Källkritik – uppsåtligt vilseledande källor

Misinformation och desinformation

Misinformation (felaktig information) och desinformation (avsiktligt falsk eller vilseledande information) är två begrepp som liknar varandra men skiljer sig åt när det gäller syftet. Misinformation kan skapas av någon som har missförstått fakta om något och sen spridit detta vidare utan att veta att informationen är felaktig eller vilseledande. Det finns alltså en risk att vi sprider misinformation utan att veta om det när vi delar inlägg på sociala medier eller sprider vidare ett rykte. Det är därför viktigt att vara kritisk när man delar någon annans inlägg. Desinformation däremot ges i syfte att orsaka skada.

Upphovet till desinformation

Det finns flera anledningar till att någon eller några skapar desinformation. Här är några exempel på anledningar:

  • Ideologiska skäl 
    Det vill säga för att övertyga fler om att en viss åsikt är rätt.
  • Tjäna pengar
    Om man publicerar otroliga och kontroversiella påståenden kan det leda till att fler personer klickar sig in och läser och delar artiklarna, vilket i sin tur innebär att skaparna får ökade reklamintäkter.
  • Informationspåverkan
    Det är när en stat försöker manipulera en annan stats befolkning. Statlig desinformation skapas för att gynna den egna statens intressen och bidrar till att skapa osäkerhet och förstärka splittringar i andra länder och det egna. 
  • Internettroll
    Det finns också en typ av personer som skapar desinformation för att driva med och vilseleda människor och samhället. Ofta är deras mål att få så mycket uppmärksamhet som möjligt och de vill få sina påhittade nyheter och åsikter att visas på många populära och synliga ställen. De vill också trigga människor och skapar uppståndelse med hjälp av starka känslor.

Desinformation är inte bara farligt eftersom människor tror på den utan också eftersom det leder till att vi misstror alla källor till information. Hur vet vi egentligen att något är sant när allt verkar mer eller mindre lögn eller vinklat?

Möjliga källor till misinformation

Två omständigheter som kan leda till misinformation är satir och statistik. Två helt skilda företeelser som kan leda till att misinformation skapas. 

  • Satir
    Det är en sorts uttrycksform vars syfte är att förlöjliga eller håna någon eller något. Satir används ibland som retoriskt grepp, antingen för att provocera eller försätta motståndaren i försvarsposition, ofta gällande större samhälleliga frågor. Detta riskerar att missförstås när mottagaren missar den ironiska eller satiriska tonen och kan i värsta fall leda till falsk ryktesspridning.
  • Statistik
    Emellanåt en stor källa till misinformation eftersom statistiken ofta kan tolkas och presenteras på väldigt olika sätt. Det går att vinkla resultatet åt det håll som passar bäst, att visa endast en del av resultatet eller lyfta fram vissa resultat mer än andra – plocka russinen ur kakan. Många har stor respekt för statistik så staplar, diagram och procent kan vara ett redskap för att ge tyngd åt viss fakta även om det visar sig att grundpremisserna varit ganska dåliga.

Undvik att sprida misinformation

Källkritiken är otroligt viktig för att inte råka sprida misinformation, att verkligen fundera över vilka källor vi litar på och vad vi väljer att sprida vidare. Det är inte fel att fundera över varför du tror på de saker som du tror på.  Det är också nyttigt att lyssna på människor med andra åsikter än våra egna. På så sätt kan vi avgöra hur våra egna åsikter skiljer sig från andras och vilka argument som gör att andra är övertygade om att de har mer rätt än vad du har.

Det kan kanske kännas tröstlöst att känna till att det finns så mycket desinformation i världen men ta det istället som en chans att utveckla din källkritiska sida och kontrollera alltid ordentligt innan du delar något som någon annan delar så du inte blir en del av desinformationen!

Nästa del i serien om källkritik kommer att ta upp vem eller vad som avgör vilken information du får tillgång till.

Läs mer

Här tipsar vi om vidare läsning inom området uppsåtligt vilseledande information.

Om deepfake: Internetstiftelsen har en bra artikel som visar hur deepfake fungerar och tips på hur du upptäcker att något är just deepfake. Läs om deepfake hos Internetstiftelsen.

Om konspirationsteorier: EU-kommissionen har tillsammans med Unesco publicerat tio faktablad för att utbilda allmänheten så att de kan upptäcka och avslöja konspirationsteorier. Ta del av faktabladen om konspirationsteorier här.

Organisationer som jobbar mot desinformation

Det finns olika organisationer, myndigheter och övriga som ständigt arbetar kring de här frågorna och som försöker göra Internet till en plats som vi kan lite lite mer på. 

Snopes: Det här är en internationell faktakontrollresurs med faktagranskning och undersökande rapportering. Här kan du ta del av Snopes webbsida.

Myndigheten för psykologiskt försvar: En helt nyinrättad svensk myndighet som har i uppdrag att leda arbetet med samordning och utveckling av myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar. Här kan du ta del av myndighetens webbsida.

Källkritikbyrån: Är ett projekt som arbetar för att hjälpa människor att bli självsäkra och medvetna nätanvändare. Här kan du ta del av Källkritikbyråns webbsida.

I en serie inlägg går biblioteket igenom några centrala delar av begreppet källkritik och ger tips på hur du kan granska och värdera information för att bedöma om den är relevant och trovärdig.

Del 1 i serien om källkritik: Kolla källan