Workshopen genomfördes som en del av arbetet inom det nationella utvecklingsprojektet MerSam. Tillsammans behandlade deltagarna allt från övergripande frågeställningar och begrepp till faktiska exempel på hur högskolor och universitet arbetar med samverkansmeritering i praktiken.

– Det finns i dag mycket tydliga förväntningar på att högskolesektorn i Sverige ska arbeta med samverkansuppgiften och bidra till kunskapsbildning och samhällsförändring. Behovet av ny kunskap och behovet av att snabbt omsätta ny och etablerad kunskap är stort. Inom högskolesektorn arbetar många svenska lärosäten aktivt med samverkansuppgiften både utifrån den enskilda individen och organisationen, säger Anna Bergstrand, samverkansstrateg vid Högskolan i Borås.

Projektet MerSam fungerar som en plattform för att diskutera och dela olika synsätt och erfarenheter. Att samlas kring frågor om vad samverkansmeritering innebär skapar förutsättningar för ett hållbart meriteringssystem som kan främja mobilitet samt stärka kvalitets- och kompetensutveckling.

– Något som är tydligt från workshopen är att vi lärosäten har ökat fokus, ett högre kunnande, om aspekter kring samverkan och samverkansmeritering.  Vi kan börja arbeta mer preciserat med frågan, både inom projektet men framför allt också inom våra respektive lärosäten, fortsätter Anna Bergstrand.

Arbetet fortsätter under hösten. Den 9 november bjuder MerSam in till slutkonferens på KTH i Stockholm. Tanken är att gemensamt diskutera och stärka kunnandet om möjligheter och hinder för samverkansmeritering, samt blicka framåt.

Projektet MerSam (Meritvärde av samverkansskicklighet) löper från januari 2018 till november 2020 och syftar till att studera och pröva hur samverkansmeriter skrivs fram och bedöms vid lärosäten i Sverige. Projektet samlar 14 svenska lärosäten. Projektets övergripande syfte är att belysa det aktuella läget, bidra till ökad kunskap om- och i förlängningen bidra till en mer sammanhållen nationell struktur för samverkansmeritering inom akademin.