När gör tekniken nytta och inte? – ny studie om digitalisering inom socialtjänsten

Collage Julia Carlsson och bild på socialsekreterare och barn.

Vill synliggöra det professionella omdömet

Julia Carlsson, universitetslektor vid Högskolan i Borås är en av forskarna bakom studien.

– Utgångspunkten är att socialsekreterarnas kunskap och erfarenhet ligger till grund för professionella ställningstaganden om när tekniken kan användas, respektive inte användas, i det egna arbetet och i arbetet gentemot medborgarna. Vi vill synliggöra hur det professionella omdömet bidrar i relation till tekniken inom människobehandlande verksamheter. Studiens resultat fyller den kunskapslucka som finns inom området och bidrar förhoppningsvis till en minskad risk för att vi bygger en digitaliserad socialtjänst utan utrymme för det professionella omdömet, säger Julia Carlsson.

Hon menar att det är angeläget att belysa socialsekreterares arbete och yrkesroll mot bakgrund av att den digitala utvecklingen tagit stora kliv framåt inom socialtjänsten de senaste åren.

– Socialsekreterarna arbetar med människor och har stort handlingsutrymme för att möta upp individuella behov, vilket inte alltid rimmar väl med den digitala teknikens standardiserade förfaranden. Dessutom är socialsekreterare vad man kan kalla en semiprofession som kännetecknas av en otydlig, fragmenterad och ibland även osynlig kunskapsbas. Vi behöver därför tydliggöra, identifiera och uttala professionens kunskaper och kompetenser för att vi inte ska ersätta det professionella arbetet med digitala alternativ i tron på att arbetet är standardiserat till sin karaktär, säger hon.

Ett omfattande digitaliseringsarbete

Rådgivning via chatt och appar, digitala möten, ”mina sidor” och e-ansökningar är exempel på digitala verktyg som erbjuds brukare och klienter inom socialtjänsten idag. För socialsekreterare handlar det bland annat om att använda olika digitala kommunikationsplattformar, dokumentationssystem och ett automatiserat beslutsstöd i arbetet.

Studien ska undersöka verksamheterna ekonomiskt bistånd och barn och familj, vilka är områden som antingen har eller är på väg att digitaliseras.

– Ekonomiskt bistånd är den verksamhet inom socialtjänsten som är mest uppmärksammad för sitt digitaliseringsarbete, men vi kan även märka att en liknande utveckling är på gång för verksamheten barn och familj. Här har automatisering och användandet av olika typer av algoritmer ännu inte utvecklats i samma utsträckning som i många andra länder. Men det antas vara ett område som under kommande decennium blir föremål för omfattande digitalisering, säger Julia Carlsson.

Teknik som barriär eller avlastning?

Forskningen som hittills gjorts ger ingen entydig bild av för- och nackdelar med användning av digitala verktyg inom socialtjänsten.

– En del socialsekreterare upplever att digitala verktyg skapar en barriär mellan dem och deras klienter. Det leder till en begränsad insyn i deras livssituation och de bakomliggande behov som, vid exempelvis ekonomiskt bistånd, är avgörande för att de kan försörja sig själva. Andra socialsekreterare upplever att digitala verktyg avlastar och öppnar upp för ett större utrymme för det sociala arbetet, som exempelvis förändrings- och motivationsarbete, säger Julia Carlsson.

Det finns forskning som visar att digitala verktyg medför en minskad kontakt mellan socialsekreterare och medborgare och att medborgare därför i högre utsträckning står utlämnade till att själva driva sina ärenden.

– Det kan givetvis vara till klienternas nackdel då de många gånger befinner sig på en plats i livet som gör det svårt att vara pådrivande, säger hon.

Agerar för att kompensera tekniken

Det finns studier som visar att användningen av digitala system kräver förkunskaper vilket skapar risk för ett digitalt utanförskap och en minskad likvärdighet i tillgången till välfärdens tjänster.

– Dock är bilden mer komplex än så då det finns forskning som visar att socialsekreterare, som upplever att deras klienter drabbas, agerar för att kompensera tekniken på olika sätt. Det kan handla om att prioritera hembesök framför digital dokumentation och att prioritera samtal ansikte mot ansikte framför fullständiga svar i dokumentationsmallar. Följden blir då att kontakten inte förändras i stor utsträckning och inte heller medborgarnas situation, säger Julia Carlsson.

Läs mer

Studien finansieras av Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och ska pågå under tre års tid. Studien samfinansieras av FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) och är ett resultat av planeringsbidrag från Centrum för välfärdsstudier (CVS).

Läs mer om projektet

FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS)

Centrum för välfärdsstudier (CVS)