Referera enligt Harvard

Harvardsystemet började användas 1881 vid Harvard University i USA och är idag ett vedertaget system för referenshantering inom många ämnen. Det finns dock ingen fastställd standard utan det finns olika tolkningar och olika rekommendationer för hur Harvardstilen ska se ut. Denna guide innehåller en sådan tolkning.

Harvardsystemet hör till (författare-år)-stilarna och består av två delar, en hänvisning i texten (texthänvisningen) och en bibliografisk beskrivning i källförteckningen (referensen). Informationen som anges i texthänvisningen skall överensstämma med det inledande namnet eller ordet i referensen i källförteckningen. Informationen i texthänvisningen pekar på en specifik referens i den alfabetiskt ordnade källförteckningen.

Alla exemplen i guiden visar hur det ska se ut I din text och hur Referensen i källförteckningen ska skrivas.

Texthänvisningen

Texthänvisningen består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans utgivningsår. Varje gång du använder information eller uppgifter från en annan källa ska du skriva en texthänvisning. Det viktiga är att det som står i din texthänvisning tydligt pekar på den aktuella referensen i din källförteckning. Det får inte finnas minsta tvivel om vilken referens du hänvisar till.

Texthänvisningen placeras i den löpande texten, inuti den mening där du refererar till källan i fråga.

I din text:
…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).
…constructive alignment (Biggs 1999) innebär att...

Du kan också välja att väva in författarens namn i din text och behålla utgivningsåret inom parentesen.

I din text:
…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Vilket av dessa skrivsätt man föredrar varierar i viss mån mellan olika discipliner. Följ praxis inom ditt ämnesområde. Om du inte uppfattat att endera skrivsättet är mer vedertaget inom din utbildning så går det bra att växla mellan skrivsätten i din text.

Det är viktigt att du formulerar dig så att det är tydligt vilken information du har hämtat från en viss källa. Ibland kan det till exempel vara bra att upprepa texthänvisningen inom ett stycke för att läsaren ska förstå att hela stycket hör till källan i fråga. Se följande exempel.

I din text:
John Biggs (1999) utgångspunkt är att kursmål, läraktiviteter och examination ska utformas till en sammanhängande helhet i syfte att stödja studenternas lärande. Vidare betonar Biggs (1999) vikten av att presentera lärandemålen för studenterna i början av kursen...