Kvalitetsprocess för forskning

Kvalitetsprocess för forskning

Högskolan i Borås profilering med kompletta miljöer ger i ett nationellt såväl som i ett internationellt perspektiv mycket goda förutsättningar till att vara ledande inom ett antal områden. Arbetet handlar om att inom samtliga områden erbjuda utbildning från grundnivå upp till avancerad nivå och forskarstudier. Högskolans mål är att erbjuda kompletta akademiska miljöer där forskning och utbildning förutsätter och berikar varandra samt där samverkan med omvärlden och en prioritering av hållbar utveckling genomsyrar verksamheten.  Kvalitetssäkring av forskning säkerställer att det finns goda förutsättningar för såväl stabilitet som förnyelse i forskningsverksamheten.

Högskolan har valt att implementera kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning utgående från följande ramverk:

  • Högskolelagen, (HL)
  • Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF:s) ramverk, som innehåller grundläggande komponenter samt teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka
  • Europeiska stadgan för forskare (European charter for researchers)
  • Högskolans utbildnings- och forskningsstrategi 

Forskningsverksamheten som sådan har sedan tidigare etablerade och inbyggda former för kvalitetssäkring. Kollegial granskning (peer-review) med skriftliga utlåtanden och seminariediskussion med utsedda granskare (reviewer, opponent, diskutant) utgör grundläggande verktyg. Högskolans eget arbete ersätter eller upprepar inte dessa etablerade metoder, utan är tänkta att ingå i det systematiska arbetet med att säkerställa och utveckla kvalitet i all forskning som bedrivs vid högskolan.

Det systematiska kvalitetsarbetet för forskning vid Högskolan i Borås utvärderas återkommande av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Syftet med uppföljning och utvärdering, lokalt eller i förekommande fall nationellt, är att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla den forskning som bedrivs.

Kvalitetsprocessens delar

Ovanstående bild av kvalitetsprocessen ger en överblick av hur Högskolan i Borås genom specifika aktiviteter systematiskt säkerställer kvalitet och kvalitetsutveckling av den forskning som bedrivs.

Högskolans kvalitetssystem är uppbyggt av fem samverkande komponenter som tillsammans bildar en helhet. Samtliga delar är sammankopplade genom en kontinuerlig kommunikation och dialog som överför den information som genereras av kvalitetssystemet mellan olika nivåer inom lärosätet. Detta gör systemet transparent och skarpt. De fem komponenterna är:

Förutsättningar

SUHFs ramverk
1. Grundläggande komponenter i ett lärosätes kvalitetssystem för forskning

1.1 Fastställd ordning för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning

Lärosätena har en fastställd och allmänt tillgänglig beskrivning av lärosätets eget kvalitetssystem (policy, program eller motsvarande). Där beskrivs ansvars- och rollfördelning inom organisationen i kvalitetsarbetet liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen. 

Kvalitetsarbetet understödjer det strategiska arbetet på alla nivåer och engagerar såväl ledning som medarbetare, inklusive doktorander. Kvalitetsarbetet bidrar till att lärosätets resurser används effektivt.

2. Teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka:

2.2 God forskningssed 

Lärosätena har ett systematiskt arbete för att främja god forskningssed, förebygga oredlighet i forskning och hantera överträdelser.

2.4 Rekrytering, karriärvägar och karriärstöd 

Lärosätena säkerställer att rättssäkra och transparenta processer för rekrytering och befordran understödjer forskningens utveckling och förnyelse. Medarbetare ges tillgång till kompetensutveckling och karriärstöd. Lika villkor och jämställdhet är självklara och integrerade utgångspunkter.

2.5 Stödverksamhet och forskningsinfrastruktur 

Lärosätena arbetar för att forskningen har ändamålsenligt stöd samt har processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer.

Förutsättningarna är de utgångspunkter som kvalitetsarbetet grundar sig i. Fundamentet utgörs av forskningens frihet, högskolans värdegrund och den kvalitetskultur som genomsyrar verksamheten i alla dess delar. 

Kvalitet i forskningsverksamheten erhålls genom att den är integrerad i medarbetares dagliga arbetsuppgifter och interaktioner. Medarbetare ska vara delaktiga och engagerade i att utveckla verksamhetens kvalitet.

I förutsättningar ingår en systematisk uppföljning och värdering av högskolans forskning samt högskolans resursfördelning till forskning och forskningsstöd. 

Förutsättningar innefattar även högskolans processer med att säkerställa ändamålsenlig rekrytering och kompetensutveckling av sina medarbetare, liksom säkerställandet av att rätt information om den forskning som bedrivs når studenter, anställda, allmänhet samt andra identifierade intressenter.

Högskolans forskare har/kommer att få tillgång till rådgivning avseende god forskningssed. 

Högskolan i Borås har tagit beslut om att ansluta sig till den Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare och har för avsikt att under 2020 skicka in en ansökan om certifiering. Högskolans anställningsordning har redan reviderats bland annat med syftet att anpassa högskolans regelverk till ett internationellt ramverk som så småningom förväntas bli ett krav för att erhålla forskningsfinansiering från EU.

Högskolans arbete med följande områden är viktigt för att ge forskningen rätt förutsättningar:

  • Policy, strategier och mål
  • Ansvar och delegationer
  • Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse

Vidare ingår en rad aktiviteter som säkrar forskningens förutsättningar. Exempel på områden där dessa aktiviteter realiseras ges nedan:

  • Rekrytering
  • Kompetensförsörjningsplaner
  • Forskningsmiljö
  • Infrastruktur
  • Sökning av forskningsmedel
  • Utbildnings-/forskningsanknytning

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Kontinuerligt kvalitetsarbete

SUHFs ramverk
2. Teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka

2.3 Samverkan 

Lärosätena har ett systematiskt arbete för och följer upp sina insatser när det gäller att samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet och verka för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätena sprids och kommer till nytta.

2.4 Rekrytering, karriärvägar och karriärstöd 

Lärosätena säkerställer att rättssäkra och transparenta processer för rekrytering och befordran understödjer forskningens utveckling och förnyelse. Medarbetare ges tillgång till kompetensutveckling och karriärstöd. Lika villkor och jämställdhet är självklara och integrerade utgångspunkter.

2.6 Samband mellan forskning och utbildning 

Lärosätena arbetar för att det ska finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning i en ändamålsenlig lärandemiljö.

Genomförandet utgörs av de aktiviteter som dagligen utförs vid högskolan och som påverkar och driver kvalitetsutveckling inom verksamhetens samtliga delar.

Exempel på kontinuerligt kvalitetsarbete ryms inom områden som kompetensutveckling, erhållande av forskningsmedel och publiceringar av forskningsresultat. Därtill kommer det arbete som bedrivs med samverkan, hållbarhet, internationalisering och jämställdhet i fokus. Alla forskare vid högskolan ska involveras i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsarbetet ska bygga på enhetligt utformade rutiner i så stor utsträckning som möjligt. Enhetlighet skapar tydlighet, jämförbarhet och effektivitet. 

Inom ramarna för det kontinuerliga kvalitetsarbetet ingår även utbildningens betydelse för forskningens kvalitet, utveckling och förnyelse. Ett arbete för att förtydliga hur högskolans forskare och undervisande personal systematiskt arbetar med denna fråga pågår.

En rad olika aktiviteter ingår i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Ett par exempel på områden där dessa aktiviteter realiseras ges nedan: 

  • Kompetensutveckling
  • Samverkan med arbetslivet
  • Handledning
  • Internationalisering
  • Jämställdhetsarbete
  • Hållbar utveckling
  • Utbildningens betydelse för forskning (forskningsanknytning)

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Kvalitetsuppföljning

SUHFs ramverk
1. Grundläggande komponenter i ett lärosätes kvalitetssystem för forskning

1.2 Kontinuerlig uppföljning 

Lärosätena säkerställer att de kontinuerligt samlar in, analyserar och använder information med bäring på forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, prioriteringar och strategiska beslut.

2. Teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka

2.1 Forskningens utveckling och förnyelse 

Lärosätena arbetar systematiskt med att skapa former och utrymme för forskningens/ forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

Med kvalitetsuppföljning av högskolans forskning avses det utfall och de underlag som kontinuerligt samlas in och analyseras. Högskolan använder därefter relevant information som genereras av kvalitetssystemets olika delar för att säkerställa att all forskningsverksamhet som bedrivs vid högskolan är av hög kvalitet.

Verksamheten samlar systematiskt in nyckeltal och annan relevant information för analys av de behov som finns på högskolans olika nivåer. Detta görs löpande och ingår i högskolans gemensamma verksamhetscykel. 

Uppföljningen inkluderar både kvantitativa och kvalitativa uppgifter, exempelvis bibliometri och olika analyser. Uppföljning görs i samband med verksamhetsdialoger från ledningsnivå ned till enskilda forskargrupper. Ytterligare nedbrytning till varje individuell forskare och medarbetare görs via exempelvis medarbetarsamtal.

Den löpande kvalitetsuppföljningen följer en vid högskolans fastställd process där uppföljning och spridning av goda exempel utgår från ett systematiskt förarbete. I detta ingår framtagande, beslut och genomförande av aktiviteter. Centralt i modellen är forskargruppernas forskningsplan.

Den löpande uppföljningen utgör också underlag till de kvalitetsutvärderingar av högskolans forskningsverksamhet som genomförs enligt en fastställd utvärderingscykel.

Aktiviteter som ingår under kvalitetsuppföljning är till exempel arbete med:

  • Verksamhetsdialoger
  • Forskningsplaner
  • Nyckeltal
  • Medarbetarenkät
  • Utvecklingssamtal/medarbetarsamtal

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Kvalitetsutvärdering

SUHFs ramverk
1. Grundläggande komponenter i ett lärosätes kvalitetssystem för forskning

1.3 Återkommande granskning 

Lärosätena säkerställer att deras forskningsmiljöer/forskning återkommande genomgår genomlysningar i nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning, på det sätt som lärosätet finner lämpligt, för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter. Lärosätet har system för att fånga upp och ta hand om de rekommendationer som sådana granskningar ger upphov till.

2. Teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka

2.1 Forskningens utveckling och förnyelse 

Lärosätena arbetar systematiskt med att skapa former och utrymme för forskningens/ forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

2.5 Stödverksamhet och forskningsinfrastruktur 

Lärosätena arbetar för att forskningen har ändamålsenligt stöd samt har processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer.

Genom regelbunden utvärdering granskas resultatet av den forskning som bedrivs vid högskolan. Syftet med dessa utvärderingar är att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsområden. Som underlag för bedömning finns fastställda kriterier, en självvärdering och utfallet av högskolans kontinuerliga uppföljning. Resultatet från utvärderingarna ligger till grund för handlingsplaner där konkreta åtgärder listas. I de fall som förbättringsåtgärder är av större omfattning resurssätts dessa. I övrigt hanteras de inom ramarna för den ordinarie verksamhetsplaneringen.

Utvärdering genomförs via extern granskning inklusive audit och utgår från sex identifierade forskningsområden vid högskolan. Ett forskningsområde kan bestå av en  eller flera utvärderingsenheter. Innan varje granskningsomgång fattas beslut om forskningsområdets utvärderingsenhet(er). En utvärderingsenhet tilldelas en bedömargrupp bestående av externa och interna bedömare.

Utvärderingsprocessen för forskning följer i grunden samma logik som utvärdering av högskolans utbildningsverksamhet och genomförs i en cykel om sex år. Tidsperioden för att utvärdera en utvärderingsenhet i denna cykel är 2.5 år från det att processen initierats till dess att återrapportering skett. Dessa utvärderingar är planerade att sammanfalla och överlappa med utvärderingen av utbildningar inom en given miljö. I relation till miljöns utbildningar kommer forskningen att utvärderas först.

Utvärderingsprocessens fyra faser är:

  • Initiering (juni-december): Utvärderingsenheter inom forskningsområdet beslutas, bedömningsunderlag tas fram och bedömargrupp utses.
  • Genomförande (januari-maj): Bedömargruppen informeras och tilldelas underlag, audit genomförs och bedömargruppen sammanställer en rapport.
  • Analys (juni-december): Analys av bedömargruppens rapport varefter handlingsplan upprättas.
  • Återrapportering (januari-december): Resultatet av utvärderingen offentliggörs och kommuniceras. En implementering av utvecklingsåtgärderna ska finnas listade i handlingsplanen.

Första utvärderingsomgången inom sex-årscykeln kommer att påbörjas under hösten 2020.

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Kvalitetsutveckling

SUHFs ramverk
2. Teman och förutsättningar som kvalitetssystemet ska täcka

2.1 Forskningens utveckling och förnyelse 

Lärosätena arbetar systematiskt med att skapa former och utrymme för forskningens/ forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

Kvalitetsutveckling pågår ständigt och integrerat i det kontinuerliga kvalitetsarbetet, via löpande uppföljning och genom återkommande extern utvärdering. Löpande förs den information som kvalitetssystemet genererar upp och ned i organisationen och binder samman högskolans kvalitetssystem som en helhet. Goda exempel och rutiner ska spridas och kommuniceras mellan högskolans olika organisatoriska delar. Samtliga förbättringsåtgärder ska återkopplas till förutsättningar så att de i sin tur kan följas upp och uppdateras vid behov.

Genom att kvalitetssäkra högskolans forskningsverksamhet och forskningens förutsättningar främjas också forskningens förnyelse.

Aktiviteter inom ramen för kvalitetsutveckling är till exempel arbete med:

  • Omhändertagande av information genererad från kvalitetssystemet
  • Spridning av informationen
  • Kommunikationsplaner

Tillbaka till Kvalitetsprocessens delar

Styrdokument och rutiner

Självvärdering inför UKÄ:s utvärdering