansvarig

Initiering: Prefekt

Uppföljning/kontroll: Prefekt

Genomförande: Programansvarig

Genomförande

Granskningen utgår från de kvalitetskrav högskolan beslutat ska gälla för all utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utvärderingen baseras på utbildningsansvarigas beskrivning av utbildningen, utbildningsplan,  kursplaner [aktivitet 1a], kursrapporter och programrapporter [aktivitet 3 och aktivitet 5]  från de senaste sex åren samt en förteckning över de resurser och kompetenser utbildningen förfogar över idag.

Berörd nämnd fastställer vilka kriterier bedömargruppen ska utgå från, bedömargruppens sammansättning och vilka utbildningar som med fördel kan utvärderas tillsammans (klustring). Högskolans centrala kvalitetssamordnare utgör stöd i utvärderingsprocessen.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Prefekt och programansvarig delges bedömargruppens rapport, analyserar rapporten och upprättar en handlingsplan. Berörd nämnd tar sedan del av bedömargruppens rapport tillsammans med upprättad handlingsplan för att tillse att föreslagna åtgärder står i paritet till utlåtandet utbildningen fått.

Handlingsplanen följs upp ett år efter det att upprättad handlingsplan har delgivits och godkänts av berörd nämnd. Detta sker genom att prefekt och programansvarig återkommer till nämnd och berättar hur implementering av handlingsplanen har fortskridit.

Erfarenhetsutbyte genomförs årligen, enligt ett fastställt årshjul, mellan högskolans två nämnder och mellan FoU-nämnden och de utbildningsutskott som är inrättande under denna nämnd. Rektors lednings- och kvalitetsråd informeras av nämndordföranden om utfallet från nämndernas erfarenhetsutbyte.

Återrapportering från akademierna görs vid rektors kvalitets- och verksamhetsdialoger enligt fastställt årshjul avseende utfall och åtgärder.

Tidplan

Alla program vid högskolan ska inom en period av vart sjätte år utvärderas. Tidplanen anpassas efter UKÄs utbildningsutvärderingar.

Kommunikationskanaler

Bedömargruppens rapporter tillgängliggörs på webbplatsen.
Nämndernas erfarenhetsutbyte utgör diskussionsforum.

Studentinflytande

Studenter vid utvärderad utbildning intervjuas. I bedömargruppen ska en studentrepresentant ingå.

Relaterade styrdokument och mallar

• Utvärderingscykel och regler för lokala utbildningsutvärderingar, 2023-2029, dnr 951-22
• Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av utbildning, dnr 286-19
• Kvalitetskriterier för utvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå, dnr 762-19

Huvudsakliga intressenter

Nämnd, lärare i program, studenter.

Bakgrund och syfte

Syftet med de lokala utbildningsutvärderingarna är att på regelbunden basis med hjälp av externa bedömare granska om högskolans utbildningar uppfyller kraven i högskolelagen, högskoleförordningen och examensbeskrivningarna. Utifrån granskning ska utbildningarnas styrkor och utvecklingsområden identifieras och goda exempel spridas mellan akademierna.

Ansvarig

Initiering: Prefekt

Uppföljning/kontroll: Nämnd

Genomförande: Studierektor för forskarutbildning

Genomförande

Granskningen utgår från de kvalitetskrav högskolan beslutat ska gälla för all utbildning på forskarnivå, aktiviteten Säkring av nationella examensmål [aktivitet 1b].

Utvärderingen baseras på utbildningsansvarigas beskrivning av utbildning, ASP, ISP och kursplaner [aktivitet 1b] inklusive kursrapporter [aktivitet 3] från de senaste 6 åren. Därtill tillkommer en förteckning över de resurser och kompetenser utbildningen förfogar över idag.

Berörd nämnd fastställer vilka kriterier bedömargruppen ska utgå från, bedömargruppens sammansättning och utbildningarnas klustring. Högskolans centrala kvalitetssamordnare utgör stöd i utvärderingsprocessen.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Prefekt, studierektor för forskarutbildning och i förekommande fall föreståndare för forskarskolan delges bedömargruppens rapport, analyserar rapporten och upprättar en handlingsplan. Berörd nämnd tar sedan del av bedömargruppens rapport tillsammans med upprättad handlingsplan. Handlingsplanen följs sedan upp ett år efter det att upprättad handlingsplan har delgivits och godkänts av berörd nämnd. Detta sker genom att akademin återkommer till nämnd och berättar hur implementering av handlingsplanen har fortskridit.

Erfarenhetsutbyte genomförs årligen, enligt ett fastställt årshjul, mellan högskolans två nämnder och mellan FoU-nämnden och de Forskarutbildningsutskott som är inrättande under denna nämnd. Rektors lednings- och kvalitetsråd informeras av nämndordföranden om utfallet från nämndernas erfarenhetsutbyte.

Återrapportering från akademin sker vid rektors kvalitets- och verksamhetsdialoger enligt fastställt årshjul avseende utfall och åtgärder.

Tidplan

Alla utbildningar på forskarnivå vid högskolan ska inom en period av vart sjätte år utvärderas. Tidplanen anpassas efter UKÄs utbildningsutvärderingar.

Kommunikationskanaler

Bedömargruppens rapporter tillgängliggörs på webbplatsen.
Nämndernas erfarenhetsutbyte utgör diskussionsforum.

Studentinflytande

Doktorander vid utvärderad utbildning intervjuas. I bedömargruppen ska en doktorandrepresentant ingå.

Relaterade styrdokument och mallar

• Utvärderingscykel och regler för lokala utbildningsutvärderingar, 2023-2029, dnr 951-22
• Handläggningsordning för utvärdering och utveckling av utbildning, dnr 286-19
• Kvalitetskriterier för utvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå, dnr 762-19

Huvudsakliga intressenter

Forskarutbildningsutskott, doktorander, handledare, föreståndare för forskarskolan.

Bakgrund och syfte

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomför utifrån fastställd cykel utvärderingar av examina och utbildningars kvalitet på alla nivåer.

Högskolan har en fastställd process med syfte att tydliggöra hur verksamheten organiseras när en sådan granskning initieras. Ett ytterligare  syfte är att inom organisationen möjliggöra för spridandet av de erfarenheter som görs under utvärderingen.

Ansvarig

Initiering: Akademichef

Uppföljning/kontroll: Prefekt

Genomförande: Utsedd projektledare

Genomförande

Vid utvärdering av UKÄ utses en projektledare vid akademin som ansvarar för att planera och driva arbetet med självvärdering och efterföljande lärosätesintervjuer. Projektledare ger förslag på  arbetsgrupp för utvärderingsomgången. Högskolans centrala kvalitetssamordnare utgör stöd i utvärderingsprocessen.

Den slutliga självvärderingen lämnas in till akademichef för godkännande innan den skickas in till UKÄ. Projektledare samordnar UKÄ:s lärosätesintervjuer.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Inför en  granskning anordnar högskolans kvalitetssamordnare ett seminarium med fokus på erfarenhetsutbyte, dit projektledarna från föregående utvärderingar och representanter från berörda akademier bjuds in.

Ansvariga för berörda utbildningar sammanställer hur erfarenheterna av självvärderingsarbetet kan användas för att ytterligare utveckla utbildningarna. Sammanställningen rapporteras i form av en kort, skriftlig rapport till berörd nämnd senast tre månader efter det att självvärderingen lämnats in.

Erfarenhetsutbyte genomförs årligen, enligt ett fastställt årshjul, mellan högskolans två nämnder och mellan FoU-nämnden och dess utbildningsutskott. Rektors lednings- och kvalitetsråd informeras av nämndordföranden om utfallet från nämndernas erfarenhetsutbyte.

Återrapportering från akademin sker även vid rektors kvalitets- och verksamhetsdialoger enligt fastställt årshjul.

Tidplan

Arbetsgrupper och projektledare ska ha fastställts före det att utvärderingsomgången inleds.

Kommunikationskanaler

Information tillgängliggörs på webbplatsen samt via nyhetsutskick.

Studentinflytande

Studenterna erbjuds möjlighet att ingå i arbetsgruppen som hanterar utvärderingen. Studenterna erbjuds även av UKÄ att inkomma med en egen inlaga alternativt bli intervjuade.

Relaterade styrdokument och mallar

• Riktlinjer för genomförande och uppföljning av Universitetskanslersämbetets utvärderingar av examen, dnr 438-20
• UKÄs vägledningar och mallar för utvärderingen (ukä.se)

Huvudsakliga intressenter

Nämnd, utskott, prorektor, lärare, programansvariga, studierektorer för forskarutbildning, studenter/doktorander.

Bakgrund och syfte

Högskolan genomför tre typer av högskoleövergripande studentenkäter. Studentbarometern som riktas till studenter på grundnivå och avancerad nivå. Boråsakademikern som skickas ut till högskolans alumner samt Doktorandbarometern som riktas mot högskolans interna såväl som externt antagna doktorander. Enkäterna syftar till att få information avseende studenternas synpunkter, omdömen och erfarenheter avseende högskolans utbildningar och dess lärande- och forskningsmiljöer. Informationen ska användas för att utveckla utbildningarna.

Ansvarig

Initiering: Rektor

Uppföljning/kontroll:  Studierektor för forskarutbildning, prefekt, för verksamhetsstöd avdelningschef

Genomförande: handläggare utbildningsstöd (US), medarbetare Enheten för högskolepedagogisk utveckling och forskning (HUF)

Genomförande

Studentbarometerns enkätundersökning skickas till ett urval av högskolans befintliga studenter, varav en del riktar sig särskilt till nyantagna studenter. Boråsakademikern skickas till utexaminerade studenter på såväl program som enskilda kurser. Medarbetare vid HUF ansvarar för distribution och insamling av enkäter avseende Studentbarometern och Boråsakademiker.

Doktorandbarometern skickas ut till såväl högskolans internt antagna doktorander som doktorander kopplade till högskolan, men som är antagna vid ett partnerlärosäte. Handläggare vid Avdelning Utbildningsstöd ansvarar för distribution och insamling av enkäter avseende Doktorandbarometern.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Resultatet analyseras och kommenteras utifrån de olika utbildningarnas perspektiv. Detta görs inom respektive akademi.

Representanter för akademierna, rektors stab och verksamhetsstöd (VS) träffas årligen tillsammans med ansvariga handläggare för undersökningarnas genomförande för att identifiera högskolegemensamma utvecklingsområden samt revidera frågeunderlag inför kommande undersökning. Åtgärderna ska därefter integreras i institutionernas samt akademins handlingsplaner samt ingår som en uppföljningspunkt på aggregerad nivå i rektors lednings- och kvalitetsråd. Motsvarande hantering gäller för VS.

Tidplan

• Studentbarometern och Boråsakademikern (alumn) genomförs årligen under oktober - november
• Doktorandbarometern genomförs vartannat år under januari – februari (udda årtal)

Sammanställning sker inom 1 månad från undersökningens slutdatum.

Kommunikationskanaler

Sammanställningar av resultaten tillgängliggörs på webbplatsen/DiVA. Nyhetsutskick avseende resultaten görs.

Studentinflytande

Studenterna svarar på enkäten samt erbjuds medverkan i den arbetsgrupp som tittar på resultatet från ett högskoleövergripande perspektiv.

Relaterade styrdokument och mallar

• Systematiserad arbetsprocess för student-, doktorand-och alumnundersökningar, dnr 477-20

Huvudsakliga intressenter

Studenter/doktorander, akademier, VS, ledning.

Bakgrund och syfte

Högskolans rekryteringsprocess ska garantera transparens och rättssäkerhet vid anställning av undervisande och forskande personal. Lärare som anställs ska ha hög vetenskaplig och pedagogisk ämneskompetens samt i relevanta fall professionskompetens.

Ansvarig

Beslut: Akademichef

Genomförande: Prefekt

Genomförande

Vid anställning värderas blivande lektorers och professorers vetenskapliga/konstnärliga och pedagogiska skicklighet och blivande adjunkters pedagogiska skicklighet. Visad pedagogisk skicklighet samt högskolepedagogisk grundutbildning krävs för anställda lärare vid högskolan.

Akademins kompetensförsörjningsplaner ska säkerställa ett långsiktigt och strategiskt arbete avseende utbildningarnas och forskningens behov.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Komptensförsörjningsplaner fastställs vid varje akademi. Identifierade behov följs upp på aggregerad nivå inom ramen för högskolans process för verksamhetsplanering.

Anställningsutskottet (AU) alt. Nämnden för konstnärlig forskning och utbildning infomerar årligen rektors lednings- och kvalitetsråd om genomförda rekryteringar.

Tidplan

Rekrytering sker löpande och i enlighet med upprättade kompetensförsörjningsplaner

Kommunikationskanaler

Tjänster måste alltid utlysas, bland annat via webbplatsen. Förslag om vem som ska erbjudas tjänsten anslås på högskolans digitala anslagstavla.

Studentinflytande

Två studentrepresentanter varav en doktorand (i möjligaste mån) ingår i AU.

Relaterade styrdokument och mallar

• Rekrytering och befordran av lärare, dnr 760-18
• Anställningsordning, dnr 761-18
• AU-delegation, dnr 701-20
• SOB, ROB och akademins OB

Huvudsakliga intressenter

Anställningsutskott, lärare, HR-avdelningen.

Bakgrund och syfte

Lärare vid högskolan ska ha utrymme för forskning alternativt konstnärligt utvecklingsarbete, för att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet eller för annan kompetensutveckling. Forskning/kompetensutveckling syftar till att inom ramen för lärares anställning höja och/eller bredda kompetensnivån.

Ansvarig

Uppföljning/kontroll: Prefekt

Genomförande: Närmsta chef

Genomförande

Undervisande personals kompetensutveckling tar sin utgångspunkt i det individuella utvecklingssamtalet och den kompetensutvecklingstid som regleras i avtal. Kompetensutveckling avser både pedagogisk kompetensutveckling och ämnesmässig förkovran. I ämnesmässig förkovran inkluderas den forskning som bedrivs under kompetensutvecklingstiden. 

Till stöd för lärares pedagogiska kompetensutveckling finns det vid högskolan en pedagogisk enhet (HUF), med särskilt ansvar för intern utbildning och forskning inom området. Högskolan har även utbildningsinsatser kopplade till system och verktyg för nätbaserad undervisning.

Dialog, åtgärder och återkoppling

För varje medarbetare ska det finnas en individuell utvecklingsplan som gemensamt beslutas i samband med det årliga utvecklingssamtalet med ansvarig chef. Individuell uppföljning sker vid lönesamtal.

En aggregering av de kompetensutvecklingsinsatser som har genomförts vid akademin ska sammanställas på årlig basis. Uppföljning på övergripande akademinivå sker vid rektors lednings- och kvalitetsråd.

Tidplan

Kompetensutveckling sker löpande. En årlig avstämning görs i samband med medarbetarsamtal.

Kommunikationskanaler

Webbplatsen listar de kompetensutvecklingsinsatser som finns tillgängliga. Kommunikation via nyhetsutskick.

Studentinflytande

Studenter erbjuds representation i akademins ledningsråd samt i både lokala- och centrala arbetsmiljökommittéer där frågor relaterade till kompetensutveckling berörs löpande i olika sammanhang.

Relaterade styrdokument och mallar

• Arbetstidsavtal för lärare, dnr 663-16

Huvudsakliga intressenter

Undervisande personal, HR-avdelningen, Enheten för högskolepedagogisk utveckling och forskning (HUF).

Bakgrund och syfte

Vid högskolan finns ett samlat administrativt stöd till verksamheten vars uppdrag är att vara högskolans professionella stöd som proaktivt och tillsammans med övrig verksamhet arbetar för att uppnå högskolans vision, mål och strategier.

Ansvarig

Initiering: Förvaltningschef

Genomförande: Avdelningschefer vid VS

Genomförande

Vid verksamhetsstödet organiseras och bedrivs utbildningsadministrativt och studienära stöd till presumtiva och innevarande studenter och doktorander. Det studentnära stödet omfattar stöd till studenter inom områdena bibliotek, studie- och karriärvägledning, studenthälsa, stöd för studenter med funktionsvariation genom ett riktat pedagogiskt stöd, studentexpeditionen, Studentombudsman och IT.

Biblioteket erbjuder tillgång till kurslitteratur och andra informationskällor som behövs i utbildningen, samt möjlighet såväl till enskilt läsande som till grupparbeten och diskussion. Undervisande bibliotekarier samarbetar med kursansvariga och deltar i integrerade kursmoment. Det språkpedagogiska stödet erbjuder handledning och stöd i att utveckla språkliga färdigheter med inriktning på akademiskt språk på svenska och engelska. Biblioteket samordnar även det IKT- och mediepedagogiska stödet för högskolan.

Studie- och karriärvägledningen svarar för kvalificerad vägledning och information till studenter och presumtiva studenter samt alumner vad gäller val av studier, studieteknik och kommande arbetsliv.

Studenthälsan arbetar med förebyggande hälsovård och behandlande, såväl individuellt som på grupp- och organisationsnivå, för att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.

Om en student har en funktionsvariation har studenten möjlighet att ansöka om riktat pedagogiskt stöd så att studier kan ske på lika villkor. Riktat pedagogiskt stöd kan t.ex. handla om att studenten får kompenserande anpassningar i samband med undervisning och examinationer.

Studentexpeditionen administrerar det som sker runt en tentamen för att säkerställa rättssäkerheten. Till studentexpeditionen kan studenter även vända sig för ärenden kring lättare studieadministrativa frågor som dyker upp under studietiden.

Högskolans studentombudsman är en stödperson för studenter då det gäller frågor om högskolans lagar och regler och studenters rättigheter och skyldigheter. Frågorna kan också gälla bemötande från lärare och annan personal och gäller även för studenter i verksamhetsförlagd utbildning hos tredje part.

IT har till uppgift att erbjuda service och support inom IT-frågor. Till servicedesken kan studenter vända dig om de har frågor eller problem med högskolans datorer och nätverk, användarkonto eller åtkomst till programvaror.

Dialog, åtgärder och återkoppling

VS för en regelbunden dialog med representanter för verksamheten och studenter där information om identifierade behov samlas in. Dialogerna utgör både en avstämning av det som har varit och underlag för planering framåt.

Återkommande dialoger med verksamheten:

• Uppföljningsdialog för VS i mars

• Avdelningsvisa dialoger med akademierna i mars - april

• Kvalitetsdialog, verksamhetsdialog och budgetdialog för VS i maj

• Verksamhetsdialog för VS i oktober

• Kvalitetsdialog och budgetdialog för VS i november

• En gång per månad deltar avdelningschef för Akademistöd vid akademiernas ledningsråd. Övriga avdelningschefer deltar vid behov.

Vid dialogerna deltar representanter för VS, högskolans ledning, akademichefer och nämndordföranden. Dialogerna dokumenteras skriftligt. Förvaltningschef deltar också på akademiernas dialoger. 

Återkommande dialoger med studentrepresentanter med fokus på studentstöd och infrastruktur:

• Regelbundna möten i Studiemiljörådet (6 ggr/år)

Dialogerna dokumenteras skriftligt.

Dokumentationen från de olika dialogerna och samtalen, både med verksamheten och studentrepresentanter, ligger till grund för VS verksamhetsplanering. Verksamhetsplaneringen dokumenteras i verksamhetsplaner och handlingsplaner både på övergripande VS-nivå och på avdelningsnivå. Verksamhetsplaner och handlingsplaner följs upp två gånger per år. Helårsuppföljningen dokumenteras i en verksamhetsberättelse.

Tidplan

Årliga dialoger och avstämningsmöten.

Kommunikationskanaler

VS verksamhetsdialoger samt rektors lednings- och kvalitetsråd.

Huvudsakliga intressenter

Akademichef, prefekt, avdelningschef, studenter, doktorander, studierektor, programansvariga, undervisande personal.

Bakgrund och syfte

Rektors kvalitets- och verksamhetsdialoger är en central del i högskolans process för planering och uppföljning avseende att genomföra utbildning och forskning av hög kvalitet samt uppnå högskolans vision och mål. Dialogerna ingår i högskolans kvalitetsledningssystem och agendan skapas tillsammans av akademi/enhet och rektor.

Ansvarig

Initiering: Rektor

Uppföljning/kontoroll: Stabschef

Genomförande: Verksamhetscontroller vid stab

Genomförande

Dialogerna tidsplaneras innan verksamhetsårets start och ska genomföras vid minst 4 tillfällen. Inför en dialog finns som utgångspunkt en dagordning för att skapa agendan samt med funktion att följa upp vad i verksamheten som följer plan och vad som avviker från plan. Dialogerna ska följa akademiers/enheters/högskolans normala verksamhetsstyrningscykel och följa upp de inför året fastställda målen och planerna för verksamheten.

Dialog, åtgärder och återkoppling

Dialogerna sker mellan rektor, prorektor, respektive verksamhetsdels ledning samt nämndordförandena. Minnesanteckningar förs och betraktas som arbetsmaterial. Anteckningarna används för att följa upp överenskomna åtgärder. Det åligger utsedd ansvarig för åtgärderna att dessa genomförs och återrapporteras.

Tidplan

Dialogerna genomförs enligt fastställd årsplan.

Studentinflytande

Studentkårens ordförande deltager vid dialogmötena.

Huvudsakliga intressenter

Varierar beroende på vilket område en fråga hör till då dialogernas agenda spänner över hela verksamheten. I ansvaret för en utsedd ansvarig för en åtgärd ligger att tillse att berörda intressenter får insyn.

Bakgrund och syfte

Uppföljning sker löpande och ska kontrollera att högskolans kvalitetssystem anpassas så att utbildningarna når en hög kvalitet och att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenterna. Avvikelsehantering sker även via nämndråd, rektorsdialoger och ledningens återkommande möten med studentkåren.

Ansvarig

Initiering: Stabschef

Genomförande: Utsedd arbetsgrupp

Genomförande

Stabschef utser varje år en arbetsgrupp med stöd av högskolans kvalitetssamordnare. Arbetsgruppen bedriver ett kontinuerligt uppföljningsarbete under året. Staben samlar fortlöpande in statistik och indikatorer från högskolans verksamhet. Högskolans kvalitetssamordnare bistår med det övriga material gruppen behöver för sitt arbete. 

Dialog, åtgärder och återkoppling

Identifierade brister i kvalitetssystemet ska om möjligt rapporteras direkt till rektors lednings- och kvalitetsråd. Berörd akademichef  är ansvarig för att en åtgärdsplan upprättas och åtgärdas inom ramarna för det ordinarie kvalitetsarbetet.  

Resultatet av uppföljningen ska dokumenteras av stabschef och högskolans kvalitetssamordnare i en årlig rapport. En gång per år presenteras resultatet av genomförd uppföljning för rektors lednings- och kvalitetsråd.

Tidplan

Rektor beslutar om arbetsgruppens sammansättning 1 februari varje år. Arbetet bedrivs kontinuerligt under året. En årlig rapport ställs samman senast 31 december.

Kommunikationskanaler

Resultatet av genomförd uppföljning presenteras för rektors lednings- och kvalitetsråd.

Studentinflytande

Arbetsgruppen kontaktar studentkåren i samband med uppföljningsarbetet.

Relaterade styrdokument och mallar

• Rutin för systematisk uppföljning av kvalitetssystem för utbildning vid Högskolan i Borås, dnr 778-20

Huvudsakliga intressenter

Alla medarbetare och studenter/doktorander