Du valde att studera romaner från 10-talet, 30-talet och i nutid – varför just då?

– Vid de här tidpunkterna så kliver både arbetarförfattare och kvinnliga författare ut på den litterära scenen i större utsträckning. På 30-talet blir arbetarlitteraturen uppmärksammad på ett annat sätt, fler säger att de är arbetarförfattare. Idag är det nästan fler kvinnliga författare som definierar sig som arbetarförfattare. Det kan ses ur ett perspektiv där fler kvinnor arbetar inom offentlig sektor, inom så kallade låglöneyrken. Man brukar betrakta det som en unik företeelse att vi hade så många arbetarförfattare som slog igenom på 30-talet. Då var de framför allt män. 

Romaner som ingick i studien
Martin Koch, Arbetare. En historia om hat (1912)
Maria Sandel, Virveln (1913)
Sigfrid Siwertz, En flanör (1914)
Elin Wägner, Helga Wisbeck (1913)
Karin Boye, Merit vaknar (1933)
Olle Hedberg, Iris och löjtnantshjärta (1934)
Ivar Lo-Johansson, Kungsgatan (1935)
Moa Martinson, Sallys söner (1934)
Majgull Axelsson, Slumpvandring (2000)
Per Hagman, Vänner för livet (2010)
Tony Samuelsson, En grind av mörker (2004)
Helena von Zweigbergk, Än klappar hjärtan (2013)

Vad kan de här romanerna säga oss?

– Det som speglas i den skönlitterära texten är att även om vi kommit långt vad gäller jämställdhet och jämlikhet på de här hundra åren, så är det fortfarande problematiskt på det privata planet. Det är inte så enkelt att få ett kärleks- och äktenskapsliv att fungera med ett arbetsliv. Det är inte förvånande, men det är intressant hur det syns i den skönlitterära texten. 

Hur har det varit att leva så nära de här romanerna och författarna?

– Det har varit väldigt fascinerande. När jag läser och läser om dem, så hittar jag hela tiden nya saker och ser nya kopplingar. Det är en pågående process.

Vem hoppas du ska läsa och ha nytta av din forskning?

– Inom litteraturvetenskapen har vi haft mycket fokus på kön, men just när det gäller kön i kombination med klass har det varit lite trevande. Jag hoppas att det kan bli mer diskussion om kön och klass inom det litteraturvetenskapliga forskningsfältet. I det vidare perspektivet hoppas jag att fler, även allmänheten, kan vara intresserade. Det är en viktig aspekt med forskning inom humaniora tycker jag, den ska dels vara vetenskapligt vederhäftig men även vara av intresse för allmänheten.

Läs mer

Catrine Brödje
Informations- och biblioteksvetenskap

Text och bild: Lina Färm