Bild från ForskarFredag

Forskar Grand Prix 2019

Forskar Grand Prix är Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare. Varje år hålls det deltävlingar runt om i landet och för sjätte gången kommer en av deltävlingarna hållas i Borås.

Forskar Grand Prix går ut på att varje tävlande forskare får 4 minuter på sig för att presentera sin forskning på ett så begripligt, fängslande och inspirerande sätt som möjligt. Nytt för i år är att forskarna kan välja att hålla sin presentation på engelska. Den forskare som expertjuryn tillsammans med publiken anses lyckats bäst med sin presentation vinner deltävlingen och får en plats i finalen i Stockholm.

Alla är välkomna att komma och lyssna på forskarnas presentationer, gymnasieelever är särskilt inbjudna. Under rösträkningen bjuder vi på fika och underhållning. Det är kostnadsfritt att delta. Om ni kommer en hel skolklass vill vi att ni anmäler er.

När: Torsdag 26 september
Tid: 13:00-14:30
Plats: M204, Högskolan i Borås (Sandgärdet, samma byggnad som biblioteket). Karta över högskolans campus.
Kostnad: fri entré



Tävlande forskare

Akram Zamani

Docent i resursåtervinning, Högskolan i Borås

Hållbara svamptextilier från matavfall

Det finns stor efterfrågan för hållbara textilier. Idag i textilindustrin används stora mängder energi, vatten och kemikalier och det är brist på bomull. De flesta av oss går runt i kläder av syntetiska material, som släpper ifrån sig mikroskopiska plast-partiklar varje gång vi tvättar. Det finns en stor oro för hur de påverkar oss människor, djur och miljö omkring oss.

Samtidigt finns ett annat stort miljöproblem: Det slängs otroligt mycket bröd. Cirka 80 000 ton bröd hamnar i soporna varje år i Sverige, vilket är en förlust både ekonomiskt och för miljön.

Min forskning handlar om ett nytt tillvägagångssätt för att ta itu med båda problemen genom att använda brödavfall för produktion av nya hållbara textilier. Vi låter svampar växa på gammalt bröd. Vi skapar garn och textilier från svampfibrerna. Vi hoppas att svamptextilerna kan komma att användas för olika ändamål. Tyg är en sak, men vi tittar också på hur svamptextilen kan användas inom sjukvården, för till exempel bandage eller kirurgtråd som absorberas av kroppen.

På det här sättet löser vi två miljöproblem på samma gång. Vi använder ett material som annars skulle ha hamnat i soporna, och vi tar fram en miljövänlig textil som inte kräver en massa vatten samt farliga kemikalier. 

Mer information om Hållbara svamptextilier

Hanna Wittrock

Universitetslektor inom Textil och mode, Textilhögskolan

Drömmen om den hållbara konsumtionen på sociala medier

En av världens smutsigaste och mest miljöskadliga industrier är modeindustrin. Dess framträdande position kan till stor del förstås utifrån den roll konsumtion har i det senmoderna samhälle vi lever i, där shopping av kläder och mode nästintill blir synonymt med självförverkligande. En motsatt strömning är en antikonsumistisk trend som betonar hållbarhet och återvinning. Det finns en föreställning om att second-handkonsumtion, inom t.ex. shoppinggrupper på Facebook, är en del av en miljömässigt hållbar konsumtion som på sikt kan minska det stora textilavfallet.

Min forskning handlar om detta fenomen, ett av de mest oväntade och snabbast växande konsumtionsrelaterade verksamheterna just nu, nämligen konsumtionen av second hand-mode på sociala medier. Trots att drömmen om det hållbara, antikonsumistiska livet är en viktig drivkraft för konsumtionen av second hand på sociala medier pekar mina resultat på att utbytet och konsumtionen på sociala medier kan vara starkt beroendeframkallande och i förlängningen sänka tröskeln för förstahandsköp i butik.

Min drivkraft är att kartlägga och förstå shoppingen på kanaler som Facebook, Tradera och Instagram. Hur förhåller sig det sociala samspelet till det rena konsumtionsbegäret? Och går det att uppnå en hållbar modekonsumtion av second-hand på sociala medier?

Jon Edman Wallér

ST-läkare på Vårdhygien, SÄS, och doktorand vid Göteborgs universitet

Var tionde patient blir sjuk på sjukhus - så kan vi stoppa infektionerna 

Omkring var tionde patient som hamnar på sjukhus drabbas av infektioner. Det leder till längre vårdtider, ökade kostnader och framför allt onödigt lidande för patienten. En av de vanligaste infektionerna orsakas av en bakterie som ger inflammation i tarmen, ofta efter antibiotikabehandling. Bakterien kan spridas i form av sporer, som är som små tåliga bakteriefrön som överlever nästan allt.

Min forskning handlar om hur man kan förhindra att dessa infektioner uppstår. Ett sätt är att använda antibiotika som är mer skonsamma mot den egna tarmfloran, ett annat är att så tidigt som möjligt upptäcka när patienter smittar varandra.

Karin Cedergren

Forskar inom fysik, RISE

Det elektroniska kilogrammet

Den 20:e maj i år fick kilogrammet en ny definition. Då genomgick världens mest använda system för måttenheter, SI-systemet, en modernisering som innebär att alla SI-enheter nu går att härleda från en samling av sju naturkonstanter. Det betyder att kilogrammet, den enda kvarvarande mänskligt skapade prototypen i SI-systemet, äntligen fått en definition som passar vår moderna tidsålder.

Istället för att kilot definieras som massan av ”världskilogrammet”, en metallcylinder som förvaras i Paris, så kan nu kilogrammet härledas till Plancks konstant - en naturkonstant som introducerades i samband med kvantfysikens födelse.En metod för att realisera ett kilogram med spårbarhet till Plancks konstant är att använda sig av en så kallad Kibblevåg som med en mycket hög noggrannhet kan balansera en godtycklig vikt mot en elektromagnetisk kraft.

Mitt forskningsarbete går ut på att tillsammans med mina kollegor på RISE, och inom ramarna för ett internationellt samarbete, utveckla den nya generationens Kibblevåg som i Sverige kommer att ersätta vårt tidigare rikskilogram som är en kopia av metallcylindern i Paris.

Karin Högberg

Universitetslektor inom vårdvetenskap, Högskolan i Borås

”Underlivsläckage” – pinsamt och äckligt!

Ja, det blir rätt ofräscht. I alla fall om man inte kan ta hand om det på ett smart sätt. Och den möjligheten saknar en halv miljard kvinnor! Min och min kollega Lena Berglins forskning handlar om utveckling av sanitetsskydd vid menstruation, förlossningsblödning och urinläckage. Behovet är stort bland fattiga kvinnor som får infektioner, blir förnedrade och socialt utstötta om de inte kan hantera sin blödning eller sitt läckage på ett säkert och hygieniskt sätt. Genom att utveckla en återanvändningsbar binda som fungerar som en behållare istället för en absorbent blir den dels ekonomiskt överkomlig, och samtidigt enkel att rengöra och snabbtorkande och därmed hygienisk att återanvända. Genom vår forskning kan vi bidra till hälsa, jämlikhet och en hållbar konsumtion!

Läs mer om projektet Spacerpad

Konferencier:

Marc Hermansson

Kommunikatör
Högskolan i Borås






Jury:

Emma Sorbring
Professor i barn- och ungdomsvetenskap
Högskolan Väst
Bedömer: forskningen

 

 

 


Sara Nygren
Reporter
P4 Sjuhärad, Sveriges Radio
Bedömer: begripligheten

 

 

 

Lennart Eriksson
Skådespelare
Borås Stadsteater
Bedömer: scenframträdandet

 

 

 


Läs mer

Deltävlingar i Forskar Grand Prix (extern länk)

När Boråsforskare vann Stockholmsfinalen 2016 (extern länk)

När Boråsforskare vann Stockholmsfinalen 2015 (extern länk)

Högskolans program för årets ForskarFredag.

Kontakt

Frågor eller funderingar? Kontakta lina.farm@hb.se.