Dagens hantering av textil innebär stor miljöpåverkan. En fungerande insamling av textilavfall är en viktig förutsättning för ökad hållbarhet och potentialen är stor för att öka återanvändning och förlänga livslängden på textilier i Sverige. 

Hur går det med din utredning?

– Jag fick uppdraget precis före jul. Så här långt har jag tagit del av befintlig kunskap, beställt tre kompletterande rapporter som behandlar status i andra europeiska länder, kemikalieaspekter av producentansvar och konsumentperspektiv. Jag har också rekryterat ett fantastiskt bra team så nu har vi ett litet kansli som hjälps åt att få fram bästa möjliga förslag. Eftersom jag också har mitt vanliga jobb här på Högskolan arbetar jag två dagar per vecka med utredningen och då lägger jag så mycket tid jag kan på personlig dialog med berörda aktörer.

Målet med utredningen är att föreslå ett producentansvar som säkrar separat insamling av textilier för både återanvändning och textilavfall för återvinning.

Vad har du identifierat som de största utmaningarna för er i det arbetet?

– Det skulle jag säga är att förena miljönytta, som enligt flera studier främst uppnås genom att förlänga textiliers livslängd, med ett bra system för insamling av textilt avfall som möjliggör fiberåtervinning när textil inte längre kan användas. Allt detta behöver ske på ett sätt som är förenligt med marknadsekonomi och konkurrenslagstiftning.

Hur ser arbetet ut framöver?

– Just nu för vi dialog med andra angränsande utredningar, exempelvis den om kemikalieskatten, och tar del av pågående arbete på EU-nivå. Vi jobbar också med att mejsla fram det juridiska utrymmet; vilka modeller för producentansvar som är möjliga. Vi ser vad som kan läras från andra producentansvar på marknaden och vad vi kan göra bättre när det gäller framförallt miljönytta.

Du nämnde ditt arbete vid Science Park Borås och Högskolan i Borås. Vad händer för spännande där?

– Jag har tagit fram ett antal punkter för stärkt klimatarbete vid Högskolan under 2020 som jag hoppas ska komma till nytta för vår rektor och hela organisationen. Ett av förslagen handlar om att uppmuntra ökad andel tågresor i våra internationella utbyten. Därutöver arbetar jag tillsammans med Nils Lindh, handläggare för hållbar utveckling, med processen att ta fram nya mål för Agenda 2030-arbetet vid högskolan. Vi vill ju vara ledande lärosäte i landet i hållbarhetsarbete! En nyckel som jag ser det är att verkligen lyckas jobba in social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i de ordinarie styrdokumenten, i undervisningen från grund till avancerad nivå och att hitta sätt att jobba tillsammans i organisationen med hållbarhet i vardagen.

– På Science Park jobbar jag just nu mest med att fortsätta bygga upp området Hållbar Konsumtion, vi håller bland annat på att uppdatera den studie vi gjort om trender och drivkrafter inom hållbar konsumtion. Nu, i samband med Coronapandemin den ekonomiska nedgången tittar jag även på vad Science Park Borås kan göra för att stötta näringslivet i tider när det verkligen är riktigt tufft ekonomiskt.

Text: Jonas Sehlin
Bildkollage: Science Park Borås