Många skolor i Sverige och internationellt använder sig av olika program som bygger på socioemotionellt lärande (SEL). När skolor i Sverige arbetar med värdegrundsfrågor har SEL ofta använts i ett utförande kallat livskunskap. Tanken är att träna eleverna i att förstå och hantera sina egna känslor och på så vis öka deras förmåga att ta hänsyn till varandra. I slutändan syftar det till att förbättra skolmiljön och minska mobbning. Metoden har fått kritik, bland annat från Skolverket, för att vara integritetskränkande och för att utsätta elever för socialt obekväma situationer. Det har dock saknats studier där eleverna själva får komma till tals. Göran Jutengren, docent i psykologi och Eva Medin, med en masterexamen i pedagogik, båda verksamma vid Högskolan i Borås, har undersökt vad eleverna själva tycker om livskunskap och vände sig till barn i årskurserna 2 och 3.

– Vi såg att det bland eleverna fanns både starkt negativa och positiva attityder. En del uttryckte att det var tydligt hur de skulle vara för att vara en bra kompis, men att bara vissa klasser deltog tolkades som stigmatiserande. Flera elever uppfattade att de hade valts ut på grund av dåligt uppförande, säger Göran Jutengren.

Privata ämnen

Resultaten visar inte att livskunskap är problematiskt i sig, men att implementeringen av livskunskap i det här fallet var problematisk på flera sätt. Barnen uppmanandes att prata om exempelvis skilsmässa eller att berätta det värsta och bästa som hänt dem den senaste veckan.
– Barnen väljer inte detta själva, utan blir skickade till en klass för att prata om ämnen som är känsliga och privata. Ett tydligt resultat var att barnen kände sig obekväma med att prata om vissa frågor i grupp i skolan, säger Eva Medin och fortsätter:

– Studien visar att det är viktigt att värna barnens integritet och att barnens perspektiv och behov bör vara grunden för skolans verksamhet. Föräldrarna behöver vara medvetna vad det handlar om, eftersom innehållet kan väcka känslor och frågor hos barnen.

Forskarna menar att det är viktigt att elever som deltar både uppskattar och accepterar metoden som meningsfull. Annars går de positiva effekterna förlorade, i bästa fall. I värsta fall kan effekterna kanske till och med bli negativa, menar de. Det gäller att använda utvärderade utföranden av SEL som fungerar i den aktuella kulturen och det lokala sammanhanget.

Resultaten rapporteras i artikeln Children’s Perspectives on a School-Based Social and Emotional Learning Program, publicerad i forskningstidskriften Children & Schools 2020

Projektet Hela Skolan

Studien är en del av projektet Hela Skolan, som handlade om aktivt integrationsarbete mellan skolbarn och deras föräldrar. Projektet finansierades av Folkhälsomyndigheten och genomfördes i ett samarbete mellan Borås Stad och FoU Sjuhärad. Ett resultat av projektet blev en broschyr med praktiska tips som forskarna utvecklade tillsammans med föräldrar och barn i grupper med stor mångfald i elevsammansättningen.