Forskarna har gått igenom alla vetenskapliga artiklar som registrerats i Swepub under fem år. Mellan 0,5 och 0,9 procent av artiklarna var publicerade i misstänkt oseriösa vetenskapliga tidskrifter, vilket innebar att de listades i någon av följande:

1. Cabell’s blacklist (numera Predatory Reports).
2. En förteckning över tvivelaktiga tidskrifter som ges ut av Irans hälso- och sjukvårdsutbildningsministerium.
3. En lista över tidskrifter som på grund av redaktionella brister avförts från förteckningen över vetenskapliga tidskrifter hos Directory of Open Access Journals.

Cabell’s svarta lista innehåller 66 kriterier och Gustaf Nelhans och Theo Bodin gjorde även en subjektiv bedömning över hur allvarlig de anser att vissa kriterier är. Det är visserligen en liten andel av alla vetenskapliga artiklar som publiceras i oseriösa tidskrifter, men varför uppstår det över huvud taget? Gustaf Nelhans pekar bland annat på den öppna tillgången till publicering, som ger utrymme för en viss typ av bedräglig verksamhet:

– Det har alltid funnits oseriösa förlag, men nu har de funnit ett sätt tjäna pengar. De säger att de gör sakkunniggranskning, men det behöver inte stämma. Ofta är de inte heller kompetenta att göra det. Det gör att forskning som ser ut att vara granskad blir publicerad. Det betyder inte automatiskt att det är dålig forskning, men den har med stor sannolikhet inte fått den typen av granskning som forskning bör få. Senare kan publicerade studier lyftas som argument i en debatt, till exempel om för eller emot vaccin, och det är bland annat då det blir problematiskt.

Forskarens ansvar

Eftersom bibliometri används som grund för utvärdering och resursfördelning blir många publiceringar ett sätt att bidra till att institutionen eller lärosätet får fördelar, eller stärka den enskilde forskarens CV.
– När endast antal publiceringar redovisas utan kriterier för publikationens kvalitet, så lönar det sig, säger Gustaf Nelhans.

Vems är då ansvaret, de oseriösa tidskrifternas eller forskarnas? Gustaf Nelhans menar att en del tidskrifter är duktiga på att framställa sig som seriösa, åtminstone vid en första titt. Som forskare går det dock inte att skylla på det.

– Visst försöker de här tidskrifterna luras, men vi forskare får spam från alla möjliga håll och ansvaret för att vara källkritisk ligger helt och håller hos oss. Det är forskarens ansvar att publicera i meningsfulla kanaler, säger Gustaf Nelhans.

I studien visas hur högskolor och nyare universitet generellt hade en något högre andel artiklar publicerade i oseriösa tidskrifter, cirka två procent. Det handlar troligen om att dessa lärosäten är verksamma inom nya områden som inte har lika utvecklad publiceringsverksamhet. Studien är unik i sitt slag i Sverige, och inte många andra länder har gjort något liknande. I Sverige, Norge och Finland finns tillgång till allt som forskare publicerat i centrala databaser, men i många andra länder är datan inte tillgänglig.

Sedan studien publicerades i Quantitative Science Studies i juni i år, har forskarna blivit kontaktade av flera bibliotek och lärosäten, som efterfrågar data.

– Många vill veta hur deras lärosäte ligger till. Vi har valt att inte redovisa enskilda lärosäten i studien. Inte för att det är hemligt, men det kan vara ganska känsligt och vi vill inte att individer ska komma i kläm. All vår data finns tillgängliga via Svensk nationell datatjänst, SND, avslutar Gustaf Nelhans.

Råd för att undvika oseriösa tidskrifter

• Var källkritisk! Varningssignaler kan vara om förlaget har en hemsida med väldigt dålig kvalitet, eller om det inte finns någon namngiven redaktör. En del använder till och med avlidna personers namn.
• Handledare ska ha koll på var sina doktorander publicerar. Det är ett misslyckande för en handledare om en doktorand publicerar i en oseriös tidskrift.
• Gå till biblioteket – bibliotekarierna kan de här frågorna.
• Följ råden under Think, Check, Submit på thinkchecksubmit.org

Läs mer

Gustaf Nelhans forskarprofil
Artikeln Methodological Considerations for Identifying Questionable Publishing in a National Context – the Case of Swedish Higher Education Institutions

Biblioteket vid Högskolan i Borås guide om tveksamma tidskrifter och konferenser