Högskolan med i globalt projekt som ska förebygga och bekämpa skogsbränder

Projektet SILVANUS har en stor budget på  nära 25 miljoner euro och finansieras till största delen av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. Det kommer att pågå till våren 2025.

I takt med klimatförändringarna har skogsbränder blivit allt mer frekventa och allt farligare – ett globalt problem som projektet nu ska ta sig an. Det huvudsakliga målet är att släppa nya tekniska lösningar för klimatförändringstålig skogsförvaltning för att förebygga och bekämpa skogsbränder.

Till exempel ska projektet integrera olika ramverk som hanterar stora mängder data såsom klimatmodeller, väderdata samt verktyg för jordobservation. Förhoppningen är att detta leder till intelligenta modeller över vad som sätter igång en skogsbrand. Dessa modeller ska sedan kompletteras med andra tekniker för övervakning och trådlös kommunikation samt samordning av obemannade fordon och automatiska robotar som kan rycka ut. Projektet kommer också att använda den erfarenhet och expertis som finns bland brandmän och lokalbefolkning som varje år kämpar mot förödande skogsbränder.

Flera forskare från Bibliotekshögskolan

Flera forskare från Bibliotekshögskolan deltar i olika delar av projektet. Nasrine Olson, universitetslektor som leder forskningsaktiviteterna på högskolan, menar att förebyggande av skogsbränder kan låta som ett område som ligger långt ifrån ämnet biblioteks- och informationsvetenskap.

– Men en sådan här viktig, global utmaning måste angripas från flera håll. Anledningen till att vi är en av parterna i projektet är att vi har utvecklat ett antal metoder och modeller i vår tidigare forskning som är användbara för att hantera vissa aspekter av detta projekt. Vi är bland annat med i den del som ska engagera medborgare att förhindra skogsbrand.

Elena Maceviciute, professor, förklarar att risk- och katastrofhantering är ett område inom biblioteks- och informationsvetenskap.

– Det är viktigt att komma ihåg att många skogsbränder orsakas av mänskliga misstag eller försummelser, därför är medborgarengagemang i det brandförebyggande arbetet samt i arbetet att bygga upp miljön efter en brand viktigt, både för att samla information om omgivningen och sprida information för att minska att folk begår misstag eller försummelser, säger hon.

Högskolans forskare är också involverade i delar som berör framtagandet av ett kommunikations­gränssnitt för interaktion med intressenter, samt ett semantiskt ramverk för informationsfusion.

– Ett semantiskt ramverk tillhandahåller ett system för klassificering, definitioner av relationer mellan fördefinierade kategorier samt gör det möjligt att lägga till ny kunskap från information grupperad i ämnessegment. Både enheterna och relationerna som förbinder informationsobjekt kan ha olika matematiska former. Semantisk fusion slår sedan samman olika typer av dem, såsom signaler från satelliter eller drönare med regler utvunna från befintliga texter om bränder, och vidarebefordrar detta till ledningscentralen som sedan ger rekommendationer för beslutsstöd, berättar Sándor Darányi, professor emeritus.

Nasrine Olson förklarar att medverkan i ett sådant här stort projekt ger stora möjligheter att utbyta idéer och kompetenser och lära sig om andra forskningsfält; ”

– Vi får också en chans att göra vårt lilla för att lösa enorma globala utmaningar som vi alla står inför, avslutar Nasrine Olson.

Projektet startade med ett hybridmöte i Neapel i Italien 13–14 december 2021.

Projektet SILVANUS finansieras av ”EU Horizon 2020 green Deal program” och koordineras från det italienska lärosätet Università Telematica Pegaso. Projektet inkluderar 49 parter från EU, Brasilien, Indonesien och Australien inkluderat Högskolan i Borås. Projektet har en budget på nära 25 miljoner euro under en period på 42 månader.

Läs mer

Om projektet SILVANUS

Nasrine Olsons forskarprofil

Elena Maceviciutes forskarprofil 

Sándor Darányis forskarprofil