I dag rötas matavfall, jordbruksavfall som gödsel samt avloppsslam för produktion av metan eller biogas. Målet med projektet är att ställa om dagens rötningsprocess från att framställa en enda produkt till ett bioraffinaderi där många olika produkter kan framställas. Genom att dela upp rötningsprocessen i flera steg med den nya tekniken går det att komma åt värdefulla flyktiga fettsyror.

Byggstenar till nya produkter

Mohammad Taherzadeh, professor i bioprocessteknik, som leder projektet, förklarar:

– Biogas eller metangas är ett viktigt förnybart ämne. Men den metangas som bildas i rötningsprocessen har i sig ett lågt kommersiellt värde, då metanet måste förädlas för att fungera som biobränsle till exempelvis fordon. Därför tittar vi nu på om vi kan utvinna flyktiga fettsyror, som i sin tur kan användas som byggstenar inom många olika produktionsområden som mat, djurfoder, läkemedel, textil och plast.

Kombinerar två tekniker

I projektet ska en plattform för att utvinna de värdefulla flyktiga fettsyrorna utvecklas. Denna plattform ska sedan kombineras med membranbioreaktorer. Med den nya tekniken är syftet att utvinna så mycket värdefulla fettsyror av så hög kvalitet som möjligt, innan de hinner omvandlas till metan. Flera olika konfigurationer för membranbioreaktorn ska utvecklas och användas för att kunna utvinna de flyktiga fettsyrorna ur olika slags kombinationer av avfall. Exempel på produkter som går att utveckla med fettsyrorna som byggstenar är butanol, som används som lösningsmedel för i exempelvis i parfym, fernissa, schellack, kåda, gummi och färgämnen, PHA (ett slags bioplast) och svampbiomassa, som kan användas som djurfoder.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och löper till och med 31 december 2022. Det genomförs i samarbete Lantmännen och belgiska företaget VITO, som utvecklar och membran och separationsprocesser.

Läs mer

Läs mer om projektet.

Läs mer om forskningen inom Resursåtervinning.

Text och foto: Solveig Klug