Fernando Seoane är professor i textilteknologi och leder forskning med stor  potential. Tillsammans med bland andra Kristian Rödby, undervisningstekniker i högskolans trikålabb, arbetar han med att integrera elektriskt ledande trådar i en textil konstruktion som är helt unik. Det finns flera tänkbara användningsområden för en sådan textil, sjukvården är ett exempel.

Sladdlös övervakning

Tidigare har Fernando Seoane och forskningskollegorna visat hur elektriskt ledande textil  kan användas i en t-shirt för att övervaka hjärtfrekvensen för en patient som vårdas i hemmet.

– Idag kan man plugga in elektroniska material i kläder, men apparaterna är skrymmande, de väger mycket och sliter på tyget. Om vi kunde göra en sladdlös variant där batteriet finns i fickan istället, så skulle det göra tyget lättare och vara skönare att ha på sig. Vi vill också att man ska kunna tvätta tyget utan problem.

Forskningen tilldelas 150 000 kronor av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.

– Det är goda nyheter och gör att vi kan prioritera det här arbetet, genom att ge en person arbetstid för att utveckla forskningen så pass mycket att vi har möjlighet att komma vidare, säger Fernando Seoane.

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad har sedan 1998 delat ut bidrag till projekt som investering i bygdens utveckling. Bidragen till högskolans forskning delas ut vid högtiden Days of Knowledge, senare i år. 

Sätter ljus på ambulanssjukvården

Sparbanksstiftelsen Sjuhärad beviljar även 100 000 kronor till Wivica Kauppis studie om hur ambulanssjuksköterskor upplever hur det är att vårda patienter med svåra symptom. Wivica Kauppi är doktorand inom forskningsområdet Människan i vården och forskar om just prehospital vård, alltså vård som sker innan en patient kommer till sjukhuset. Allvarliga symptom kan bero på hundratals olika orsaker, från milda till dödliga. Det ställer stora krav på ambulanspersonalen, säger Wivica Kauppi, som själv är specialistsjuksköterska i grunden och som saknar ambulanspersonalens röst i forskningen.

– Allt mer vård utförs av ambulanspersonal. Deras arbete gör stor skillnad, men det är  viktigt att inse att den prehospitala vården kräver mer och mer kompetens. Hur ambulanspersonalen upplever mötet med en patient med svåra symptom, det finns det inte mycket forskning på.

I studien kommer skådespelare att simulera patienter. Verksamma ambulanssjuksköterskor får sedan möta skådespelarna i olika scenarier, i högskolans forskningsambulans. 

– Det är jättebra att vi får medel för det här, det kommer att kräva mycket arbetskraft. Vi är ganska unika med den här typen av studier, det känns väldigt roligt, avslutar Wivica Kauppi.

Så här fördelas pengarna i kategorin forskning

• Konsolidering av Data as impact, forskningslabb, 150 000 kronor
• Styvhetsmekanik för pappersgarn, 150 000 kronor
• Prehospitalt vårdande av patienter, 100 000 kronor
• Garment tracing integrating CryptoTag & Blockchain, 100 000 kronor
• Knitting textile conductive wires inside fabrics, 150 000 kronor
• Utrustning för en effektiv plastbearbetning, 150 000 kronor
• Från avfall till bioplast, 45 000 kronor
• Laboratorieutrustning för forskning inom Resursåtervinning, 200 000
• Uppmärksamma samhällsinsatser inom sociala medier, 160 000

I kategorin utbildning delas 115 000 kronor ut som stöd till examensutställning och examensvisning inom modedesign. 75 000 kronor går till inköp av VR-program, licenser, datorer med mera.

Läs mer

Forskning vid Högskolan i Borås

Text: Lina Färm
Foto: Anna Sigge (genrebild), Henrik Bengtsson (porträttbild Wiveca Kauppi), Suss Wilén (porträttbild Fernando Seoane)