Elever från de två klasserna på ekonomiprogrammet fyller upp de främre raderna i Sven Eriksonsgymnasiets aula. De har nyss börjat en kurs i sociologi, vilket lärarna David Solberger och Björn Svenwall tajmade med att låna en forskare. Det är femte året i rad som Högskolan i Borås arrangerar ForskarFredag, och det är stort tryck på att få besök av de aktuella forskarna. För Disa Bergnehr, som installerades som professor tidigare i år, är det första gången hon är med. 
– Jag tycker det är jätteviktigt att möta barn och ungdomar och prata om vad forskning är och kan vara, och varför sådan kunskap är viktig. Jag vill skapa ett intresse för skolungdomar att bli forskare, säger Disa Bergnehr.  

Familjebildning då och nu

För eleverna berättar Disa om delar av sin forskning som handlar om varför människor väntar med att skaffa barn. Hon frågar eleverna vad de tror medelåldern är för att få barn i dag, jämfört med för 100 år sedan. Några händer räcks upp, och en elev gissar att människor för 100 år sedan blev föräldrar mycket tidigare än i dag. Kanske i 16-årsåldern?

– Nja, så tidigt var det inte, svarar Disa Bergnehr.

– Det skiljer sig faktiskt inte så mycket mot i dag. För 100 år sedan var medelåldern för att få sitt första barn 27–28 år, och det berodde bland annat på att många inte hade råd att skaffa barn innan dess. Det fanns ingen barnomsorg eller föräldraförsäkring, sådant kom senare. Som kvinna kunde du bli av med jobbet om du blev gravid och det var norm att gifta sig innan du bildade familj. 100 år senare är det istället andra saker som skjuter upp familjebildandet, som att yrkeslivet i dag kräver lång utbildning, det är en tuff bostadsmarknad, och många vill göra andra saker först.   

Viktigt med källkritik

Disa Bergnehr berättar om olika forskningsmetoder, att statistik och exempelvis intervjuer kompletterar varandra för att ge bättre svar på komplexa frågor. Och vad är forskning, egentligen? 
– Ni håller ju på med forskning hela dagarna. Era läroböcker är ju inga romaner, de innehåller något som har forskats fram, säger hon.  

En sak som hon skickar med eleverna, är att vara uppmärksamma när de läser beskrivningar av samhället. 
– Samhället är ingen Gud, utan består av individer. Vi är alla aktörer. Våra politiker, som vi väljer, är människor. Så när ni läser någonting, fundera över vad som formade den person som skrev det här och hur hen tänkte.

Så tyckte eleverna

Under sitt möte med eleverna frågade Disa Bergnehr om någon drömmer om att bli forskare.
–  Ingen svarade ja. Varför är det så? Att veta saker, och att ta reda på saker, är väl det bästa som finns!, säger hon. 

Innan eleverna sticker vidare till nästa lektion passar vi på att ställa några frågor. Hur var det att träffa en forskare?
– Jag trodde att forskare bara höll på med naturvetenskap, det är oftast det man ser. Men det är klart att man måste forska på detta också, säger Ellen Lohne. 
– Jag fick också en lite annan bild av sociologi, säger Hana Armanjo. 

Björn Svenwall är lärare på Sven Eriksonsgymnasiet. Tillsammans med kollegan David Solberger tog han initiativ till att låna en forskare till sina elever. 
– Det är ett jättepositivt initiativ. Vi tycker att det är jättebra att visa eleverna hur det kan vara att läsa vidare, och förankra att det som Disa föreläser om, är det som vi påbörjar här. Och också visa hur de kunskaperna som de får med sig här kan användas.

David Solberger fyller i: 
– Det är roligt när vi kan hitta forskare som berör det vi gör i undervisningen. Det är fantastiskt för oss som skola att få möjligheten att nyttja detta.

Om ForskarFredag

I år har cirka 800 elever deltagit i ForskarFredag med Högskolan i Borås. Programmet består av Låna en forskare, studiebesök och tävlingen Forskar Grand Prix, där även forskare från Rise och Södra Älvsborgs sjukhus deltar.

ForskarFredag

Text: Lina Färm
Foto: Suss Wilén