Barnkonventionen som lag: ”Vården måste få ta den tid det tar”
2020-01-10
Den 1 januari blev FN:s barnkonvention svensk lag. I en studie finansierad av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad har universitetslektorerna Katarina Karlsson och Laura Darcy fokuserat på tre av barnkonventionens artiklar, artikel 3, 6 och 12. De har studerat vilken information barnen får, hur de görs delaktiga och vad de får bestämma, samt vilket stöd de får i sin utveckling när de är inneliggande på sjukhus. Tillsammans med universitetsadjunkt Sofia Sahlberg intervjuade de 11 barn och 12 barnsjuksköterskor. Barnen var i åldrarna fyra till sju år och hade fått vård på en barn- och ungdomsklinik.
En barncentrerad organisation
– Analyser av intervjuerna visar att vården av barn måste få ta den tid det tar. Det handlar om att hålla barnet tryggt och att ha rätt kompetens på rätt plats. En barncentrerad organisation, det är vad barn, föräldrar och sjuksköterskor säger behövs för att uppfylla barnkonventionen, säger Katarina Karlsson.
Barnen i studien berättade att de får sina behov tillgodosedda, så länge deras föräldrar är välinformerade och det finns en kontinuitet kring vilken personal de träffar.
– Barnen gillar när personalen kommer ihåg inte bara deras namn utan också hur de vill att procedurerna ska gå till, till exempel när de
ska ta prover, säger Laura Darcy.
Med blick för barnens behov
De intervjuade specialistsjuksköterskorna hade bra koll på vad barnen behöver och kräver, och har länge arbetat efter lag- och regelverk som bottnar i Barnkonventionen. De känner också att beslutsfattare behöver vara införstådda med hur oerhört viktigt det är med rätt kompetens på rätt plats. En del berättade också om svårigheter att stå upp för barnets bästa i mötet med andra yrkesgrupper, enheter eller mot föräldrarnas önskemål.
– Sjuksköterskorna upplever att arbetssituationen inte alltid tillåter dem att arbeta efter barnens bästa. Det handlar om tidspress, säger Laura Darcy.
För fortsatta studier är forskarna intresserade av att studera dels organisationsperspektivet, dels intervjua sjuksköterskor som saknar specialistutbildning.
– I många fall träffar barn inte en barnsjuksköterska, utan en sjuksköterska på exempelvis vårdcentralen. Därför vill vi i fortsatta studier intervjua sjuksköterskor som inte har specialistutbildning, säger Katarina Karlsson.
Att intervjua barn i forskningen är viktigt, säger Laura Darcy.
– Att forska med barn är en förutsättning för att deras bästa ska komma i första hand. Det är en fråga om likvärdighet. Gör vi inte det, riskerar vi att vården utgår från vuxna och att vi till exempel får mediciner som är framtagna för vuxna.
Läs mer
Sjuksköterskors tidsbrist hot mot barns bästa i vården (Vårdfokus, 2020)
Text: Lina Färm
Foto: Pixabay
Porträttfoto Laura Darcy: Ida Danell
Porträttfoto Katarina Karlsson: Suss Wilén