Johanna återvinner rester från äppelmusterier

Johanna Avelín

Det har varit en mycket spännande vinter för Johanna som tillbringat en stor del av den i ett labb där hon har experimenterat med de äppelrester som blir över vid tillverkningen av äppelcider eller äppelmust. Idén fick hon av en bekant som är delägare i det lilla musteriet ’Lyckans äpple’.

Johanna Avelín
Från: Västerås
Studerar: Kemiingenjör – tillämpad bioteknik, 180 hp

– De får cirka två ton äppelrester över, som de inte vet vad de ska göra av och därför ville jag undersöka på vilket sätt man kunde ta tillvara dem, säger Johanna.

Lyckans äpple är ett litet företag i jämförelse med Kiviks musteri och Herrljunga cider. Herrljunga cider får tillexempel 30-40 ton äppelrester över per år. I dagsläget går Herrljungas äppelrester till att göra biogas.

– Men mängden förväntas öka och det är synd att bara slänga dem, tillägger Johanna.

Det enda som Lyckans Äpple använder i tillverkningen av äppelmust är själva saften, men efter att den pressats ut ur äpplena finns det mycket kvar som skulle kunna återanvändas i andra livsmedel. Äpplen är till exempel rika på C- och E-vitamin, kalcium och järn. Skalet är fullt av antioxidanter, vilka behövs till en rad olika processer i kroppen. Kombinationen av fosforsyra och fibrer gör att äpple dessutom har väldigt positiva effekter på kroppens matsmältning, blodsocker och kolesterol.

Experimenten har varit många

Johanna plockar fram ett av resultaten ur en påse som hon håller fram mot mig för att smaka på.

– Det här skulle kunna fungera som basen i en müsli, det innehåller fibrer, vitaminer och mineraler och tillsammans med lite annat smått och gott har det mycket bra smakpotential, berättar hon.

Jag tar en liten nypa ur påsen och konstaterar att det mycket riktigt ser ut som en helt vanlig müsli. Smaken verkar helt okej, den som gillar äpplen gillar säkert en müsli av torkade äppelrester. Johanna håller dessutom på att mala mjöl av de torkade äppelresterna. Planen är att bjuda lärare och kursare på äppelbaserade bakverk under redovisningen.

Inte bara müsli

Men det är inte bara müsli som tillverkats under den gångna vintern. Målet var också att framställa en spritsort, och det har hon lyckats med.

– Jag har provat mig fram genom att blanda olika mängder vatten och socker och använda olika lång jäsningstid. Den starkaste alkohol jag fick fram har en styrka på 10,5 procent och den har stor smakpotential, berättar Johanna.

Även om själva processen är relativt billig, säger Johanna att det krävs en del stora investeringar för äppelmusterierna, men hon hoppas ändå på att ha inspirerat de stora äppelmusterierna.

Text: Emma Lindh
Porträttfoto: EmmaLindh
Foto: Mostphotos