Klart vilka forskare som får CVS planeringsbidrag

Illustration med människor i olika situationer

Det är första gången som CVS utlyser planeringsbidrag för forskare vid Högskolan i Borås. Syftet är att öka andelen externa forskningsmedel vid Högskolan i Borås och samtidigt höja kompetensen inom centrumbildningens särskilda fokusområden. Intresset bland forskarna har varit stort för en tilldelning på 125 000 kronor per projekt inklusive OH-kostnader för att kunna arbeta fram en ansökan till minst två externa forskningsråd och/eller forskningsfinansiärer.

– Flera av ansökningarna var väldigt intressanta och särskilt roligt var att de som sökte var forskare från högskolans samtliga tre akademier. Därför var arbetet inte lätt, men vad vi särskilt tog hänsyn till i bedömningarna var att projekten tydligt knyter an till CVS fokusområden och att tidsplanen för när ansökan ska ha arbetats fram var realistisk. En annan aspekt var att det finns samarbetsparter utanför den egna forskargruppen eller akademin. Och projektets samhällsrelevans är såklart viktigt, säger Marita Flisbäck, biträdande professor och föreståndare för CVS.

Vi bad forskarna som har fått bidrag att berätta närmare om sina ansökningar.

Laura Darcy, universitetslektor vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Sektionen för vårdvetenskap

Vad är det för ansökan du ska ta fram?

– Den ansökan vi ska författa gäller en undersökning av förekomsten och uppfattningar av orosanmälan om barn som far illa hos professionella med anmälningsskyldighet inom polis, skola, och hälso- och sjukvård. Projektet är organiserat i fyra delar. I de tre första delarna studeras uppfattningar och erfarenheter av orosanmälan om barn som far illa eller misstänks fara illa utifrån tre grupperingar. Den första är poliser. Den andra är rektorer inom förskolor, grundskolor samt skolsköterskor. Den tredje gruppen är läkare och sjuksköterskor inom akutsjukvård och barnhälsovård.

– Därefter kommer vi att studera förekomsten av orosanmälan om barn som far illa så som det rapporteras av dessa grupper. Jämförande analyser kommer att göras mellan grupperna.

Varför vill du forska om detta?

– Jag vill forska om detta då den sociala isoleringen under den pågående pandemin förväntas få betydande konsekvenser för befolkningens hälsa, inte minst för barn och unga som far illa, som har rätt att få det skydd och den hjälp som behövs. Det kan innebära såväl stress som oro, eller andra motstridigheter mellan olika perspektiv och förståelse för problemet. 

Vilka deltar i projektet?

– Mina medforskare är Annelie Sundler, professor i Vårdvetenskap, Magnus Hagiwara, docent i Vårdvetenskap vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, samt Disa Bergnehr, professor i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas utveckling vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Diskussioner har inletts med chefen för Enheten för polisutbildning kring en lämplig samarbetspartner.

Hur kopplar ansökan till CVS temaområden?

– Min ansökan är inom ramen för temat ”Tvärsektoriell och samverkande organisering för ett hållbart välfärdssamhälle”. Projektet kommer att bidra med kunskaper om hur samverkan sker inom området orosanmälningar och problem eller levnadsvillkor som är viktiga att uppmärksamma under den pågående pandemin och som kan utgöra en riskfaktor för barn som far illa. Kunskapen förväntas också om arbetsliv, arbetsmiljö och hälsa för yrkesverksamma inom polis, skola samt hälso- och sjukvård.

Vad betyder stödet?

– CVS-bidraget ger mig möjlighet att arbeta med dessa ansökningar. 

Hur ser tidsplanen ut? 

– Vi siktar på att lämna in ansökan till Forte för 2021, men anslag kommer även att sökas från Vetenskapsrådet under 2020, en fullständig ansökan om projektbidrag. Under året kommer även en fullständig ansökan till AFA att göras. Vi kommer också att bevaka om det kommer andra utlysningar under året som kan passa för projektet.

Tora Nord, universitetslektor i Arbetsvetenskap, Sektionen för arbetsliv och välfärd

Vad är det för ansökan du ska ta fram?

– Det är en ansökan som syftar till att undersöka reformeringen av Arbetsförmedlingen – den kanske mest genomgripande reformeringen i myndighetens historia. Arbetsförmedlingen har ju fått i uppdrag av regeringen att renodla sin roll som myndighetsutövare, vilket innebär att rustande och matchande insatser inte längre ska bedrivas i dess regi, utan istället utföras av privata aktörer. På detta sätt renodlas Arbetsförmedlingens huvudfokus till att dels kontrollera de arbetssökande, dels de fristående utförare som upphandlas.

Varför vill du forska om detta?  

– Reformeringen ger upphov till en rad frågor som vi anser att det behövs mer forskning kring och skulle framförallt kunna bringa klarhet i frågor som: Vilka är de externa aktörerna och hur skall samordningen av dessa gå till? Vilka tänkbara implikationer kommer reformen ha för de som bäst behöver matchas och rustas (det vill säga, för dem som står längst från arbetsmarknaden) och hur säkerställer myndigheten att alla arbetssökande får det stöd de behöver?

– Det händer också mycket på Arbetsförmedlingen just nu i och med pandemin som kan tänkas påverka hur politikerna ser på myndigheten, så vi följer såklart utvecklingen noga.

Hur kopplar ansökan till CVS temaområden?

– Vår forskningsansökan matchar CVS område kring de möjligheter och utmaningar som det samtida välfärdssamhället står inför avseende styrning, organisering och ledning och särskilt fokusområdet tvärsektoriell och samverkande organisering. I förlängningen kan kunskaperna från en kommande studie öka kunskaperna kring hur det offentliga, näringslivet och civilsamhället kan tänkas behöva samverka för att organisera och verka för en hållbar välfärd.

Vad betyder stödet?

– Att skriva en ansökan är en tidsödande uppgift, så stödet betyder jättemycket för oss då det bidrar till att skapa förutsättningar för att jobba fram en genomarbetad ansökan.

Hur ser tidsplanen ut?

– Vi kommer att påbörja arbetet nu här innan sommaren och jobba vidare under hela hösten. Vi planerar för en ansökan till Vetenskapsrådet 2021 och en skiss till Forte 2021 och dessa skrivs i samarbete med Mattias Bengtsson, docent i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Julia Carlsson, filosofie doktor i Offentlig förvaltning och universitetsadjunkt vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Vad är det för ansökan du ska ta fram?

– Det övergripande syftet är att undersöka om automatiserade ärendehanteringssystem inom ekonomiskt bistånd innebär en omvärderad professionsroll för socialsekreterare. Vidare är syftet att undersöka hur den omvärderade professionsrollen manifesteras i praktiken och föranleder en förändring i det sociala arbetet. Ytterligare ett syfte är att svara på frågan om och hur professionens tolkningar av det digitala verktyget för automatiserad ärendehantering begränsar eller främjar användningen av tekniken. Det empiriska tillvägagångssättet i studien är kvalitativt och kommer att vara inriktad mot att studera socialsekreterare som arbetar i kommuner som har introducerat robotiserade biståndsansökningar.

Hur kopplar ansökan till CVS temaområden?

– Ansökan gäller planeringsbidrag för utformandet av en studie inom fokusområdet Digitaliseringens innebörd för välfärdens professioner. Under senare år har utvecklingen mot en digitaliserad välfärd tagit stora kliv framåt. I dag har digital teknik även äntrat arenan för professionella organisationer och digitala system har ersatt arbetsuppgifter som tidigare ansetts vara förbehållna en profession. 
Ett sådant exempel är användningen av robotiserade biståndsansökningar inom socialtjänsten.

Varför vill du forska om detta?

– Ambitionen med forskningsprojektet är att resultatet ska utgöra ett bidrag till forskning om digital teknik inom välfärden samt forskning om digital teknik och professioner. Dock är ambitionen att resultatet även ska fungera som en inlaga i samhällsdebatten om framtidens välfärd och utgöra ett kunskapsbidrag till politiker, policyskapare, ansvariga chefer och tjänstemän som arbetar med frågor om digitalisering inom välfärden. Min egen forskning rör styrning och organisering inom offentlig sektor, med särskilt fokus på förändrings- och implementeringsprocesser, så detta är av stort intresse för egen del också.

Vilka deltar i ditt projekt? 

– Min samarbetspartner i forskningsansökan är Petra Svensson, doktor i Offentlig förvaltning och lektor vid Högskolan i Halmstad. Petras forskning rör professioner inom offentliga verksamheter. Hon har bland annat studerat frågan om legitimitet när nya mål ska integreras med etablerade professioner. Ansökan kommer även att utformas i samverkan med andra forskare.

Vad betyder stödet?

– Bidraget betyder mycket, eftersom det ger tid och möjlighet att utforma en konkurrenskraftig ansökan. Utformning av forskningsansökningar är ett arbete som man annars pressar in i ett redan fullt schema.

Hur ser tidsplanen ut?

– Ansökan kommer att skrivas hösten 2020 och planen är att söka medel från AFA, som stödjer forskning om arbetslivet, vid den årliga utlysningen i december 2020. Vidare kommer ansökan skickas till utlysningar som gäller yngre forskare på Forte och Vetenskapsrådet i februari 2021.

Läs artikeln om utlysningen av planeringsbidrag.