Doktorander presenterar sina studier under forskarlunch

Doktorander som går forskarutbildningen "Människan i vården". Bilden tagen i samband med forkarlunchen 14 mars, 2018. Foto: Henrik Grönberg

Malin Jakobsson studerar ungdomars sömn – att främja och stödja hälsa


Beskriv din forskning
Ökningen av sömnsvårigheter hos unga är oroande och bristande sömn ses numera som ett folkhälsoproblem där konsekvenserna för individens hälsa och livssituation är påtaglig. Sömn är en hälsoaspekt som står i relation till förmågan att tillgodogöra sig skolans undervisning och faller därför inom ramen för skolhälsovårdens ansvar. Bidragande orsaker till denna växande problematik tros bland annat vara en ökad stress i skolan, upplevelser av ökade krav i samhället och en accelererande användning av IT-media.

Vad är syftet och målet med ditt projekt?
Forskningsprojektets övergripande syfte är att utforska ungdomars sömn och faktorer som påverkar deras sömn.

För att utveckla det främjande arbetet kring sömnen behövs kunskap som baseras på ungdomarnas egna upplevelser. Forskning där ungdomarnas egna berättelser lyfts fram är i dagsläget begränsad både nationellt och internationellt. Avhandlingens fyra delstudier förväntas tillsammans ge en kunskapsgrund för elevhälsa, skola, föräldrar och samhället i stort i arbetet med att främja och stödja ungdomars sömn. Ungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter kommer att fångas genom avhandlingens fyra olika datainsamlingsmetoder vilka är: enkät, textsvar på öppen fråga, fokusgruppsintervjuer och workshops.

Varför behövs forskning på detta område?
Forskning om ungdomars sömn är av betydelse, detta eftersom sömnsvårigheter inte bara gör ungdomar trötta utan påverkar dem på många olika sätt. Några få nätters för lite sömn ger inga bestående skador, men det ger tillfälligt nedsatt inlärningsförmåga, problemlösningsförmåga, minne och koncentrationsförmåga. Alla dessa förmågor är viktiga för det dagliga arbetet i skolan. Dessutom påverkas ungdomens stresskänslighet och förmågan att bearbeta emotionell information. Att kunna bearbeta emotionell information är viktigt för att utveckla sin sociala kompetens.

Vid ihållande sömnsvårigheter kan ungdomen utveckla sömnproblem, detta stadie påverkar flera av kroppens hormonella system vilket kan leda till nedsatt immunförsvar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och fetma. Forskning visar även samband mellan ihållande sömnbrist och hyperaktivitet, sämre skolprestationer, lägre betyg, risk för depression och ångest.

Aleksandra Jarling studerar vård av äldre i hemmiljö och med komplexa vårdbehov


Beskriv din forskning
Min forskning fokuserar på vård av äldre med komplexa vårdbehov som vårdas i det egna hemmet. Att vårdas i hemmet är idag ett vanligt förekommande fenomen som berör många. Då antalet äldre ökar samtidigt som vi lever allt längre, ökar också behovet av vård och omsorg vilket ställer höga krav på en mer avancerad och tillgänglig vård i hemmet. Denna situation påverkar den äldre när hemmet blir en arbetsplats men också den äldres anhöriga som tvingas ta ett stort ansvar. Situationen påverkar också de professionella vårdarna som arbetar i den äldre hem då vårdarna har den äldres önskemål att förhålla sig till men också ramar, styrning och lagar.

Vad är syftet och målet med ditt projekt?
Det övergripande syftet med min avhandling är att skapa kunskap om förutsättningarna för väl fungerande vård av äldre med komplexa vårdbehov som vårdas i det egna hemmet vilket inkluderar tre perspektiv; patientperspektivet, anhörigperspektivet och det professionella perspektivet

Varför behövs forskning på detta område?
Vård i hemmet blir allt vanligare och ställer allt högre krav. Det behövs mer kunskap på området för att kunna bedriva en vård och omsorg som är värdig och fokuserar på den äldres egna upplevelse när vården flyttar in.

Maria Claesson studerar sjuksköterskans patientnära ledarskap vid vård av äldre


Beskriv din forskning

Åldersfördelningen i Sverige och världen förskjuts allt snabbare mot en ökad andel äldre människor, det vill säga 65 år och över. Med ökad ålder ökar risken för hälsoförändringar som kan inverka på livssituationen för den äldre människan eller för personer i den äldre människans närhet samt ökar sannolikheten att den äldre människan blir beroende av andras hjälp.  Vårdandets främsta uppgift är att stödja och stärka människors hälsoprocesser till så god hälsa som möjligt genom att lindra effekterna av sjukdom och lidande. Sedan Ädelreformen infördes i Sverige 1992 har kraven på hemsjukvård stadigt ökat och till följd av att antalet vårdplatser inom sluten vård och i särskilda boendeformer minskar, ökar antalet individer som får hemsjukvård. Med färre antal slutenvårdsplatser förskjuts vårdinnehållet till att innebära att fler människor får kvalificerad vård i hemmet. Sjuksköterskan kan genom sin yrkesutövning vara den som bidrar med eller gör skillnad för den äldre människans upplevelse av hälsa genom att göra den äldre människan delaktig i sin hälsoprocess.

Vad är syftet och målet med ditt projekt?
Sjuksköterskans patientnära ledarskap ingår som en del i sjuksköterskans kompetensområde. Ledarskapet utgår från att sjuksköterskan har ett tydligt patientperspektiv i mötet med den äldre människan och dennes anhöriga samt i mötet med övriga i vårdteamet och ska inte förväxlas med chefens ledarskap. Sjuksköterskans patientnära ledarskap är ett otydligt begrepp som saknar en klar och tydlig definition.
Min forskning tillhör området äldreforskning. Avhandlingen syftar till att utforska sjuksköterskans patientnära ledarskap i kommunens hemsjukvård utifrån litteraturens,
äldre människors, anhörigas och sjuksköterskors perspektiv.

Varför behövs forskning på detta område?
Ökad andel äldre människor i befolkningen med ökat behov av vård i hemmet innebär utmaningar för sjuksköterskor som arbetar i kommunens hemsjukvård. Det behövs forskning inom området för att tydliggöra betydelsen av sjuksköterskans patientnära ledarskap som förutsättning för god vård för den äldre människan och dennes anhöriga samt för att kunna rikta insatser för utveckling av det patientnära ledarskapet i syfte att förbättra vården. Forskning behövs också för att synliggöra och tydliggöra sjuksköterskans patientnära ledarskap inom ramen för sjuksköterskeutbildning för att kunna möta de utmaningar vården och samhället står inför med tanke på en åldrande befolkning.

Text: doktorander

Foto: Henrik Grönberg