Läsning och bibliotek teman för två kapitel i årets SOM-bok

2019-06-04

Män och kvinnor konsumerar digitala böcker i samma utsträckning, och förtroendet för bibliotek kan ha att göra med politisk positionering. Detta är några av de resultat Bibliotekshögskolans forskare kom fram till genom den årliga undersökningen från SOM-institutet. Det har resulterat i två kapitel i årets SOM-bok ”Storm och stiltje”.

Det är forskarna Birgitta Wallin, Elisa Tattersall Wallin och David Gunnarsson Lorentzen från Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås som skrivit ett kapitel om den svenska bokmarknaden, medan forskarna Katarina Michnik och Catarina Eriksson skrivit om användandet av bibliotek.

Varje år genomför SOM-institutet vid Göteborgs universitet nationella undersökningar kring breda ämnen vars resultat publiceras i en årlig avhandling. Högskolan i Borås har i flera år medverkat med kapitel till boken, och i årets upplaga, Storm och stiltje, har högskolans forskare bidragit med två kapitel på tema bibliotek och läsning. Storm och stiltje släpps den 25 juni. Läs mer om SOM-institutet och deras undersökningar (extern länk)

Hej Birgitta, berätta om ert kapitel!

Birgitta Wallin: – I vårt kapitel tittar vi på bokmarknad och bokläsning, och har bland annat jämfört statistik på hur många tryckta böcker som lånas ut på folkbiblioteken med försäljning från bokhandeln och nätbokhandeln. Fortfarande lånas flera miljoner fler böcker ut på Sveriges bibliotek varje år än vad som säljs i bokhandeln. Samtidigt växer prenumerationstjänster på ljudböcker vars popularitet har rusat iväg de senaste åren.

Varför tror du att ljudböcker har blivit så populära?

– Det verkar som att vi i dag är så vana vid digitala betaltjänster för exempelvis musik och film, att vi gärna konsumerar böcker på samma sätt. En ljudbok gör dig även mer mobil, du kan lyssna samtidigt som du pendlar, motionerar, diskar eller städar. Människor som jobbar vid skärmar eller datorer hela dagarna kan också tycka det är skönt att i slutet av dagen bara få lyssna och inte läsa aktivt.

Vad tycker du är bland de viktigaste resultaten ni kom fram till genom SOM-undersökningen?

– Ett intressant resultat var att användandet av digitala böcker är jämt fördelat mellan könen. Där attraheras män i samma utsträckning som kvinnor av läsning, vilket inte gäller med tryckta böcker. Enligt statistiken läser 89 % av de tillfrågade kvinnorna minst en bok per år, medan siffran för män är 77 %. Men i digital läsning är vi lika. Män har till och med passerat kvinnor när det gäller fakta-e-böcker, dem läser betydligt fler män än kvinnor.

Hej Katarina, ert kapitel har titeln ”Allas bibliotek?”, varför valde ni den titeln?

Katarina Michnik: – För att enligt bibliotekslagen, och den övertygelse som finns i biblioteksvärlden, ska biblioteken vara till för alla, alla ska kunna använda ett bibliotek. Samtidigt visar tidigare studier att långt ifrån alla invånare använder bibliotek och att vissa grupper använder bibliotek i en större utsträckning än andra. Är biblioteken då verkligen till för alla?

Vilka är det som använder sig av biblioteken i dag?

– Tidigare studier visar att stadsbor och välutbildad medelklass besöker bibliotek i större utsträckning än lågutbildade eller invånare på landsbygden. I vår studie ville vi gå bortom socioekonomiska indelningar och titta på hur andra faktorer som politisk positionering och engagemang i valda aktiviteter samvarierar med biblioteksbesök. Det visade sig att sannolikheten är högre att de som placerar sig mer till vänster på en politisk vänster-högerskala har högre förtroende för bibliotek och besöker dem oftare än de som orienterar sig till höger.

Hur starkt är förtroendet för folkbiblioteken i Sverige i nuläget?

– Förtroendet är generellt högt, jag tror att många ser bibliotek som något positivt. Bibliotekens förtroende är förmodligen även mindre känsligt än om man jämför med andra institutioner som till exempel sjukvård och polis. Förtroende bygger på de förväntningar som finns på en verksamhet, i detta fall bibliotek. Om biblioteken erbjuder tjänster som omgivningen förväntar sig, stärks förtroendet för biblioteken. En allmän förväntning idag är att bibliotek ska erbjuda böcker och då främst skönlitteratur. Men när de även erbjuder andra tjänster som allmänheten inte väntar sig från ett bibliotek, kan det finnas risk för att förtroendet för bibliotek utmanas – detta är något som det behövs göras mer studier om.