Högskolans forskare rankas högt

2020-11-24

Forskarna Johan Herlitz, Mohammad Taherzadeh och Björn Hammarfelt är med i en prestigefylld ranking över världens mest inflytelserika forskare. Listan, som är skapad av forskare vid Stanford University, är väldigt omfattande och visar de forskare med flest citeringar – en vanlig, men omstridd, metod att ranka forskningen.

Listan är uppdelad på livstidsprestation och prestation för 2019. Där rankas individuella forskare efter citeringsdata, ju oftare andra författare refererar till den enskilda forskarens verk desto högre rankning. De klassificeras inom 22 forskningsfält och 176 sub-fält och rankningen utgår från publikationer i Scopus en omfattande citeringsdatabas som ägs av Elsevier.

En av dem som är med på listan för 2019 är Björn Hammarfelt, docent i biblioteks- och informationsvetenskap, som i sin forskning bland annat undersöker just hur rankningar och mätningar påverkar akademin och forskare.

– Det är såklart roligt att hamna på dylika listor, samtidigt bör man ta dessa typer av rankningar med en stor nypa salt då det de 'mäter' utgör en mycket begränsad del av vad det innebär att vara en bra forskare. För mig personligen så känns det lite lätt ironiskt att hamna på listor av detta slag då min forskning i stor utsträckning rör hur rankningar och mätningar påverkar akademin och oss forskare, säger han.

Mohammad Taherzadeh.

Mohammad Taherzadeh, professor i bioteknik, håller med om att det är roligt. Han är med i båda uppdelningarna.

– Jag ser det som resultat av ett långsiktigt, hårt arbete som hela forskargruppen bioteknik har gjort, säger han.

Johan Herlitz.

Även Johan Herlitz, senior professor i prehospital akutsjukvård finns med i båda.

– Om listningen beror på antalet citeringar så är jag inte helt förvånad. Det har ju varit mig förunnat att få vara med i så många år. Min första publikation går tillbaka till 1976, säger han.

Han tycker det är intressant att vetenskapliga publikationer inte alltid är enbart färskvara.

– Ett av mina, i mitt tycke, viktigaste arbeten publicerades 1981. Det är fram till i dag citerat drygt 1 300 gånger enligt PUB-MED*. Men det intressanta är att det hittills under år 2020, 40 år senare, har citerats nio gånger, säger han.

Varför tror du att dina publikationer citeras så mycket?

– Jag har huvudsakligen bedrivit forskning kring hjärt-kärlsjukdomar. Dessa utgör ju alltjämt den vanligaste orsaken till att livet tar slut. Om vi vill att kommande generationer skall leva ett bättre och ett längre liv så måste vi öka vår kunskap om dessa sjukdomar. Mot denna bakgrund så känns det rimligt att mina arbeten väcker intresse, säger Johan Herlitz.

– De senaste åren har jag fokuserat på registerforskning. Sverige är ett registerland allt sedan Gustav Vasas tid, vi är duktiga på att bygga upp register och det finns en god kontroll över människor i Sverige. Så är det inte i alla länder. Med andra ord, vi som jobbar med registerforskning åker lite snålskjuts på systemet, avslutar han.

* En sökbar databas med framför allt medicinrelaterade referenser.