Högskolans forskare rankas högt
2019-10-08

Tidningen förklarar metoden så här:
Rankningen har utgått från hur mycket lärosätena har ”producerat” under en viss period; alltså i hur hög grad lärosätenas forskares artiklar har citerats i internationella tidskrifter. Dels har produktionen relaterats till de ekonomiska resurser som universiteten eller högskolorna får (pengar från staten eller via extern finansiering, som forskningsråd och stiftelser).
Björn Hammarfelt, docent i Biblioteks- och informationsvetenskap hamnade på plats 8 på listan över Sveriges mest citerade forskare inom Matematik & teknik.
Hur känns det att nämnas på den här listan?
– Det känns givetvis roligt att uppmärksammas på detta vis, men samtidigt är det lite absurt då min forskargärning till stor del går ut på att studera och kritisera citeringsmått och rankningar av olika slag. Att jag hamnat på listan med matematiker och tekniker känns också märkligt, då jag främst ser mig som en samhällsvetenskaplig forskare.
Vad betyder det för högskolan att listas på plats 11?
– Alla rankningar av denna typ bör tas med en stor näve salt. Samtidigt tycker jag att principen för rankningen är intressant, då den till skillnad från andra mätningar tittar på effektivitet snarare än total produktion. En elfteplats för Högskolan i Borås – bara Jönköping placerar sig bättre av högskolorna – innebär att vi är ganska duktiga på att omvandla forskningsresurser till publikationer, och generellt kan det vara värt att uppmärksamma att mindre lärosäten kan vara väl så effektiva som de större universiteten. Sedan får vi såklart inte glömma att akademisk verksamhet är så mycket mer än artiklar i internationella tidskrifter.
Läs mer
Läs reportaget i tidningen Fokus (extern länk)
Reportage i tidningen Curie om "Världens mest citerade forskare" (extern länk)
Professor Björn Brorströms (rektor emeritus) blogg om rankningen (extern länk)
Text: Anna Kjellsson
Bild: Ida Danell/Suss Wilén