Läkarna William Kaelin, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza får medicinpriset 2019. Vad handlar deras forskning om?
– Syre är nödvändigt för att flertalet av kroppens celler ska kunna utvinna energi ur födan. Vi kan till exempel enkelt reglera syrebrist genom att andas mer och även börja tillverka fler röda blodkroppar. Dock kan syrenivåerna även variera lokalt i kroppen och dagens pristagare har visat att till och med enskilda celler kan ändra sitt utnyttjande av syre genom att förändra aktiviteten i olika gener. Dessutom har de kartlagt exakt hur denna reglering går till och det visar sig att det i centrum står en nyckelgen kallad HIF-1a (Hypoxia/Syrebrist Inducerande Faktor). Denna gen regleras på detaljnivå av hur mycket syre det finns i en cell och om det tex råder syrebrist så kommer HIF-1a att aktivera/inaktivera ett stort antal andra gener.

Hur har den kunskapen kommit till nytta?
– Syre är centralt för vår energiförsörjning och många olika medicinska områden drar därför nytta av fördjupad kunskap kring detta. Särskilt intressant är årets nobelpris för cancerforskningen då cancertumörer ofta lider brist på syre. I sådana cancerceller har man också sett att HIF-1a är aktiverat vilket man i sin tur tror är kopplat till flera viktiga utvecklingssteg i cancerprocessen, tex nybildning av blodkärl för att försörja cancercellerna med syre.I försök har man redan använt denna kunskap för att mer effektivt bedöma hur elakartade bröstcancertumörer är utifrån hur många hypoxi/syrebrist gener som är aktiverade/inaktiverade. Det finns också planer på hur man ska kunna utnyttja kunskapen kring HIF1-a reglerade gener i framtida cancerterapier.

Vad är dina reaktioner på att forskartrion Kaelin, Ratcliffe och Semenza får priset?
– Personligen tycker jag att det var roligt då jag som doktorand forskade kring cancer. Cancer betraktas ju som en sjukdom som uppstår pga förändring av geners uttryck men det finns också resultat som trycker på vikten av cancercellers metabolism i frånvaro av syre. Detta Nobelpris snuddar ju vid en skärningspunkt mellan mutationer i hypoxi-reglerade gener och cancercellers beteende vid syrebrist, vilket är lite spännade tycker jag.

Var det en låg- eller högoddsare att just de vann?
– En lågoddsare enligt mig – men å andra sidan blir jag alltid överraskad.

Tack! Vi passar också frågan till Johan Herlitz, senior professor i vårdvetenskap, som bedrivit forskning kring kardiovaskulära sjukdomar sedan 1976. Vad är din reaktion på årets medicinpris? 
– Min forskning är ju i allra högsta grad associerad med syrebrist i centrala organ såsom hjärta och hjärna och jag är glad att forskning kring syre och syrebrist uppmärksammas. Många av våra folksjukdomar som hjärtinfarkt och stroke handlar åtminstone till en del om detta.

Läs mer

Nobelevent på Högskolan 2019

Text: Lina Färm
Foto: Ulf Nilsson