Från Bibliotekarieutbildning till doktorsexamen i biblioteks- och informationsvetenskap – hur gick det till?

Biblioteks- och informationsvetenskap (B&I) är sedan 1991 en akademisk disciplin i Sverige, numera etablerad vid fem lärosäten. Utvecklingen från yrkesutbildning till ämnesutbildning formades i ett maktspel mellan akademi, profession och politik som präglar både historien och framtiden. Hur såg spelet ut? Vad betyder det? 

Tid

 11:30-11:50, torsdag 22/9

Plats

F3

Medverkande

Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås, och Lena Skoglund, lektor vid Bibliotekshögskolan 1975-89, f d bibliotekschef och länsbibliotekarie i Örebro och Västra Götaland.

Hur ska vi kunna öppna en pdf om 100 år?

Musik, fotografier, videor, vetenskaplig data och konst är exempel på innehåll som idag förpackas digitalt. Hur ska institutioner som samlar enorma mängder digitalt innehåll - bibliotek, museer, arkiv, och forskningsmiljöer - kunna säkerställa att materialet är tillgängligt även i framtiden? Kommer vi ens att veta vad en iPod var om 100 år? Om våra barnbarn hittar en cd, kommer de att kunna ta del av den musik som finns lagrad på den? En diskussion utifrån de senaste forskningsrönen om digitalt bevarande från det europeiska forskningsprojektet PERICLES och aktuella erfarenheter från stora aktörer som arbetar med digitalt bevarande.

Tid

 12:00-12:45, torsdag 22/9

Plats

 E1

Medverkande

Christine Sauter, PERICLES Project Manager, King's College London (KCL), Efstratios Kontopoulos, PERICLES researcher, CERTH-ITI, Center for Research & Technology Hellas,  Maria Cavallin Aijmer, fil. dr., Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet,Sanja Halling, Digisam, Riksarkivet, Bengt Neiss, Kungliga biblioteket, Göran Kristiansson, Riksarkivet, eARD project manager.

Moderator

Nasrine Olson, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

Mer om forskningen bakom

Till forskningssidan för projektet "Evolving Semantics (PERICLES)"

Folkbiblioteken och flyktingarna

Dagens och framtidens flyktingströmmar berör i högsta grad de svenska biblioteken. Biblioteken har unika möjligheter att stödja flyktingar i integrationsprocessen. De fungerar som ett centrum för information och kultur, en hub för lärande och en mötesplats med unikt låga trösklar för inkludering. Men vad vet vi om vilka informationsbehov flyktingar har? Vilka av dessa behov kan just folkbiblioteken möta och hur kan de bäst arbeta för att så ska ske? Hör en diskussion kring dessa frågor med representanter från biblioteksfältet och den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen.

Tid

 10:00-10:45, fredag 23/9

Plats

E1

Medverkande

AnnMari Davidsson, enhetschef för biblioteken i SDF Angered, Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie, Malmö, Anja Dahlstedt, verksamhetschef, Bibliotek Botkyrka, Niclas Lindberg, fd generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, Katarina Michnik, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

Moderator

Amanda Glimstedt, Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

Toleransen mot intoleransen

En gymnasieelev med uttalade nazistsympatier blir avstängd från skolans undervisning. Rätt eller fel? Läroplan och skollagen betonar individens frihet och integritet men också "solidaritet med svaga och utsatta". Å ena sidan ska skolans verksamhet alltså försvara och präglas av etiska grundläggande värden och därmed motverka alla former av intolerans och potentiella kränkningar. Ibland uttrycks detta i form av krav på nolltolerans. Å andra sidan ska yttrande- och åsiktsfriheten respekteras. Dessa värden kan i vissa situationer vara oförenliga. Problematiken väcker frågor om etik och juridik och om vad som håller samman såväl skolan som det demokratiska samhället.

Tid

 15:30-15:50, fredag 23/9

Plats

F2

Medverkande

Kennert Orlenius, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås.