Harvardsystemet började användas 1881 vid Harvard University i USA och är idag ett vedertaget system för referenshantering inom många ämnen. Det finns dock ingen fastställd standard utan det finns olika tolkningar och olika rekommendationer för hur Harvardstilen ska se ut. Denna guide innehåller en sådan tolkning.

Harvardsystemet hör till (författare-år)-stilarna och består av två delar, en bibliografisk beskrivning i källförteckningen (referensen) och en hänvisning i texten (texthänvisningen). Informationen i texthänvisningen pekar alltså alltid på en specifik referens i den alfabetiskt ordnade källförteckningen.

Exemplen i guiden visar hur det ska se ut I din text och hur Referensen i källförteckningen ska skrivas.

Källförteckningen 

En källförteckning är en lista över de källor som använts i ett arbete. Här finns detaljerade uppgifter som behövs för att läsaren ska kunna identifiera vad det är för typ av dokument och även kunna söka fram det. Källorna ordnas alfabetiskt efter författarnamn, eller motsvarande. Källförteckningen placeras i slutet av arbetet.
Varje typ av publikation eller dokument beskrivs på ett unikt sätt i referenslistan. I denna guide får du information om hur referenser till olika typer av källor skall utformas.

Exempel på hur en källförteckning kan se ut finns på sidan Källförteckningen i denna guide.

Texthänvisningen

Texthänvisningen består av en parentes som vanligtvis innehåller författarens efternamn och källans publiceringsår (inte tryckår). Varje gång du använder information eller uppgifter från en annan källa ska du skriva en texthänvisning. Det viktiga är att det som står i din texthänvisning tydligt pekar på den aktuella referensen i din källförteckning.

Texthänvisningen placeras i den löpande texten, inuti den mening där du refererar till källan i fråga.

I din text:
…en modell som kallas constructive alignment (Biggs 1999).
…constructive alignment (Biggs 1999) innebär att...

Ett alternativt skrivsätt är att väva in författarens namn i din text och endast skriva utgivningsåret inom parentesen. Detta kan vara ett sätt att ytterligare lyfta författaren. 

I din text:
…constructive alignment utvecklad av John Biggs (1999) är en väl etablerad modell som…

Vilket av dessa skrivsätt man föredrar varierar i viss mån mellan olika discipliner. Följ praxis inom ditt ämnesområde. Om du inte uppfattat att något av skrivsätten är mer vedertaget inom din utbildning så går det bra att alternera mellan dem i din text.

Det är viktigt att du formulerar dig så att det är tydligt vilken information du har hämtat från en viss källa. Ibland kan det till exempel vara bra att upprepa texthänvisningen inom ett stycke för att läsaren ska förstå att hela stycket hör till källan i fråga. Se följande exempel.

I din text:
Biggs (1999) utgångspunkt är att kursmål, läraktiviteter och examination ska utformas till en sammanhängande helhet i syfte att stödja studenternas lärande. Vidare betonar Biggs (1999) vikten av att presentera lärandemålen för studenterna i början av kursen...

Sida i texthänvisningen
När man hänvisar till information ur en längre publikation som en bok eller rapport är det vanligt att ange på vilka sidor informationen är hämtad. Detta som en hjälp till läsaren att hitta rätt i en text på hundratals sidor. Här varierar dock praxis. Följ instruktioner från din lärare eller handledare. 

I vissa exempel i denna guide anges sida i texthänvisningen.

I din text: 
En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30) kallar heavy users av biblioteket...
En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30-33) kallar heavy users av biblioteket…
En del lärare är vad McGuinness (2007, s. 30, 33) kallar heavy users av biblioteket…

Källor utan sidnumrering
En del elektroniska källor, till exempel vissa e-böcker, innehåller ingen sidnumrering.
Då får du på annat sätt tala om var i texten informationen finns genom att ange kapiteltitel, underrubrik och/eller stycke.

I din text:
(Czachor 2016, Kap: Getting to Know Knits and Stretch Fabrics, Stycke: Four-Way Stretch)

Mer information om källförteckningen och texthänvisningen hittar du i Harvardguiden i pdf.